Årsredovisning 2024
Innehåll
VD:s översikt ......................................................................1
Styrelsens verksamhetsberättelse ........................3
Koncernens rapport över totalresultat ................6
Koncernens balansräkning ........................................7
Koncernens sammandrag över eget kapital ...... 9
Koncernens finansieringsanalys .......................... 10
Koncernens redovisningsprinciper ....................11
Notuppgifter till koncernbokslut .........................16
Femårsöversikt & nyckeltal .................................... 35
Aktiedata ..........................................................................37
Moderbolagets resultaträkning ............................38
Moderbolagets balansräkning ..............................39
Moderbolagets finansieringsanalys ...................41
Moderbolagets redovisningsprinciper .............42
Notuppgifter till moderbolagets
resultat- och balansräkning ....................................43
Rapportering enligt CSRD .......................................52
Styrelsens underskrift ............................................ 101
Revisionsberättelse ................................................. 102
Hållbarhetsgranskningsberättelse ................... 104
Oberoende revisors rapport gällande ESEF-
bokslutet för Rederiaktiebolaget Eckerö ......106
Bolagsstyrningsrapport .........................................107
Fartygsflotta ................................................................ 114
1
Årets passagerarvolym blev 3 121 470 (2023: 3 140 221). Antalet transporterade fraktenheter på de
två egna linjerna uppgick till 189 656 (176 351), ökningen i fraktvolymen härstammar huvudsakligen
från helårseffekten av M/S Finbo Cargos utökade turlista efter ibruktagande av dubbelnivåramper i
hamnarna i Muuga och Nordsjö i april 2023. På grund av dockningar var båda linjers passagerarvoly-
mer i januari mycket låga, sammanlagt 66 675 passagerare jämfört med 148 935 i januari 2023. Den
sammanräknade passagerarvolymen för årets övriga 11 månader är den högsta någonsin.
Årets rörelseresultat är 22,4 miljoner euro (21,4 miljoner euro). Kassaflödet från den löpande verk-
samheten var 27,9 miljoner euro (18,3 miljoner euro). Årets resultat efter skatt är 15,6 miljoner euro
(11,5 miljoner), vilket är det näst högsta nettoresultatet i företagets historia.
Om resultatet
Både Eckerö Linjens och Eckerö Lines resultat förbättrades under året. För Eckerö Lines del försvaga-
des M/S Finlandias resultat något medan M/S Finbo Cargos resultat förstärktes kraftigt. Försäljningen
av M/S Shipper i januari 2024 genererade en försäljningsvinst om 3,2 miljoner euro. Att koncernens
resultat trots historiskt sett dyra bränslepriser och en mycket svag krona ändå är mycket gott visar på
en robust underliggande lönsamhet i företagets affärsmodell.
Utsläppshandel, energieffektivisering och omfattande rapportering
Vid M/S Finlandias dockning i januari 2024 ändrades propeller- och roderarrangemanget för att mins-
ka bränsleförbrukningen. Både M/S Eckerö och M/S Finlandia bottenmålades med lågfriktionsfärg vid
dockningarna i januari 2024.
Från och med 2024 inkluderas utsläppen från sjöfarten stegvis i EU:s utsläppshandelssystem. För
2024 har vi köpt utsläppsrätter för 40 % av våra utsläpp, för 2025 är andelen 70 % och för 2026
kommer vi att köpa utsläppsrätter för alla våra utsläpp av växthusgaser. Vi är väl positionerade för att
hantera de utmaningar som detta för med sig genom att i närtid fortsätta våra energieffektiviserings-
åtgärder och på sikt övergå till klimatneutrala energikällor.
För 2024 rapporterar företaget för första gången i enlighet med CSR-direktivet. Rapporteringsarbetet
är mycket omfattande och byråkratiskt och nyttan mycket liten. EU-kommissionen har nyligen aviserat
ett så kallat Omnibusprojekt, med målet att reducera kraven på denna sorts rapportering med 25–35 %.
Stark finansiell ställning
Företaget har under verksamhetsåret amorterat totalt 3,7 miljoner euro på företagets räntebärande
skulder. Nettoskulden uppgick per den 31.12.2024 till –6,8 miljoner euro, vilket betyder att företaget
har en nettokassa, kassan är alltså större än de räntebärande skulderna. Företaget har utmärkta finan-
siella förutsättningar för sin framtida utveckling till en klimatneutral leverantör av logistikinfrastruktur.
Jag vill tacka våra kunder och samarbetspartners för fortsatt förtroende och gott samarbete. Ett
speciellt tack riktas till personalen i hela koncernen för att med gott humör genomfört det gigantiska
arbetet med uppfyllandet av CSR-direktivets krav.
Ännu ett år med rekordvolymer och utmärkta resultat på
båda rutter
Björn Blomqvist
Verkställande direktör
2
Koncernstruktur
Eckerö Line bedriver
passagerar- och lasttrafik
mellan Helsingfors
och Tallinn.
Eckerö Linjen bedriver
passagerartrafik mellan
Grisslehamn och Eckerö
samt erbjuder turism-
och reseprodukter.
Williams Buss bedriver
linje- och chartertrafik.
Eckerö Shipping bedriver
ro-ro trafik med inriktning
på exportindustrin.
Moderbolag med koncernövergripande supportenheter.
3
Styrelsens verksamhetsberättelse
Allmän översikt
Företaget inledde året med att utföra omfattande dockningar med fo-
kus på energiförbättrande åtgärder på två av företagets fartyg och till
följd av dessa dockningar hade företaget 3 % färre fartygsavgångar
under 2024 jämfört med 2023. Företagets volymutveckling har varit
god på företagets trafikerade linjer under hela 2024, både på frakt-
och passagerarsidan. Fraktverksamheten har utvecklats väl under
året och under 2024 har företaget transporterat fler fraktenheter än
någonsin tidigare. Framförallt på Finska viken har volymutvecklingen
varit gynnsam. Företaget har under andra halvåret 2024 för första
gången någonsin varit marknadsledare på fraktmarknaden på Finska
viken. På linjen Finland–Estland uppnåddes även passagerarrekord
under helåret trots den omfattande dockningen av M/S Finlandia.
Under perioden februari – december uppnåddes även ett sammanta-
get passagerarekord på företagets båda linjer.
Under 2024 reste totalt 2 069 812 passagerare med företagets fartyg
på linjen Finland–Estland, vilket är något fler än fjolåret (2 058 510).
På samma linje har företaget transporterat 185 146 fraktenheter un-
der 2024, vilket är en ökning med 8 % jämfört med 2023 (171 508).
På linjen Åland–Sverige reste totalt 1 051 658 passagerare med fö-
retagets fartyg, vilket motsvarar en minskning med 3 % jämfört med
fjolåret (1 081 711). Däremot har antalet passagerare per avgång ökat
på denna linje under året.
Företagets totala passagerarantal under året uppgick till 3 121 470,
vilket är något färre jämfört med 2023 (3 140 221) och följaktligen
över förväntan med tanke på dockningarna i början av året. Antalet
transporterade fraktenheter på de egna linjerna uppgick till 189 656,
vilket motsvarar en ökning med 8 % jämfört med 2023 (176 351).
Företaget har bedrivit passagerar- och frakttrafik med tre fartyg på
norra Östersjön under året. M/S Finlandia dockades under perioden 8
januari till 7 februari och M/S Eckerö dockades mellan 8 januari och
29 januari. Under dockningarna har båda fartygen bottenmålats med
lågfriktionsfärg och M/S Finlandias roder- och propellerarrangemang
har optimerats för att minska bränsleförbrukningen. Den 22 januari
2024 överläts M/S Shipper till Norwest Ship Management AS enligt
ett avtal ingått redan i november 2022. Företagets återstående Ro-Ro
fartyg M/S Transporter är fortsättningsvis uthyrt till DFDS för trafik
huvudsakligen på Nordsjön.
Det pågår en generell efterhandsgranskning av de trafikstöd som
passagerarfartygsrederierna, som trafikerade till Finland, erhöll under
pandemiåren 2020–2022. Utfallet av granskningen kan medföra en
negativ resultateffekt för bolaget i framtiden. Försörjningsbered-
skapscentralen meddelade den 20 december 2024 att de kommer
att kräva en återbetalning av utbetalningen för den upphandlade tra-
fiken under Q2 2020. De meddelade också om ett annat stödsystem
som skulle kompensera för den skada Eckerö Line erfor på grund av
statens inskränkningar i företagets möjligheter att utöva sin verksam-
het. Enligt Försörjningsberedskapscentralen skulle återbetalningen
medföra en räntedebitering för företaget om cirka 1,4 MEUR (vilket
företaget har bokat som en avsättning under finansiella poster).
Skyldigheten att betala ränta har bestridits av företaget. Ledningen
bedömer att konsekvenserna av dessa ärenden inte har väsentlig
betydelse för företagets ekonomiska ställning.
Ekonomisk översikt
Företagets omsättning uppgick under räkenskapsperioden till 222,9
MEUR (221,5 MEUR). Övriga intäkter, 3,2 MEUR (3,8 MEUR), utgörs
av realisationsvinst från försäljningen av M/S Shipper. Företagets
rörelseresultat uppgick till 22,4 MEUR (21,4 MEUR). Justerat för reali-
sationsvinsten för fartygsförsäljningarna av M/S Shipper (2024) och
M/S Exporter (2023) blev rörelseresultatet 19,2 MEUR (17,6 MEUR).
Höga frakt- och passagerarvolymer samt lägre bränslepriser än 2023,
har haft en positiv inverkan på resultatet. Den totala bränsleförbruk-
ningen blev 8 % lägre än under motsvarande period föregående år.
Inberäknat det lägre bränslepriset och kostnaden för utsläppsrätterna
minskade företagets totala bränslekostnader med 1,6 MEUR under
2024.
Det finansiella nettot uppgick till –4,1 MEUR (–7,1 MEUR). Räntekost-
naderna uppgick till 3,1 MEUR (6,2 MEUR). Under finansiella poster
finns en avsättning till ett värde av 1,4 MEUR avseende kostnad för
upplupen ränta för pandemistöden under 2020 från Försörjningsbe-
redskapscentralen (se not 19 för närmare beskrivning). Resultat före
skatt blev 18,4 MEUR (14,4 MEUR). Räkenskapsperiodens resultat
efter skatt blev 15,6 MEUR (11,5 MEUR).
De centrala nyckeltalen framgår av följande tabell:
2024 2023 2022
Omsättning (tEUR) 222 935 221 504 185 763
Rörelseresultat (tEUR) 22 448 21 410 –8 386
Rörelseresultat i % av
omsättning
10,1 % 9,7 % –4,5 %
Avkastning på investerat
kapital
18,5 % 14,1 % –5,4 %
Avkastning på eget kapital 18,1 % 14,4 % –15,7 %
Soliditet 57,2 % 52,8 % 37,3 %
Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde om 27,9 MEUR
(18,3 MEUR). En utförligare redogörelse över de finansiella nyckel-
talen finns på sidan 35.
Personal
Under året uppgick antalet anställda i medeltal till 845 personer
(847), varav 577 (597) var sjöanställda och 268 (250) var landanställ-
da. Personalkostnaderna i förhållande till omsättningen blev 19,9 %
(19,7 %). Personalkostnaden per anställd uppgick i genomsnitt till
52,5 tEUR (51,6 tEUR). Företaget har en utvecklingsplan för välmåen-
de, vilken inkluderar en jämställdhetsplan.
Investeringar
Företagets investeringar uppgick under perioden till 10,8 MEUR (4,4
MEUR), som består av ombyggnationer och förbättringar av fartyg och
hamnar, samt investeringar i IT-system och åtgärder som förbättrar
fartygens energiprestanda.
4
Finansiering
Företagets långfristiga räntebärande skulder uppgick vid årets slut
till 28,8 MEUR (31,6 MEUR), varav 27,4 MEUR består av ett obliga-
tionslån, som är bundet till lånevillkor som inkluderar likviditets- och
soliditetskrav. Kortfristiga räntebärande skulder uppgick till 2,6 MEUR
(3,9 MEUR). Likvida medel var 38,3 MEUR (28,3 MEUR). Vid årets slut
uppgick företagets nettoskuldsättning till –6,8 MEUR (7,2 MEUR),
vilket innebär att företagets likvida medel numera är större än de
totala räntebärande skulderna. Under perioden har företaget utfört
planenliga amorteringar på 3,7 MEUR (50,6 MEUR). Till följd av ett
starkt eget kapital och en låg skuldsättning har soliditeten ökat till
57,2 % (52,8 %).
Risker
Företaget är genom sin verksamhet utsatt för sedvanliga risker såsom
fluktuationer i företagets resultat och likviditet till följd av föränd-
ringar i valutakurser och räntenivåer samt förändringar i bunkerpriser
och utsläppsrätter. För att minimera riskerna kan avtal för valuta-,
ränte- och bunkerderivat ingås.
Det geopolitiskt instabila läget i Mellanöstern och Rysslands angrepp
på Ukraina har skapat fortsatt politisk och makroekonomisk osäker-
het. Nationella och internationella makroekonomiska utmaningar har
resulterat i en volatil kostnadsinflation och en svag krona. Volatila
bunkerpriser samt den generella kostnadsutvecklingen, som påverkar
till exempel docknings- och underhållskostnader, kan ha betydande
effekt på företagets operativa resultat.
Finansiella risker är relaterade till företagets förmåga att generera
positivt kassaflöde från sin verksamhet. Lånefinansieringen innehåll-
er kovenanter som är kopplade till likviditets- och soliditetskrav. Om
villkoren i dessa kovenanter inte uppfylls, kan lånen annulleras.
Företagets resultat är i hög grad även beroende av politiska beslut,
exempelvis relaterade till alkoholbeskattningen i Finland, Sverige och
Estland, inresebegränsningar, regleringar kopplade till farleds- och
hamnavgifter, och statliga stödåtgärder för att stärka konkurrenskraf-
ten för fartyg under finsk och svensk flagg.
Störningar i fartygens eller hamnanläggningarnas funktion eller
störningar från andra fartyg som manövrerar i närheten av företagets
fartyg kan leda till avbrott i trafiken och därmed ha en väsentlig
inverkan på företagets resultat och finansiella ställning.
Utöver tidigare nämnda risker är hållbarhetsperspektivet även cen-
tralt för att identifiera faktorer som på lång sikt kan riskera företagets
fortlevnad.
En närmare beskrivning av företagets risker och riskhantering finns
under not 21.
Säkerhet
Under året har fortsatt fokus på sjösäkerhet och rutiner kring nuva-
rande säkerhetsarbete varit prioriterat. För att få kontrollfunktionen
för tillsyn genomlyst av fler parter beslöt företaget att byta klass-
ningssällskap för den externa tillsynen på kontoret. Den granskning
av Document of Compliance enligt ISM-koden som tidigare utförts av
DNV utfördes 2024 av Lloyd’s Register.
Företaget beslöt även att som underhållssystem för passagerarfar-
tygen byta till klassningssällskapets RINA:s programvara Sertica. Det
nya systemet kommer att implementeras under första kvartalet 2025.
För att upprätthålla data och säkerställa att arbetsdokumentationen
ombord får kontinuitet, har överföringen av data utförts under året.
Befälet ombord har genomgått internskolningar med leverantören.
Under första kvartalet 2024 dockades M/S Finlandia. Fokus på dock-
ningsarbetena var att minska energiuttaget för framdrift och att få en
bättre manöverförmåga genom att flytta roder och öka rodervinklar.
Efter användning av den nya utrustningen under året kan befälet
konstatera att den nya utrustningen genererat förbättringar både
gällande energiförluster och vid manövrering av fartyget vid kaj.
Incidenten med bildäckshyllan på M/S Eckerö år 2023 avrapportera-
des till Haverikommissionen i slutet av året. De sista åtgärderna för
att förhindra upprepning av incident gjordes under servicedagarna
i början av året 2025. Haverikommissionen bekräftade att företaget
har fullgjort sina åtaganden och att rekommendationerna följts på ett
tillfredsställande sätt.
Företaget har under 2024 fortsatt att utbilda befälet i simulatorerna i
Aboa Mare Maritime Academy. Därtill gjordes en storövning med M/S
Eckerö i slutet av september i samråd med Gränsbevakningsväsendet
i Finland. Övningen gjordes under relativt hårda vindförhållanden
med goda resultat där myndigheten, besättningen samt organisatio-
nen i Berghamn var nöjda.
Samarbetet med Föreningen Svensk Sjöfarts ForeSea arbetsgrupp
har fortsatt under året. ForeSea är ett informationssystem om olyckor,
tillbud och ”near misses” till sjöss.
Miljö
Under 2024 har huvudfokus inom miljöarbetet i företaget varit fort-
satt arbete kopplat till klimatfrågor och på att kontinuerligt uppfylla
kraven i regelverken från IMO och EU om utsläpp av växthusgaser.
Under året har utsläppsrätter löpande köpts in för att uppfylla de
krav på erläggande av utsläppsrätter för sjöfarten inom EU som
började gälla 1 januari 2024. Under året har företaget arbetat med
att förbereda inför det nya regelverket FuelEU Maritime, som träder i
kraft 2025. Regelverket kräver att fartyg använder energi med lägre
växthusgasinnehåll än traditionella bränslen. Syftet är att bidra till
EU:s mål att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % till 2030
genom att främja användningen av förnybara och koldioxidsnåla
bränslen samt ren energiteknik inom sjöfarten. För att stödja en utfas-
ning av fossila bränslen ställer förordningen successivt skärpta krav
på bränslens växthusgasintensitet, med en minskning på 2 % från
2025, 6 % från 2030 och upp till 80 % fram till 2050.
För att minska koldioxidutsläppen och uppfylla framtida mål och krav
om utsläppsminskning har företaget under januari 2024 genom-
fört åtgärder i samband med dockningen av M/S Eckerö och M/S
Finlandia. Båda fartygen har bottenmålats med lågfriktionsfärg för
att minska motståndet i vattnet, och på M/S Finlandia har roder- och
propellerarrangemanget optimerats för att förbättra bränsleeffekti-
viteten. Under M/S Finbo Cargos dockning i början av januari 2025
har fartyget målats med lågfriktionsfärg. Under året har åtgärder
genomförts för att optimera HVAC-automation (värme, ventilation och
luftkonditionering) för optimering av klimatstyrning och justering av
kombinatorkurvor (propellervarv och bladstigning) för optimering
av energiuttag för framdrift. Därtill har installation av Eco Control
propelleroptimering på M/S Finbo Cargo inletts, ett projekt som då
det färdigställs under 2025 kommer att medföra möjligheter att
dynamiskt styra mesta möjliga vinkel på propellerbladet mot lägsta
möjliga varvtal och därmed spara energi. Ombord på M/S Finbo Cargo
har även ett dynamiskt trimsystem installerats under 2024 för att mer
effektivt säkerställa optimalt lasttrim och på så sätt minska bränsle-
förbrukningen till havs.
5
Arbetet med att minska matsvinnet ombord på passagerarfartygen
har framskridit under 2024. Från och med 2025 har samtliga passage-
rarfartyg digitala verktyg i bruk som stöd för att lättare sammanställa
dataunderlag för framtida optimeringsbeslut och åtgärder. Företaget
är fortsatt miljöcertifierat i enlighet med ISO 14001:2015 standarden
och dess efterlevnad kontrolleras av LRQA. Under 2024 har LRQA
utfört miljörevision av verksamheten enligt plan, vilket åter bidragit
positivt till arbetet med att ständigt förbättra miljöarbetet och miljö-
prestandan i företaget.
Bolagsstämma, styrelse och revisorer
Den ordinarie bolagsstämman hölls den 24 april 2024 i Alandica
Kultur och Kongress i Mariehamn. Styrelsemedlemmarna Marika
Mansén-Hillar, Bernt Bergman, Åsa Dahlman, Pavlos Ylinen, Paulina
Lepistö Andresen och Björn Blomqvist omvaldes. Till ordinarie reviso-
rer valdes Andreas Holmgård (CGR) och Jukka Korin (CGR) samt därtill
utsågs revisionssammanslutningen BDO Ab till revisorssuppleant.
Vid styrelsens konstituerande möte den 24 april 2024 återvaldes
Marika Mansén-Hillar till styrelsens ordförande och Bernt Bergman till
dess viceordförande. Styrelsen har hållit 16 möten under räkenskaps-
perioden.
Bolagsstyrningsrapport
Rederiaktiebolaget Eckerös bolagsstyrningsrapport ingår i årsredovis-
ningen som ett eget kapitel.
Aktien
Det totala antalet emitterade aktier uppgår till 2 005 693 stycken.
Alla aktier har samma antal röster och rättigheter.
Händelser efter balansdagen
Mellan 25 december 2024 och 5 januari 2025 dockades M/S Finbo
Cargo på Öresund Dry-Docks i Landskrona. Under dockningen måla-
des undervattenskrovet med lågfriktionsfärg för att minska fartygets
bränsleförbrukning vid framdrift.
Framtidsutsikter 2025
Företaget förväntas leverera ett fortsatt stabilt resultat under 2025.
Det geopolitiskt instabila läget skapar fortsättningsvis osäkerhet.
Åtgärder med anledning av årets resultat
Moderbolagets utdelningsbara medel enligt balansräkningen
31.12.2024 uppgår till 42 991 672,76 euro.
Styrelsen föreslår en dividend om 2,50 euro per aktie, totalt
5 014 232,50 euro, att utbetalas i maj 2025.
Resultatet av företagets verksamhet och ekonomiska ställning vid
räkenskapsårets slut framgår av efterföljande resultat- och balansräk-
ningar med tilläggsuppgifter.
6
Koncernens rapport över totalresultat (IFRS)
tEUR | Not | 1.1–31.12.2024 | 1.1–31.12.2023 |
OMSÄTTNING | 1 | ||
Övriga rörelseintäkter | 2 | ||
| Kostnader | |||
Material och tjänster/varor | 3 | 87 511 | 93 589 |
Personalkostnader | 4 | ||
Avskrivningar och nedskrivningar | 5 | ||
Övriga rörelsekostnader | 6 | ||
Kostnader totalt | |||
RÖRELSERESULTAT | |||
Finansiella intäkter | 7 | ||
Finansiella kostnader | 8 | – | – |
Finansnetto | – | – | |
RESULTAT FÖRE SKATTER | |||
Inkomstskatter | 9 | – | – |
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT | |||
| ÖVRIGT TOTALRESULTAT | |||
| Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: | |||
| Årets omräkningsdifferens vid omräkning av utländska | – | ||
| verksamheter | |||
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen | 0 | 0 | |
Övrigt totalresultat | – | ||
RÄKENSKAPSPERIODENS TOTALRESULTAT |
7
Koncernens balansräkning (IFRS)
tEUR | Not | 31.12.2024 | 31.12.2023 |
| TILLGÅNGAR | |||
| Långfristiga tillgångar | |||
Immateriella tillgångar | 10 | ||
Dataprogram | |||
Utsläppsrätter | |||
Materiella anläggningstillgångar | 11 | ||
Markområden | |||
Byggnader och konstruktioner | |||
Fartyg | |||
Maskiner och inventarier | 2 667 | 1 786 | |
Finansiella tillgångar | 12 | ||
Latenta skattefordringar | 13 | ||
Summa långfristiga tillgångar | |||
| Kortfristiga tillgångar | |||
Varulager | 14 | ||
Kund- och övriga fordringar | 15 | ||
Skattefordringar | |||
Likvida medel | 16 | ||
Summa kortfristiga tillgångar | |||
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning | 19 | ||
SUMMA TILLGÅNGAR |
8
tEUR | Not | 31.12.2024 | 31.12.2023 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
Aktiekapital | |||
Övrigt tillskjutet kapital | |||
Fond för fritt eget kapital | 16 732 | 16 732 | |
Reserver | |||
Balanserade vinstmedel | |||
Periodens resultat | |||
Summa eget kapital | |||
| Skulder | |||
| Långfristiga skulder | |||
Latenta skatteskulder | 13 | ||
Räntebärande skulder | 17 | ||
Summa långfristiga skulder | |||
| Kortfristiga skulder | |||
Leverantörs- och övriga skulder | 18 | ||
Räntebärande skulder | 17 | ||
Skatteskulder | |||
Övriga avsättningar | 19 | 1 435 | 0 |
Summa kortfristiga skulder | |||
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER |
9
| Koncernens sammandrag över eget kapital (IFRS) | ||||||||
| EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE | ||||||||
Reserver | SUMMA | |||||||
| EGET | ||||||||
| KAPITAL | ||||||||
tEUR | Aktie- | Övrigt | Fond för | Omräk- | Verkligt- | Balan- | Totalt | |
| kapital | tillskjutet | fritt eget | nings- | värde- | serande | |||
| kapital | kapital | reserv | reserv | vinst- | ||||
| medel | ||||||||
| INGÅENDE EGET KAPITAL | – | 0 | ||||||
| 1.1.2023 | ||||||||
Räkenskapsperiodens resultat | ||||||||
| Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkring | ||||||||
Årets förändring i omräkningsdifferenser | ||||||||
| Transaktioner med koncernens ägare | ||||||||
Betalda dividender | ||||||||
EGET KAPITAL 31.12.2023 | 0 | |||||||
Räkenskapsperiodens resultat | ||||||||
| Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkring | ||||||||
Årets förändring i omräkningsdifferenser | – | – | ||||||
| Transaktioner med koncernens ägare | ||||||||
Betalda dividender | – | – | ||||||
EGET KAPITAL 31.12.2024 | 0 | |||||||
Det totala antalet aktier uppgår till 2 005 693 stycken. Full betalning har erlagts för alla emitterade aktier. Företaget och dess dotter- bolag äger inga egna aktier. Företaget har emitterat ett obligationslån på den nordiska företagsobligationsmarknaden. | ||||||||
| På basen av bolagsstämmobeslut har vinstmedel överförts till övrigt tillskjutet kapital. | ||||||||
| Fonden för fritt eget kapital inkluderar den del av aktiernas teckningsbelopp, som inte redovisas som aktiekapital. Fonden inkluderar | ||||||||
| även andra inbetalningar, som inte redovisas i andra fonder inom eget kapital. | ||||||||
| Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska enheter. | ||||||||
I fonden för verkligt värde redovisas förändringar i värdet på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresul- tat och fonden för säkringsreserv innefattar förändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument som är hänförbart | ||||||||
| till säkringstransaktioner som uppfyller kriterierna för säkringsredovisning. | ||||||||
| Utdelningsbara vinstmedel i moderbolaget Rederiaktiebolaget Eckerö uppgår till 42 991 672,76 euro. |
10
Koncernens finansieringsanalys (IFRS)
tEUR | 1.1–31.12.2024 | 1.1–31.12.2023 |
| LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||
Resultat före skatter | ||
| Justeringar | ||
Försäljningsvinster/-förluster från långfristiga tillgångar | – | – |
Övriga poster som ej ingår i kassaflödet | – | |
Avskrivningar och nedskrivningar | ||
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader | ||
Ränteintäkter och övriga finansiella intäkter | – | – |
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | ||
| Förändring av rörelsekapital | ||
Ökning (-)/Minskning (+) av kortfristiga räntefria rörelsefordringar | – | – |
Ökning (-)/Minskning (+) av varulager | – | |
Ökning (+)/Minskning (-) av kortfristiga räntefria skulder | ||
Löpande verksamhetens kassaflöde före finansiella poster | ||
Erlagda räntor | – | – |
Erlagda räntor på hyres-/leasingskulder | – | – |
Erlagda finansiella kostnader | – | – |
Erhållna räntor | ||
Erhållna finansiella intäkter | ||
Betalda skatter | – | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||
Förvärv av materiella anläggningstillgångar | – | – |
Förvärv av immateriella tillgångar | – | – |
Förvärv av utsläppsrätter | – | – |
Avyttring av materiella anläggningstillgångar | ||
Inkomst från försäljning av finansiell placering | ||
Kassaflöde från investeringsverksamheten | – | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||
Amortering långfristiga lån | – | – |
Amortering hyres-/leasingskulder | – | – |
Betalda dividender | – | |
Kassaflöde från finansieringsverksamheten | – | – |
Årets kassaflöde | ||
Likvida medel vid årets början | ||
Likvida medel vid årets slut |
11
Koncernens redovisningsprinciper
Bolagsinformation
erö på Åland. Koncernen är verksam inom passagerar- och fraktverk-
En kopia av bokslutet finns tillgängligt på www.rederiabeckero.ax..
Redovisningsprinciper för koncernen
ning för koncerner tillämpats.
Användning av bedömningar
Vid upprättandet av IFRS-bokslutet måste bolagsledningen göra
bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påver-
kar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade
beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga
utfallet kan sålunda avvika från dessa uppskattningar och bedöm-
ningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet.
Fartygens restvärden och nyttjandeperiod är de viktigaste områden
som innebär bedömningar. För värdering av fartyg har utomståen-
de värderingar gjorts enligt tidigare praxis. Antalet variabler och
antaganden som påverkar värderingen har ökat. Bedömningarna
är därför mer komplexa och potentialen för en följdjustering av de
redovisade värdena för tillgångar stiger därmed. Bedöms marknads-
värdet vara lägre än det bokföringsmässiga värdet görs en beräkning
av nyttjandevärdet för att därefter bedöma om ett nedskrivnings-
behov finns. Om både marknadsvärdet och nyttjandevärdet är lägre
än bokföringsmässiga värdet görs en nedskrivning. Vid beräkning av
nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden till sitt nuvärde.
Diskonteringsräntorna ska återspegla pengars tidsvärde och de risker
som den specifika tillgången är utsatt för och som inte har beaktats i
de framtida kassaflödena.
Bolagsledningen har gjort bedömningen att inköpen av utsläpps-
rätterna är i nivå med utsläppsmängden för företaget och således
endast för eget bruk. Utsläppsrätterna anskaffas löpande utifrån
utsläppsmängd och redovisas till anskaffningskostnad som en imma-
teriell tillgång.
12
valutakursdifferenser samt orealiserade och realiserade vinster och
förluster på finansiella placeringar. Inom finansiella poster redovisas
även orealiserade värdeförändringar av bunkerterminer och ineffektiv
del av ränteswappar. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader
på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Den
effektiva räntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida
in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det
redovisade värdet av fordran eller skulden. Beräkningen innefattar
alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del
av den effektiva räntan, transaktionskostnader och alla andra över-
och underkurser.
13
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning
En anläggningstillgång ska klassificeras som att den innehas för
försäljning om dess redovisade värde kommer att återvinnas i huvud-
sak genom försäljning, inte genom fortlöpande användning. För att
uppfylla detta krav måste tillgången vara tillgänglig för omedelbar
försäljning i förevarande skick och endast underkastad sådana villkor
som är normala och sedvanliga vid försäljning av sådana tillgångar.
Det måste vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. Från
tidpunkten för allokering av en tillgång till anläggningstillgång som
innehas för försäljning upphör avskrivning på tillgången. Tillgången
värderas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med
avdrag för försäljningskostnader.
14
Anläggningstillgångar som innehades för försäljning per 31 december
2023 bestod av M/S Shipper. I november 2022 slöts avtalet gällande
försäljningen med Norwest Shipmanagement AS. Ägarskapet av M/S
Shipper övergick i januari 2024.
Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje ba-
värdet för finansiella tillgångar beskrivs under finansiella instrument.
Indelning i kategorier
IFRS 9 klassificerar finansiella instrument i olika kategorier. Klassifice-
ringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instru-
mentet. Bolagsledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig
anskaffningstidpunkt.
De finansiella instrumenten indelas i följande kategorier:
15
ESEF-rapportering
Årsredovisningen publiceras även i ESEF-format (European Single
Electronic Format) för enhetlig elektronisk rapportering. ESEF-
rapporten är reviderad.
16
| Notuppgifter till koncernbokslut | ||
| Not 2.1 | ||
| SEGMENTRAPPORTERING | ||
| I Rederiaktiebolaget Eckerö är det koncernens högste verkställande beslutsfattare som följer upp resultatet som | ||
tEUR | 2024 | 2023 |
| OMSÄTTNING | ||
Eckerö Linjen Ab | 73 805 | 70 682 |
Eckerö Line Oy Ab | 143 306 | 139 972 |
Ofördelat | 68 232 | 67 472 |
Rörelsesegmenten totalt | 285 343 | 278 126 |
Elimineringar | –62 407 | –56 622 |
Koncernens omsättning totalt | 222 935 | 221 504 |
| RÖRELSERESULTAT | ||
Eckerö Linjen Ab | 2 952 | 2 827 |
Eckerö Line Oy Ab | 5 732 | 5 591 |
Ofördelat | 13 941 | 12 876 |
Rörelsesegmenten totalt | 22 625 | 21 294 |
Elimineringar | –178 | 116 |
Koncernens rörelseresultat totalt | 22 448 | 21 410 |
| AVSKRIVNINGAR | ||
Eckerö Linjen Ab | 27 | 76 |
Eckerö Line Oy Ab | 36 | 70 |
Ofördelat | 12 661 | 11 129 |
Rörelsesegmenten totalt | 12 724 | 11 276 |
Elimineringar | 455 | 611 |
Koncernens avskrivningar totalt | 13 179 | 11 887 |
| FINANSIELLA INTÄKTER | ||
Eckerö Linjen Ab | 200 | 227 |
Eckerö Line Oy Ab | 449 | 360 |
Ofördelat | 1 491 | 29 362 |
Rörelsesegmenten totalt | 2 140 | 29 949 |
Elimineringar | –937 | –28 761 |
Finansiella intäkter totalt | 1 203 | 1 188 |
| FINANSIELLA KOSTNADER | ||
Eckerö Linjen Ab | 118 | 160 |
Eckerö Line Oy Ab | 1 411 | 16 |
Ofördelat | 9 547 | 36 565 |
Rörelsesegmenten totalt | 11 076 | 36 741 |
Elimineringar | –5 792 | –28 498 |
Finansiella kostnader totalt | 5 284 | 8 243 |
Koncernens finansnetto totalt | –4 081 | –7 055 |
| 17 |
| Not 3 | ||
Löner och arvoden | 45 081 | 44 224 |
Pensionskostnader | 5 514 | 5 323 |
Övriga lönebikostnader | 5 464 | 5 825 |
Statlig restitution | –11 715 | –11 635 |
Totalt | 44 344 | 43 737 |
| Uppgifter om ledningens löneförmåner är upptagna i not 24 Upplysningar om närstående. | ||
| Under räkenskapsperioden hade koncernen anställda i genomsnitt | ||
Sjöpersonal | 577 | 597 |
Landpersonal | 268 | 250 |
Totalt | 845 | 847 |
| 18 |
| 19 |
| Skillnaden mellan nominell finsk skattesats (20,0 %) och effektiv skattesats: | |||
Redovisat resultat före skatt | 18 367 | 14 356 | |
Skatter enligt gällande skattesats i Finland | –3 675 | –2 910 | |
Effekten av utländska dotterbolags avvikande skattesatser | 0 | 1 | |
Skattefria intäkter | 0 | 12 | |
Ej avdragsgilla kostnader | –5 | –52 | |
Skatter hänförliga till tidigare år | 0 | –8 | |
Övrigt | 884 | 88 | |
Redovisad skattekostnad i resultaträkningen | –2 796 | –2 868 | |
| Förändring i skatt hänförliga till poster redovisade över övrigt totalresultat år 2024 | Före | Skatt | Efter |
| skatt | skatt | ||
Årets omräkningsdifferens vid omräkning av utländska verksamheter | –44 | 0 | –44 |
| Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som värderas till verkligt | 0 | 0 | 0 |
| värde via övrigt totalresultat | |||
Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 0 | 0 | 0 |
Redovisad skattekostnad för övrigt totalresultat | –44 | 0 | –44 |
| Förändring i skatt hänförliga till poster redovisade över övrigt totalresultat år 2023 | Före | Skatt | Efter |
| skatt | skatt | ||
Årets omräkningsdifferens vid omräkning av utländska verksamheter | 118 | 0 | 118 |
| Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som värderas till verkligt | 0 | 0 | 0 |
| värde via övrigt totalresultat | |||
Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 0 | 0 | 0 |
Redovisad skattekostnad för övrigt totalresultat | 118 | 0 | 118 |
| 20 |
| 21 |
| 22 |
| 23 |
till kontrakt av mindre värde har en leasing- och hyreskostnad om 0,4 miljoner euro (0,6 milj. euro) | bokförts i resultaträkningen för år 2024. | |||
| 24 |
| Latenta skattefordringar som inte ingår i balansräkningen | ||
Ej avdragbara räntor från tidigare år | 0 | 4 335 |
| Latenta skatteskulder | ||
| Redovisade över resultaträkningen | ||
Avskrivningsdifferenser och övriga reserveringar | 13 968 | 14 506 |
Leasing IFRS16 | –21 | 0 |
Övriga avsättningar | –287 | 0 |
Totalt | 13 659 | 14 506 |
| 25 |
Kundfordringar | 4 850 | 4 940 |
Förlustreserv för förväntade kreditförluster | 45 | 35 |
Övriga fordringar | 759 | 925 |
| Övriga resultatregleringar och utgiftsförskott | ||
Statlig restitution | 2 402 | 4 714 |
Övriga resultatregleringar | 2 233 | 3 294 |
Totalt | 10 290 | 13 909 |
| Fordringarna är inte förknippade med betydande kreditrisker. | ||
| Redovisat värde av likvida medel i koncernens finansieringsanalys motsvarar deras värde i balansräkningen. | ||
| 26 |
| De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. | |||||
| 27 |
| Not 19 | ||
| ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR | ||
Bokföringsvärde 1.1 | 0 | 0 |
Ökningar i avsättningar | 1 435 | 0 |
Bokföringsvärde 31.12 | 1 435 | 0 |
Som kostnad för räkenskapsperioden 2024 och ökning i avsättningar har redovisats kostnader om 1,4 MEUR med anledning av Försörjnings- beredskapscentralens beslut att påföra ränta på återkrav av stöd för Eckerö Lines utförda trafikplikt under våren 2020 till följd av Covid-pan- demin. Eckerö Line har yrkat på ändring av beslutet som inte vunnit laga kraft. | ||
| Not 20 | ||
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR FÖRSÄLJNING | ||
| Anläggningstillgångar som innehas för försäljning | ||
Fartyg | 0 | 1 049 |
Totalt | 0 | 1 049 |
Anläggningstillgångar som innehades för försäljning per 31 december 2023 bestod av M/S Shipper. Fartyget överläts till köparen i januari 2024. | ||
| 28 |
| Hållbarhetsrelaterade risker | |
| Övergången till fartyg med lägre klimatpåverkan, och med det | |
| slutgiltiga målet att uppnå klimatneutralitet, kommer att kräva | |
| betydande kapitalinvesteringar. Dessa investeringar förväntas utgöra | |
| en väsentlig del av koncernens kapitalutgifter under det kommande | |
| decenniet. Även fluktuationer i priset på utsläppsrätter som företaget | |
köper för att kompensera fartygsutsläppen utgör en risk. På lite läng- re sikt kommer förändrat klimat i Europa kunna leda till störningar | |
| i produktionskedjan av företagets produkter, vilket kommer kunna | |
| påverka produktsortimentet och inköpskostnader. Som en följd av | |
| klimatförändringar kommer även mer frekventa stormar utgöra en risk | |
| till havs, medan infrastruktur i hamnområden löper risk som en följd | |
| av förhöjda havsnivåer och erosion. | |
| 31 |
32
| tEUR | ||||
| Finansiella instrument per kategori | ||||
| Finansiella till- | Finansiella till- | Finansiella till- | Summa | |
| gångar värderade | gångar värderade | gångar värderade | ||
| till upplupet an- | till verkligt värde | till verkligt värde | ||
| skaffningsvärde | via övrigt totalre- | via resultaträk- | ||
| sultat | ningen | |||
| 2024 | ||||
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
Finansiella placeringar | 0 | 107 | 0 | 107 |
Kundfordringar och övriga fordringar | 5 654 | 0 | 0 | 5 654 |
Likvida medel | 38 251 | 0 | 0 | 38 251 |
Totalt | 43 905 | 107 | 0 | 44 012 |
| Skulder värderade | Skulder värderade | Skulder värderade | Summa | |
| till verkligt värde | till verkligt värde | till upplupet an- | ||
| via övrigt totalre- | via resultaträk- | skaffningsvärde | ||
| sultat | ningen | |||
| Skulder i balansräkningen | ||||
Räntebärande skulder | 0 | 0 | 31 485 | 31 485 |
Leverantörsskulder | 0 | 0 | 9 270 | 9 270 |
Totalt | 0 | 0 | 40 755 | 40 755 |
| Finansiella tillgång- | Finansiella tillgång- | Finansiella tillgång- | Summa | |
| ar värderade till | ar värderade till | ar värderade till | ||
| upplupet anskaff- | verkligt värde via | verkligt värde via | ||
| ningsvärde | övrigt totalresultat | resultaträkningen | ||
| 2023 | ||||
| Tillgångar i balansräkningen | ||||
Finansiella placeringar | 0 | 107 | 0 | 107 |
Kundfordringar och övriga fordringar | 5 900 | 0 | 0 | 5 900 |
Likvida medel | 28 301 | 0 | 0 | 28 301 |
Totalt | 34 201 | 107 | 0 | 34 308 |
| Skulder värderade | Skulder värderade | Skulder värderade | Summa | |
| till verkligt värde | till verkligt värde | till upplupet an- | ||
| via övrigt totalre- | via resultaträk- | skaffningsvärde | ||
| sultat | ningen | |||
| Skulder i balansräkningen | ||||
Räntebärande skulder | 0 | 0 | 35 482 | 35 482 |
Leverantörsskulder | 0 | 0 | 11 748 | 11 748 |
Totalt | 0 | 0 | 47 230 | 47 230 |
33
der pandemiåren 2020–2022. Utfallet av granskningen kan medföra en negativ resultateffekt för bolaget i framtiden som ledningen
| Not 25 | |||
| HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN | |||
| Mellan 25 december 2024 och 5 januari 2025 dockades M/S Finbo Cargo på Öresunds Dry-Docks i Landskrona. Under dockningen | |||
| målades undervattenskrovet med lågfrikotionsfärg för att minska fartygets bräsnleförbrukning vid framdrift. | |||
| 34 |
35
Femårsöversikt & nyckeltal
Koncernen i femårsöversikt (tEUR)
Resultaträkning 2020 2021 2022 2023 2024
Omsättning 119 776 122 856 185 763 221 504 222 935
– förändring –49,8 % 2,6 % 51,2 % 19,2 % 0,6 %
Rörelseresultat –29 929 –38 128 –8 386 21 410 22 448
– i % av omsättning –25,0 % –31,0 % –4,5% 9,7 % 10,1 %
Finansiellt netto –7 853 276 –6 929 –7 054 –4 081
Resultat före skatter –37 782 –37 852 –15 314 14 356 18 367
Skatter 3 993 7 221 2 653 –2 868 –2 796
Nettoresultat –33 789 –30 630 –12 662 11 487 15 570
Balansräkning 31.12.2020 31.12.2021 31.12.2022 31.12.2023 31.12.2024
Tillgångar
Långfristiga tillgångar 162 679 135 972 123 294 115 648 116 018
Kortfristiga tillgångar 36 983 32 943 36 875 46 333 52 113
Anläggningstillgångar som
innehas för försäljning
82 765 50 000 38 987 1 049 0
Summa tillgångar 282 427 218 915 199 156 163 030 168 131
Eget kapital och skulder
Eget kapital 117 572 86 946 74 108 85 714 96 226
Skulder
Latenta skatteskulder 25 123 17 018 14 301 14 506 13 659
Långfristiga skulder 98 445 73 931 73 847 31 562 28 845
Kortfristiga skulder 41 287 41 019 36 899 31 248 29 401
Summa skulder 164 855 131 969 125 047 77 316 71 905
Summa eget kapital och skulder 282 427 218 915 199 156 163 030 168 131
36
Definition av nyckeltal
Avkastning på investerat kapital (ROI) = Resultat före skatter + Finansieringskostnader
Balansomslutning – Räntefria skulder (genomsnittligt under året)
Avkastning på eget kapital (ROE) = Räkenskapsperiodens resultat
Eget kapital (genomsnittligt under året)
Soliditet = Eget kapital
Balansomslutning – Erhållna förskott
Skuldsättningsgrad = Räntebärande skulder – Likvida medel
Eget kapital
Kassalikviditet = Kortfristiga tillgångar + Anl. tillgångar som innehas för försäljning – Varulager
Kortfristiga skulder
Balanslikviditet = Kortfristiga tillgångar + Anl. tillgångar som innehas för försäljning
Kortfristiga skulder
Nyckeltal 2020 2021 2022 2023 2024
Lönsamhet
Avkastning på investerat kapital (ROI) –14,3 % –16,1 % –5,4 % 14,1 % 18,5 %
Avkastning på eget kapital (ROE) –25,1 % –30,0 % –15,7 % 14,4 % 18,1 %
Resultat per aktie –16,85 –15,27 –6,31 5,73 7,77
Soliditet, skuldsättning och likviditet
Soliditet 41,7 % 39,8 % 37,3 % 52,8 % 57,2 %
Skuldsättningsgrad 79,2 % 90,2 % 85,4 % 8,4 % –7,0 %
Kassalikviditet 2,81 1,95 1,95 1,38 1,65
Balanslikviditet 2,90 2,02 2,06 1,52 1,77
Eget kapital per aktie 58,62 43,35 36,95 42,74 47,98
Personal
Genomsnitt under året (antal) 826 700 789 847 845
Omsättning per person 145 176 236 262 264
Investeringar 21 629 2 191 2 100 4 370 10 808
Trafikvolymer (tusental)
Antal passagerare 1 453 1 357 2 625 3 140 3 121
Antal fordon 272 284 475 542 514
Antal fraktenheter 131 166 159 176 190
37
Aktiedata
Rederiaktiebolaget Eckerös aktiekapital uppgår till 2 408 583 euro.
Aktien handlas regelbundet i den handel med värdepapper som
bedrivs av bankerna på Åland.
Rederiaktiebolaget Eckerös aktier är sedan 12.01.2000 anslutna till
värdeandelssystemet. Det totala antalet emitterade aktier uppgår till
2 005 693 stycken.
Samtliga aktier utgör en serie där alla aktier är likvärdiga och varje
aktie motsvarar en röst vid omröstning och val.
Vid räkenskapsårets utgång hade bolaget 9 956 registrerade aktie-
ägare. Antalet aktieägare har under räkenskapsåret ökat med
93 stycken.
Enligt registreringen den 31.12.2024 var de tjugo största
aktieägarna i Rederiaktiebolaget Eckerö följande:
Aktieägarna fördelade per sektor
1
Sektor Antal aktieägare Andel Antal aktier Andel
Företag 93 0,93 % 674 411 33,63 %
Finansiella institut och försäkringsbolag 3 0,03 % 5 308 0,27 %
varav förvaltarregistrerade ägare 3 5 308 0,27 %
Offentliga samfund 6 0,06 % 25 556 1,27 %
Hushåll 8 253 82,90 % 1 172 818 58,47 %
Icke vinstsyftande samfund 6 0,06 % 2 270 0,11 %
Utlandet 1 595 16,02 % 125 330 6,25 %
varav förvaltarregistrerade ägare 6 9 279 0,46 %
Sammanlagt 9 956 100,0 % 2 005 693 100,0 %
1
Ställning per 31.12.2024
Aktieägare Antal aktier Andel av aktier och röster
1. Viking Line Abp 403 787 20,13 %
2. Rederi Ab Skärgårdstrafik 228 835 11,41 %
3. Mansén Linnea 169 967 8,47 %
4. Mansén Hans 56 500 2,82 %
5. Karlsson Malena 49 806 2,48 %
6. Mansén-Hillar Marika 47 806 2,38 %
7. Fyrvall-Ahtola Ann-Marie 30 000 1,50 %
8. Sjöblom Nils dödsbo 26 000 1,30 %
9. Rosenqvist Gun 19 777 0,99 %
10. Rosenqvist Victoria 15 522 0,77 %
11. Carlsson Sven-Eric 15 003 0,75 %
12. Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas 14 600 0,73 %
13. Sjöblom Ann-Mari dödsbo 11 200 0,56 %
14. Munne Jani 9 350 0,47 %
15. Fällman Per-Anders 9 060 0,45 %
16. Salonen Jari 8 555 0,43 %
17. Björkvall Liselott 8 320 0,41 %
18. Ekblom Magnus 8 044 0,40 %
19. Häggblom Gunilla 7 462 0,37 %
20. Granlid Leif dödsbo 7 367 0,37 %
Summa 1–20 1 146 961 57,19 %
38
Moderbolagets resultaträkning (EUR)
Not 1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
OMSÄTTNING 1 50 241 304,96 45 237 958,52
Övriga rörelseintäkter 2 –8 773,48 –170 041,81
Kostnader
Material och tjänster/varor 4 651,43 1 910 457,58
Personalkostnader 3 10 856 515,84 9 872 163,86
Avskrivningar och nedskrivningar 4 12 248 746,93 10 283 969,29
Övriga rörelsekostnader 5 16 893 229,67 14 590 933,66
Kostnader totalt 40 003 143,87 36 657 524,39
RÖRELSERESULTAT 10 229 387,61 8 410 392,32
Finansiella intäkter och kostnader 6 –8 283 608,53 –7 976 115,06
RESULTAT FÖRE BOKSLUTSDISPOSITIONER
OCH SKATTER
1 945 779,08 434 277,26
Koncernbidrag 7 14 399 000,00 12 937 000,00
Bokslutsdispositioner 8 1 076 061,23 –141 726,18
Direkta skatter 9 –3 616 976,01 –2 646 023,02
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 13 803 864,30 10 583 528,06
39
Moderbolagets balansräkning (EUR)
Not 31.12.2024 31.12.2023
BESTÅENDE AKTIVA 10
Immateriella tillgångar
Dataprogram 1 623 867,85 1 365 005,31
Utsläppsrätter 2 941 744,00 7 570,00
4 565 611,85 1 372 575,31
Materiella tillgångar
Tomter 1 882 173,94 1 810 998,70
Byggnader och konstruktioner 13 157 182,80 14 412 373,02
Fartyg 90 523 225,76 92 470 436,61
Motorfordon 238 360,19 369 015,53
Maskiner och inventarier 1 205 380,84 223 716,66
107 006 323,53 109 286 540,52
Placeringar 11
Aktier i dotterbolag 23 504 772,67 28 432 772,67
Övriga aktier och andelar 106 432,31 106 432,31
23 611 204,98 28 539 204,98
BESTÅENDE AKTIVA TOTALT 135 183 140,36 139 198 320,81
RÖRLIGA AKTIVA
Kortfristiga fordringar 12 27 856 556,16 22 242 345,41
Kassa och banktillgodohavanden 33 868 747,52 26 867 426,06
RÖRLIGA AKTIVA TOTALT 61 725 303,68 49 109 771,47
BALANSOMSLUTNING 196 908 444,04 188 308 092,28
40
Not 31.12.2024 31.12.2023
PASSIVA
EGET KAPITAL 13
Aktiekapital 2 408 583,00 2 408 583,00
Reservfond 1 269 447,15 1 269 447,15
Fond för fritt eget kapital 16 731 903,00 16 731 903,00
Resultat från tidigare år 12 455 905,46 6 886 609,90
Räkenskapsperiodens resultat 13 803 864,30 10 583 528,06
EGET KAPITAL TOTALT 46 669 702,91 37 880 071,11
ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER 14 68 136 193,67 69 212 254,90
FRÄMMANDE KAPITAL
Långfristigt främmande kapital 15 27 339 000,00 27 564 000,00
Kortfristigt främmande kapital 16 54 763 547,41 53 651 766,22
FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT 82 102 547,41 81 215 766,22
BALANSOMSLUTNING 196 908 444,04 188 308 092,28
41
Moderbolagets finansieringsanalys (tEUR)
1.1–31.12.2024 1.1–31.12.2023
Löpande verksamheten
Rörelseresultat 10 229 8 410
Korrigering av rörelseresultat 9 170
Avskrivningar och nedskrivningar 12 249 10 284
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 22 487 18 864
Förändring av rörelsekapital
Ökning (-)/Minskning (+) av kortfristiga räntefria
rörelsefordringar
–3 347 –6 221
Ökning (+)/Minskning (-) av omsättningstillgångar 0 223
Ökning (+)/Minskning (-) av kortfristiga räntefria skulder 2 153 –7 717
Löpande verksamhetens kassaflöde före finansiella poster 21 293 5 150
Betalda räntor och finansiella kostnader –3 664 –8 057
Erhållna räntor och finansiella intäkter 932 822
Erhållna dividender 0 27 245
Betalda direkta skatter –5 293 81
Löpande verksamhetens kassaflöde 13 269 25 241
Investeringar
Investerat i materiella tillgångar –9 597 –2 723
Investerat i immateriella tillgångar –703 –781
Investerat i utsläppsrätter –2 934 –8
Avyttring av materiella tillgångar 64 38 058
Inkomst från aktieförsäljning 0 0
Investeringarnas kassaflöde –13 170 34 545
Finansiering
Förändring av dotterbolagens andel av koncernkonto 105 –14 608
Amortering av långfristiga lån –1 125 –48 136
Betalda dividender –5 014 0
Erhållna koncernbidrag 12 937 8 375
Finansieringens kassaflöde 6 903 –54 369
Förändring av likvida medel 7 001 5 416
Likvida medel 1.1 26 867 21 451
Likvida medel 31.12 33 869 26 867
42
Moderbolagets redovisningsprinciper
Räkenskapsperiod
Bolagets räkenskapsperiod är 12 månader, 1.1.2024–31.12.2024
Bokslutet för moderbolaget upprättas i enlighet med finländska redovisningsstandarder (FAS).
Värderingsprinciper
Skulder och fordringar i utländsk valuta
Bolagets fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt balansdagens kurs.
Bestående aktiva
De immateriella och materiella tillgångarna har i balansräkningen upptagits till ursprunglig anskaffningsutgift minskad med de ackumulerade
planavskrivningarna i bokföringen eller till ett lägre sannolikt anskaffningsvärde.
Avskrivningsprinciper
Avskrivningarna enligt plan är följande:
Dataprogram 3–5 år
Byggnader och konstruktioner 25 år
Fartyg 10–25 år
Maskiner och inventarier 5 år
Motorfordon 7–10 år
Periodisering av pensionsutgifter
Utomstående pensionsförsäkringsbolag svarar för pensionsskyddet i koncernbolagen.
Pensionsförsäkringspremierna har periodiserats att motsvara prestationslönerna i bokslutet.
Rättsliga processer
Inga väsentliga rättsliga processer pågår som skulle påverka årets resultat negativt.
43
Notuppgifter till moderbolagets
resultat- och balansräkning
tEUR 2024 2023
Not 1
OMSÄTTNING
Charterhyror, hamnhyror och fakturerade tjänster 50 241 45 238
Totalt 50 241 45 238
varav koncernintern omsättning 50 040 43 859
Not 2
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER
Försäljning av anläggningstillgångar –9 –170
Totalt –9 –170
Not 3
PERSONALKOSTNADER
Löner 10 827 9 746
Pensionskostnader 1 690 1 513
Övriga personalkostnader 353 420
Statlig restitution –2 013 –1 806
Totalt 10 857 9 872
varav styrelsens och ledningens löner och arvoden 1 431 1 350
Medeltalet anställda
Sjöpersonal 61 58
Landpersonal 79 71
Totalt 140 129
Pensionsåldern för moderbolagets verkställande direktör är enligt överenskommelse 60 år.
44
tEUR 2024 2023
Not 4
AVSKRIVNINGAR
Planenliga avskrivningar
Dataprogram 445 402
Byggnader och konstruktioner 1 460 1 429
Fartyg 10 043 8 232
Motorfordon 58 54
Maskiner och inventarier 243 167
Totalt 12 249 10 284
Not 5
ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
Kostnader för marknadsföring och försäljning 77 69
Kostnader för drift och administration 16 817 14 522
Totalt 16 893 14 591
BDO
Revision 30 16
Uppdrag som avses i 1.1.2 Revisionslagen 34 0
Övriga uppdrag 108 26
Totalt 172 42
Avser kostnaden för arvoden respektive år, vilket inte alltid sammanfaller med de arvoden som fakturerats,
betalats och kostnadsförts under året.
45
Not 7
KONCERNBIDRAG
Koncernbidrag erhållna 14 399 12 937
Totalt 14 399 12 937
Not 8
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Differensen mellan avskrivningar enligt plan och
avskrivningar i beskattningen
1 076 –142
Not 9
DIREKTA SKATTER
Inkomstskatt på den egentliga verksamheten 3 617 2 646
Totalt 3 617 2 646
tEUR 2024 2023
Not 6
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Dividendintäkter
Av koncernbolag 0 27 245
Dividendintäkter totalt 0 27 245
Ränteintäkter och finansiella intäkter
Av koncernbolag 12 177
Av övriga 920 645
Ränteintäkter och finansiella intäkter totalt 932 822
Nedskrivning av placeringar bland bestående aktiva –4 928 –27 245
Se även not 11
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
Till koncernbolag 980 1 517
Till övriga 3 308 7 281
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader totalt 4 288 8 798
Totalt –8 284 –7 976
I finansiella poster ingår valutakursdifferenser med 111 tEUR (2 tEUR).
46
tEUR 2024 2023
Not 10
BESTÅENDE AKTIVA
Dataprogram
Anskaffningsutgift vid periodens början 3 627 2 838
Inköp under perioden 703 789
Anskaffningsutgift vid periodens slut 4 331 3 627
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens början 2 263 1 861
Avskrivningar under perioden 445 402
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens slut 2 707 2 263
Bokföringsvärde 1 624 1 365
Utsläppsrätter
Anskaffningsutgift vid periodens början 8 0
Inköp under perioden 2 934 8
Bokföringsvärde 2 942 8
Tomter
Anskaffningsutgift vid periodens början 1 811 1 675
Inköp under perioden 71 136
Bokföringsvärde 1 882 1 811
Byggnader och konstruktioner
Anskaffningsutgift vid periodens början 32 218 31 678
Inköp under perioden 205 539
Anskaffningsutgift vid periodens slut 32 423 32 218
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens början 17 806 16 377
Avskrivningar under perioden 1 460 1 429
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens slut 19 266 17 806
Bokföringsvärde 13 157 14 412
47
Fartyg
Anskaffningsutgift vid periodens början 222 353 363 275
Inköp under perioden 8 096 1 600
Utrangering –33 350 0
Minskning under perioden 0 142 522
Anskaffningsutgift vid periodens slut 197 099 222 353
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens början 129 883 226 545
Avskrivningar under perioden 10 043 8 360
Utrangering –33 350 0
Försäljning under perioden 0 –105 022
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens slut 106 576 129 883
Bokföringsvärde 90 523 92 470
Motorfordon
Anskaffningsutgift vid periodens början 527 355
Inköp under perioden 0 351
Försäljning under perioden –108 –179
Anskaffningsutgift vid periodens slut 419 527
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens början 158 248
Avskrivningar under perioden 58 54
Försäljning under perioden –35 –144
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens slut 181 158
Bokföringsvärde 238 369
Maskiner och inventarier
Anskaffningsutgift vid periodens början 2 263 2 166
Inköp under perioden 1 224 97
Utrangering –45 0
Anskaffningsutgift vid periodens slut 3 443 2 263
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens början 2 038 1 999
Avskrivningar under perioden 243 39
Utrangering –44 0
Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens slut 2 237 2 038
Bokföringsvärde 1 205 224
48
tEUR
Not 11
PLACERINGAR
Antal
aktier
% Nominellt
värde
Bokfört
värde
Dotterbolag 31.12.2024
Eckerö Cruises AB 2 000 100 % 20 150
Eckerö Line Ab Oy 1 000 100 % 84 7 536
Eckerö Linjen Ab 100 100 % 100 1 968
Eckerö Shipping Ab Ltd 320 150 100 % 5 385 9 427
Rederi Eckerö Sverige AB 1 000 100 % 10 4 147
Williams Buss Ab 16 410 100 % 276 276
Dotterbolag totalt 5 875 23 505
Värdet på Eckerö Shipping Ab Ltd har under 2024 skrivits ned med 4 928 tEUR samt under 2023 med 27 245 tEUR. Nedskrivningsbe-
hovet uppstår genom sänkta framtida förväntade kassaflöden.
Alla bolag ägs till 100 % av koncernens bolag.
Intressebolag 31.12.2024
Eckeröhallen Ab bokföringsvärde 0.
2024 2023
Övriga aktier och andelar 106 106
Totalt 106 106
49
Not 13
EGET KAPITAL
Bundet eget kapital
Aktiekapital 1.1 2 409 2 409
Aktiekapital 31.12 2 409 2 409
Reservfond 1.1 1 269 1 269
Reservfond 31.12 1 269 1 269
Bundet eget kapital totalt 3 678 3 678
Fritt eget kapital
Fond för fritt eget kapital 16 732 16 732
Föregående räkenskapsperioders resultat 17 470 6 887
Dividendutdelning –5 014 0
Räkenskapsperiodens resultat 13 804 10 584
Fritt eget kapital totalt 42 992 34 202
Utdelningsbart fritt eget kapital 31.12 42 992 34 202
Totalt eget kapital 46 670 37 880
Antalet aktier i bolaget uppgår till 2 005 693 (2 005 693). Röstetalet per aktie uppgår till 1.
tEUR 2024 2023
Not 12
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Fordringar av andra koncernföretag
Försäljningsfordringar 3 166 1 099
Övriga fordringar 22 795 17 376
Övriga fordringar
Kundfordringar 0 221
Övriga fordringar 47 56
Resultatregleringar
Statlig restitution 584 1 225
Utgifter uppkomna vid emission av lån 249 341
Övriga resultatregleringar 1 016 1 925
Totalt 27 857 22 242
50
tEUR 2024 2023
Not 14
LATENT SKATTESKULD SOM INTE INGÅR I BALANSRÄKNINGEN
Avskrivningsdifferenser 13 627 13 842
Totalt 13 627 13 842
Not 15
LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
Givna säkerheter och ansvarsförbindelser
Skulder för vilka företagsinteckningar, inteckningar i fartyg och deponerade aktier utgör säkerhet
Lån från penninginrättningar och pensionsbolag 0 225
Obligationslån 27 339 27 339
För egen skuld
Värdepapper 85 85
Inteckningar 136 500 136 500
Återstående hyresåtaganden <1 år 135 118
Återstående hyresåtaganden 1–5 år 405 385
Återstående hyresåtaganden >5 år 604 845
Totalt återstående hyresåtaganden 1 144 1 348
Långfristigt kapital som förfaller senare än 5 år 0 0
Garantier givna till förmån för bolag inom samma koncern 1 976 1 978
Värdepappren är upptagna till bokföringsvärde.
51
Not 16
KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL
Skulder till koncernföretag
Leverantörsskulder 17 52
Övriga skulder 45 954 44 950
Övriga skulder
Leverantörsskulder 1 370 1 734
Övriga lån 225 1 125
Övriga skulder 3 988 1 032
Resultatregleringar
Löne- och semesterskuld 1 479 1 417
Skatteskuld 967 2 643
Övriga resultatregleringar 762 700
Totalt 54 764 53 652
52
Rapportering enligt CSRD
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
Grund för utarbetandet
Rapporten är uppdelad i sju delar. Den första delen Allmänna upplys-
ningar är en övergripande del som gäller för alla bolag under CSRD
och syftar till att öka transparensen och jämförbarheten i hållbarhets-
rapporteringen genom upplysningskrav inom bland annat bolags-
styrning, värdekedja, riskhantering och strategi. Det andra och tredje
avsnittet i rapporten är båda kopplade till miljö och de är Klimatför-
ändringar (E1) samt Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5). Det
fjärde och femte avsnittet är kopplade till sociala frågor där Den egna
arbetskraften (S1) följs av ett avsnitt om Konsumenter och slutan-
vändare (S4). Det sjätte avsnittet behandlar Ansvarsfullt företagande
(G1) och är kopplat till bolagsstyrning. Den sjunde och sista delen är
kopplad till EU:s taxonomiförordning.
Allmän grund för upprättande av denna redovisning
Detta är första året som företaget sammanställer sin hållbarhetsredo-
visning i enlighet med de europeiska hållbarhetsrapporteringsstan-
darderna, European Sustainability Reporting Standards (ESRS), som
ingår i EU's hållbarhetsrapporteringsdirektiv, Corporate Sustainability
Reporting Directive (CSRD). Eckerökoncernen består av moderbolaget
Rederiaktiebolaget Eckerö, samt dotterbolagen Eckerö Line Ab Oy,
Eckerö Linjen Ab, Williams Buss Ab, Eckerö Shipping Ab Ltd, Rederi
Eckerö Sverige AB och Eckerö Cruises AB. Eckerö Line Ab Oy har en
estnisk filial och Eckerö Linjen Ab har en svensk filial. Alla dotterbo-
lag ägs till 100 % av moderbolaget Rederiaktiebolaget Eckerö. Alla
Eckerökoncernens bolag är inkluderade och konsoliderade till 100 %
i företagets hållbarhetsredovisning. Scopet och konsolideringsprin-
ciperna är således samma som i de finansiella delarna av företagets
årsredovisning. Företagets dotterbolag publicerar inte egna hållbar-
hetsredovisningar. Företaget har inkluderat de materiella delarna av
företagets uppströms och nedströms värdekedja. På sidan 56 finns en
närmare beskrivning av företagets fullständiga värdekedja. Företaget
har inte valt att lämna bort delar ur hållbarhetsredovisningen för att
skydda immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innova-
tion. Företaget har inte heller valt att lämna bort någon information
till följd av pågående avtalsförhandlingar.
Upplysningar gällande specifika omständigheter
Rapportens definition för tidshorisont följer ESR-standarderna. Kort-
sikt är samma definition som i resterande delar av årsredovisningen
(ett år), medellång sikt betyder ett till fem år och lång sikt betyder
över fem år. I denna rapport anges all monetär data i euro, vilket
även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncer-
nen. Monetär data redovisas i tusental euro och vid avrundning till
jämna 1 000 euro kan avrundningsdifferenser på +/– 1 (1 000 euro)
uppstå. Till följd av att detta är första gången som företaget tillämpar
ESR-standarderna i sin hållbarhetsrapportering så har en stor del av
rapportens innehåll anpassats till de nya standarderna och i rappor-
ten finns ingen översikt som visar förändringarna i rapporterad text
och data jämfört med tidigare års publicerade hållbarhetsrapporter.
Rapportering avseende eventuella felaktigheter hänförda till tidigare
perioder har även lämnats bort ur rapporten, av samma anledning. Då
detta är första året som företaget tillämpar de nya ESR-standarderna
i sin datainsamling består vissa datapunkter av uppskattningar. I de
fall då datapunkter baserar sig på uppskattningar är det angivet i
samband med respektive datapunkt. Eftersom företaget beräknar
Scope 3-utsläpp för första gången, finns det delar av beräkningen
som fortfarande innehåller större osäkerhet, och som kommer att
utvecklas kommande år.
Bolagsstyrning
De administrativa, lednings- och tillsynsorganens roller
Styrelsen för Rederiaktiebolaget Eckerö tillika Eckerökoncernens sty-
relse är efter bolagsstämman koncernens högsta organ och består av
sex medlemmar, varav tre är kvinnor (50 %) och tre män (50 %). Sty-
relsen består av 5 icke verkställande ledamöter och 1 verkställande
ledamot som är koncernens VD. En styrelseledamot, VD, är beroende
av bolaget. I styrelsen ingår inga representanter för anställda eller
arbetstagare. En styrelsemedlem, styrelsens ordförande, är beroende
av en storägare. Fyra (67 %) av styrelseledamöterna är oberoende av
både bolaget och större ägare.
Detaljerad information om styrelsens sammansättning, erfarenhet,
oberoende och bakgrund finns i årsredovisningen under avsnittet
Bolagsstyrning.
Styrelsen övervakar och styr koncernens arbete med hållbarhet,
inklusive konsekvenser, risker och möjligheter. Information om
styrelsens och koncernledningens styrningsstruktur finns i årsredo-
visningen under avsnittet Bolagsstyrning. Styrelsen har det slutgiltiga
ansvaret för hållbarhet och godkänner ambitionerna och målen
genom att anta hållbarhetsredovisningen.
Rederiaktiebolaget Eckerös koncernledning (KL) består av nio med-
lemmar, varav två är kvinnor (22 %) och sju är män (78 %). Infor-
mation om deras bakgrund och erfarenhet finns i årsredovisningen
under avsnittet Bolagsstyrning.
Information kopplat till hållbarhetsfrågor som behandlas av
företagets administrativa, lednings- och tillsynsorgan
Rederiaktiebolaget Eckerös (Eckerökoncernens) styrelse är hela
koncernens högsta organ för ansvarsfullhet och godkänner de
koncernpolicyer som styr koncernens verksamhet och interna kon-
troll. Principerna för hållbar affärsverksamhet fastställs i koncer-
nens policyer. Koncernen har policyer som behandlar bland annat
antikorruption, riktlinjer för upphandling, HR, konkurrens, kvalitet,
riskhantering, avtal, dataskydd, informationssäkerhet, kommunikation,
jämställdhet, miljö och företagssäkerhet. Företagets policyer fastställs
av styrelsen. Målen och riktlinjerna uppdateras om det i verksam-
hetsmiljön sker förändringar. Styrelsen godkänner också koncernens
strategiska hållbarhetsmål. Rederiaktiebolaget Eckerös verkställan-
de direktör ansvarar för att uppsatta mål uppnås. Framstegen med
målen rapporteras regelbundet till styrelsen. Hållbarhet är införlivat
i koncernens affärsstrategi som godkänts av styrelsen, liksom i
långsiktiga affärs- och investeringsplaner, riskbedömningar och årliga
handlingsplaner. Vid sina möten diskuterar styrelsen regelbundet
granskningar relaterade till olika hållbarhetsområden, som presente-
ras av koncernens ledning och specialister. Översikterna ger styrelse-
ledamöterna information om de väsentliga konsekvenserna, riskerna
och möjligheterna. Granskningarna säkerställer också att styrelsens
förståelse och kompetens är aktuell i hållbarhetsfrågor. Koncernens
hållbarhetsmål beaktas även i styrelsens beslutsfattande i frågor som
rör investeringar.
Koncernens verkställande direktör och koncernledning
Koncernchefen ansvarar för genomförandet av de av styrelsen beslu-
tade hållbarhetsmålen i koncernen. Verkställande direktören rappor-
terar till styrelsen om väsentliga hållbarhetsrelaterade konsekvenser,
risker och möjligheter.
Styrelsen övervakar regelbundet genomförandet av de godkända
hållbarhetsåtgärderna och hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker
och möjligheter. VD för respektive dotterbolag ansvarar för imple-
53
menteringen av affärsområdesspecifika hållbarhetsmål och uppfölj-
ningen av måluppfyllelsen sker i dotterbolagens ledningsgrupper.
Den årliga hållbarhetsredovisningen, som är integrerad i årsredovis-
ningen, utgör den sammanfattande rapporten till styrelsen. Kritiska
frågor som rör Eckerökoncernens sociala och miljömässiga påverkan
kan även tas upp genom visselblåsarsystemet eller riskhanterings-
processen.
Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer
i incitamentsprogram
Den enda ledningsperson som har avtal gällande resultatrelaterade
rörliga lönekomponenter är koncernchefen. Eftersom hållbarhetsfrå-
gor är integrerade i affärsmål och prioriteringar, ingår hållbarhetsas-
pekterna i detta avtal. I och med att företaget nu fastställt explicita
ESRS-anpassade mål, finns möjligheten att framöver integrera dessa i
ersättningssystemen.
Redogörelse för due diligence
Eckerökoncernen genomför olika typer av due diligence-processer
för att identifiera konsekvenser, risker och möjligheter i värdekedjan.
Den mest sammanfattande bilden av Eckerökoncernens måluppfyl-
lelse återfinns i den traditionella finansiella årsredovisningen. För att
proaktivt identifiera hot och risker mot framtida finansiell framgång
genomför företaget årligen kontroll och utvecklingsprocesser relate-
rade till följande standarder, policyer och internationella regelverk:
• ISO 14001-standarden
• ISM-koden (International Safety Management Code)
• ISPS-koden (International Ship and Port Facility Security Code)
• CSR-direktivet
• FN:s globala mål för hållbar utveckling,
• SOLAS generalavtal om sjösäkerhet (International Convention
for the Safety of Life at Sea),
• EU och IMO:s program för utsläppsminskning till sjöss
• MARPOL (International Convention for the Prevention of Pollu-
tion from Ships)
• STCW (International Convention on Standards of Training, Certi-
fication and Watchkeeping for seafarers)
• MLC (Maritime Labour Convention)
• SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete)
• Sustainable Travel Finland – programmet
• Uppförandekod och antikorruptionspolicy
• Säkerhets- och miljöpolicy
• Jämlikhets- och jämställdhetspolicyer
• Personalstrategi
• Policy för bemötande av trakasserier
• Leverantörskoden (Supplier Code of Conduct)
• Alkohol och drogpolicy
• Visselblåsarpolicy
En beskrivning över företagets processer och hänvisningar till respek-
tive avsnitt i rapporten finns i tabell 4 på sidan 60.
Riskhantering och internkontroller för hållbarhetsrapportering
Riskhantering och internkontroller relaterade till hållbarhetsfrågor
utförs huvudsakligen inom de listade processerna.
Under året har en hållbarhetscontroller anställts för att koordinera
dessa processer i enlighet med CSR-direktivet. Hållbarhetsperspekti-
vet och ansvaret är integrerat i den dagliga verksamheten. Styrelsen
granskar riskhanteringsprocessen inklusive hållbarhetsrisker. Beskriv-
ning av processen finns i koncernens bolagsstyrningsrapport under
avsnittet Intern kontroll och riskhantering.
Koncernchefen samt respektive VD i koncernens dotterbolag ansvarar
för att övervaka och stödja implementeringen av policyer som upp-
förandekoden och andra hållbarhetspolicyer samt att samla in data
och information som krävs enligt lag. Eftersom företaget arbetar med
en nordisk vertikal struktur inom företagets marknader har verksam-
heten och beslutsfattandet delegerats till respektive marknad, i den
mån det är tillåtet enligt lag. Ledningsgruppen i varje juridisk enhet
är ansvarig för regelefterlevnad. De verkställande direktörerna och
avdelningscheferna, med stöd från moderbolagets staber, ansvarar
också för att tillämpa processer för hållbarhetens efterlevnad när det-
ta anses nödvändigt. De verkställande direktörerna och de centrala
staberna har ansvar för att hjälpa organisationen att integrera alla
relevanta hållbarhetsaspekter i den övergripande strategin, följa upp
prioriteringar inom hållbarhet samt kommunicera med interna och
externa intressenter i hållbarhetsfrågor.
Strategi
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Eckerökoncernen består av fyra dotterbolag. Eckerö Line Ab Oy
bedriver passagerar- och frakttrafik mellan Helsingfors och Tallinn.
Eckerö Linjen Ab bedriver passagerartrafik mellan Grisslehamn och
Eckerö samt erbjuder turism och reseprodukter. Eckerö Shipping Ab
Ltd bedriver Ro-Ro trafik med inriktning på exportindustrin. Williams
Buss bedriver linje- och chartertrafik huvudsakligen på Åland.
Eckerökoncernen strävar efter att minska sina koldioxidutsläpp
genom energieffektivisering, elektrifiering och övergång till förnybara
bränslen i sin färjetrafik. Fokusmarknader är Finland, Sverige och
Estland, där bolaget betjänar både passagerare och fraktkunder.
Investeringar i teknik och infrastruktur som minskar miljöpåverkan är
en viktig del av företagets anpassningsstrategi. De främsta föreståen-
de utmaningarna för koncernen är att genomföra det teknikskifte som
följer i övergången från fossila bränslen till förnybara. I företagets
strategi har inte identifierats målkonfliker sett till de områden som
lyfts som väsentliga i den dubbla väsentlighetsanalysen. För en över-
gripande bild av företagets värdekedja se sidan 56.
Baserat på IFRS 8 redovisningsprinciperna har Rederiaktiebolaget
Eckerö två rörelsesegment; Eckerö Linjen Ab och Eckerö Line Ab Oy.
Eckerö Linjen Ab och Eckerö Line Ab Oy bedriver både passagerar-
och fraktverksamhet och finansiell information följs inte upp per
produktkategori. Rörelsesegmenten uppfyller alla sammanslagnings-
kriterier. Segmentet ofördelat omfattar moderbolagets ofördelade
administrativa kostnader och skattekostnader. I segmentet ofördelat
ingår även dotterbolagen Williams Buss Ab och Eckerö Shipping Ab
Ltd, som genererat mindre än 10 % av koncernens omsättning, rörel-
seresultat och tillgångar rensat för jämförelsestörande poster. Eckerö
Shipping Ab Ltd är under avveckling och under 2024 återstår bara ett
fartyg i flottan.
Produkter och tjänster som är förbjudna på vissa marknader
Försäljningen av snus på M/S Eckerö är en väsentlig produkt som
säljs, men som är förbjudet att sälja på Åland, i övriga Finland och
likaså i Estland. För alkohol- och tobaksprodukter finns noggrant
framtagna säkerhetsbestämmelser. Läs mer om detta under kapitlet
Konsumenter och slutanvändare på sidan 84.
54
Väsentliga hållbarhetsfrågor
Graderingen har gjorts på skalan 1–5 där gränsen för vad som klassas som väsentligt satts till 3 eller högre.
Ämne Delämne Påverkan Väsentlighet
E – MILJÖ
E1 – Klimatförändringar Begränsning av
klimatförändringar
Växthusgasutsläpp 5
E1 – Klimatförändringar Energi Energianvändning 5
E5 – Cirkulärekonomi Avfall Avfallsmängd 3
S – SOCIALA FRÅGOR
S1 – Egen arbetskraft Arbetsförhållanden Deltidsanställda,
nolltimmarskontrakt och
tillfredsställelse med
arbetstider
3
S1 – Egen arbetskraft Arbetsförhållanden Säkerhet ombord och
medarbetares arbetsförmåga
3
S4 – Konsumenter och
slutanvändare
Personlig säkerhet för
konsumenter och/eller
slutanvändare
Passagerarsäkerhet ombord 3
G – STYRNING
G1 – Affärsetik Politiskt engagemang och
lobbyverksamhet
Politiskt engagemang i de
regioner där Eckerö verkar
4
Kommer att
rapporteras från
2025
Enhetsspecifik påverkan
(utanför ESRS)
Turism Påverkan på turismen i
lokalsamhällen
3
Tabell 1. I tabellen listas de hållbarhetsfrågor som av företaget har bedömts som mest väsentliga, sett till verksamheten som bedrivs.
Bedömningen har gjorts med intern expertis i företaget i kombination med intressentdialoger. De hållbarhetsrelaterade frågor som
fått lägre gradering än tre har inte tagits med i denna tabell.
55
Egen arbetskraft
INFLÖDE
UTFLÖDE
Ägare
K
Ä
R
N
V
E
R
K
S
A
M
H
E
T
E1
E5
S1
G1
S4
Hamnar
Infrastruktur
Finansiella
institutioner
Kapital
Fackföreningar
Klimatet
Klimatförändringar
t.ex. i form av mer
frekventa stormar och
havsnivåhöjning
Myndigheter
Nationell och EU-nivå
Klimatet
Växthusgasutsläpp
Ekosystem
Marina djur och växter
Påverkade
samhällen
Turism
Kunder och
slutanvändare
Transport, ombord-
underhållning,
produkter såsom
alkoholhaltiga drycker,
tobak, godis etc.
Leverantörer
Inköpta varor så som
dryck, mat och
tobaksprodukter.
Bränsle och underhåll
till fartyg.
Eckerö Line bedriver
mellan Helsingfors
och Tallinn.
Eckerö Linjen bedriver passa-
och Eckerö samt erbjuder
turism- och reseprodukter.
med inriktning på exportindustrin.
Williams Buss
bedriver linje- och
Producerat
mervärde
Löner, skatter, pensioner
och dividender
Cirkulär ekonomi
Avfall
E1 - Växthusgasutsläpp och energianvändning
E5 - Avfallsmängd
S1 - Arbetsförhållande och säkerhet ombord
S4 - Passagerarsäkerhet ombord
G1 - Politiskt engagemang
Eckerökoncernens värdekedja
Värdekedjan ovan illustrerar de mest väsentliga delar som påverkar företagets verksam-
het (inflöde), samt de huvudsakliga delar som verksamheten resulterar i och påverkar
(utflöde). Kopplat till kärnverksamheten finns de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna
listade som är prioriterade för företaget att jobba med (E1, E5, S1, S4, G1). Dessa hållbar-
hetsfrågor både påverkas av och påverkar värdekedjan i allra högsta grad.
56
Engagemang och synpunkter hos företagets intressenter
Företaget strävar efter att skapa värde för alla företagets intressenter,
och ser kontakten mellan oss som företag och våra intressenter som
en grundläggande förutsättning. Under slutet av 2023 och första
halvåret 2024 genomfördes intervjuer och enkätinsamlingar med
flera av företagets största intressenter, för att stämma av vilka ämnes-
områden de ansåg var mest väsentliga ur ett hållbarhetsperspektiv.
Detta har sedan legat som grund för den dubbla väsentlighetsanaly-
sen, tillsammans med det tvärfunktionella arbetet internt vid fram-
tagningen av den dubbla väsentlighetsanalysen och dess slutsatser.
De intressenter som företaget har haft utökad dialog med kopplat till
den dubbla väsentlighetsanalysen innefattar ägare, styrelse, leve-
rantörer och kunder. Dessa identifierades som mest väsentliga av en
arbetsgrupp bestående av företagets koncernledning samt extern ex-
pertis. Dialogerna med intressenter har skett via intervjuer, men även
med enkäter där det varit möjligt att välja ut de områden kopplat till
hållbarhet som intressenten ansett viktigast, och det har även varit
möjligt att rangordna dessa områden. Syftet med intressentdialogen
är att identifiera och förstå våra intressenters behov, synpunkter och
ställningstaganden för att kunna integrera dessa i företagets hållbar-
hetsstrategi och affärsmodell. Eftersom intressentdialogerna i stort
visat på samma viktiga områden som företaget redan har huvudfokus
på, har företaget baserat på dialogerna inte haft anledning att göra
ändringar i nuvarande strategi.
Företaget kommer kontinuerligt att fortsätta dialogen med sina intres-
senter för att fånga upp förändringar i deras behov och ställningsta-
ganden. På sidan 77 under avsnitt Den egna arbetskraften beskrivs
mer om hur koncernen upprätthåller en kontinuerlig dialog med sina
medarbetare och på sidan 84 under avsnitt Konsumenter och slutan-
vändare beskrivs dialogen med företagets kunder. Se även tabell 2 på
sidan 58 för mer information gällande intressentdialogen.
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt deras
samspel med strategi och affärsmodell
I den dubbla väsentlighetsanalys som genomförts har företaget
identifierat en rad väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter.
Företaget har också genomfört en scenarioanalys, där klimatrelate-
rade risker och möjligheter har lyfts och rangordnats enligt finansiell
påverkan, på kort, medel och lång sikt. Eckerökoncernen står inför
flertalet risker men också möjligheter kopplade till hållbarhet. Det
mest väsentliga för verksamheten är de direkta växthusgasutsläpp
som företagets fartyg ger upphov till. Växthusgasutsläppen innebär
både direkta kostnader i form av bränslekostnad och en kostnad för
de utsläppsrätter som behöver köpas. Prisvariationer både för bränsle
och utsläppsrätter utgör en betydande risk för företaget. Växthusga-
sutsläppen innebär också mer långsiktiga risker sett ur ett konkur-
rensperspektiv (när utsläppen blir dyrare), och inte minst indirekta
långsiktiga risker kopplat till klimatförändringen. Avfallshantering
utgör en viss risk där högre operationella kostnader är konsekvensen.
Säkerhetsfrågor kopplade till den egna arbetskraften och passage-
rares hälsa och säkerhet är viktiga aspekter som både kan påverka
företagets anseende och driftsäkerhet. Anpassningen till klimatför-
ändringar är en komplex utmaning som dels kan innebära svårigheter
att hålla jämna steg med teknologisk och samhällelig utveckling, men
också riskerar att minska efterfrågan på resor.
Trots dessa risker finns det betydande möjligheter kopplade till att
utveckla hållbara och lönsamma lösningar. Företaget kan bli det mest
effektiva alternativet när det gäller att minska växthusgasutsläpp och
energianvändning, vilket ytterligare skulle stärka företagets position
på marknaden. Politiskt engagemang kan också öppna dörrar till
fler möjligheter, särskilt om företaget proaktivt följer framtida krav
och regleringar. Turismen, som i grunden har en positiv påverkan på
lokalsamhällen, erbjuder ytterligare chanser att skapa stora värden
för flertalet av våra intressenter. Genom att vara mer effektiv än våra
konkurrenter och anpassa oss till klimatförändringarna kan företaget
dra nytta av en ökad efterfrågan på sjötransporter, som har poten-
tial att vara ett mer hållbart alternativ än andra transportformer. I
Eckerökoncernens nuvarande strategi finns flera fokusområden som
hänger ihop med de risker som lyfts i den dubbla väsentlighetsana-
lysen och i scenarioanalysen. Kopplat till företagets största utmaning
växthusgasutsläpp finns det i bolagets strategi delar för att både på
kort och lång sikt minska utsläppen. Dessa delar i strategin inne-
fattar bland annat användning av biobränslen, energieffektivering
och elektrifiering. När strategin för Eckerökoncernen togs fram har
risker och konsekvenser kring växthusgasutsläpp varit ett av de mest
prioriterade områdena.
Hantering av konsekvenser, risker och möjligheter
Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsen-
tliga konsekvenser, risker och möjligheter
Eckerökoncernen har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys i flera
etapper från slutet av 2023 fram till oktober 2024. Processen började
med att förstå företagets kontext genom att definiera omfattningen,
värdekedjan och relevanta intressenter. Dessutom gav insamlingen
av intern information om hållbarhetsfrågor samt benchmarking av
konkurrenter underlag för att påbörja arbetet med dubbel materiali-
tet. Bedömningen omfattade både företagets egen verksamhet och
företagets värdekedja, inklusive affärspartners.
Nästa steg var att engagera intressenter genom intervjuer för att få
reda på de externa och interna intressenternas syn på företagets
verkliga och potentiella konsekvenser, risker och möjligheter. De
intervjuade intressenterna inkluderade företagets ägare, styrelseord-
föranden, fraktkunder, bränsleleverantörer och produktleverantörer.
Baserat på det insamlade materialet bedömdes och prioriterades
konsekvenser, risker och möjligheter i arbetsmöte där koncernled-
ningen deltog. Detta kompletterades med ytterligare möten i mindre
arbetsgrupper.
Enligt CSRD ska prioriteringen grunda sig på dubbel materialitet med
påverkansmaterialitet för Eckerökoncernens påverkan på miljön och
samhället, och finansiell materialitet för risker och möjligheter orsa-
kat av miljön och samhället på Eckerökoncernen på kort, medellång
och lång sikt (mindre än 1 år, 1–5 år och mer än 5 år). I bedömnings-
processen utvärderades de negativa effekterna utifrån deras allvar-
lighetsgrad och sannolikhet, medan de positiva effekterna bedömdes
utifrån omfattning, skala och sannolikhet. Risker och möjligheter
utvärderades baserat på sannolikhet och omfattning.
I slutet av bedömningsprocessen fastställdes trösklarna för materiali-
tet, och slutligen fastställdes Eckerös väsentliga ämnen. Den kontinu-
erliga identifieringen och bedömningen av väsentliga konsekvenser,
risker och möjligheter beskrivs i tabell 4 på sidan 60.
Upplysningskrav i ESRS som omfattas av företagets
hållbarhetsförklaring
Upplysningskraven finns listade i slutet av hållbarhetsrappor-
ten i innehållsindex. Där finns även inkluderat en tabell över alla
datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning enligt förteck-
ningen i tillägg B till denna standard, med uppgift om var de finns i
hållbarhetsförklaringen och inbegripet de som företaget har bedömt
som icke väsentliga, i vilket fall företaget ska ange ”ickeväsentliga” i
tabellen i enlighet med punkt 35 i ESRS 1.
57
Intressenter
Nyckelintressent Metoder för dialog med
intressenter
Intressenternas prioriterade
frågeställningar
Inverkan på verksamhet,
affärsmodell och strategi
Egna anställda Medarbetarundersökningar,
utvecklingssamtal och företagets
intranät är bara exempel på
några verktyg för att engagera/
involvera företagets medarbetare.
Företaget erbjuder också anonyma
rapporteringskanaler, Navex
WhistleB och en särskild kanal
för sjöanställda enligt MLC, för att
hantera klagomål rättssäkert och
utan repressalier. Regelbunden
utbildning och tydliga rutiner
säkerställer en öppen och
respektfull arbetsmiljö som
främjar både medarbetarnas och
företagets utveckling.
Rättvisa arbetsvilkor, en
trygg, säker och inkluderande
arbetsplats. Transparent
kommunikation, tydliga
mekanismer för att rapportera och
hantera problem. Genom att möta
dessa intressen stärker företagets
sitt engagemang och relationen
med sina anställda, vilket bidrar till
både trivsel och prestation.
Resultat från dialog med
medarbetarna följs upp av
företagets ledningsgrupper och
åtgärder planeras, omsätts och
följs upp.
Kunder Kundkontakten sker per telefon,
på webben, per SMS, i sociala
media och genom direkta möten
med personal i terminalerna och
ombord. Om kunden så önskar kan
hen lämna in feedback i digitalt
format anonymt.
Säkerheten är avgörande för att
Eckerökoncernen skall kunna
locka kunder ombord. Däremot
är kundernas flesta frågor oftast
relaterade till tidtabellen och den
övergripande kundupplevelsen
ombord ur ett bekvämlighets-,
nöjes- och matperspektiv.
Utgångspunkten i företagets
strategi är att beakta kunden i allt
som görs. Grunden för detta är
kontinuerlig kundkommunikation
och att lyssna på kunderna genom
olika återkopplingskanaler. En
sammanfattning av kundfeedback
gås igenom regelbundet vid varje
ledningsgruppsmöte.
Ägare Bolagsstämma, ägarrepresentation
i styrelsen, intervjuer med
ägare, inkludering i dubbla
väsentlighetsanalysen.
Potentiella förändringar i regelverk
kopplade till klimatförändringar,
växthusgasutsläpp,
energianvändning, direkta
föroreningar i luft.
Ägarnas åsikter beaktas i
företagets strategi och i styrelsens
samt den operativa ledningens
arbete.
Leverantörer Intervjuer med företagets största
leverantörer, löpande dialog
med leverantörer i det dagliga
arbetet, inkludering i dubbla
väsentlighetsanalysen.
Modifiering av motorer och
underhåll för anpassning till
förändrade klimatförhållanden,
potentiella förändringar i regelverk
kopplade till klimatförändringar,
växthusgasutsläpp,
energianvändning, utsläpp i vatten,
avfallsmängd, säkerhet ombord
och anställdas arbetsförmåga,
upprätthållande av goda relationer
till leverantörerna.
Företaget värdesätter långsiktiga
relationer med företagets
leverantörer och lägger stor vikt
vid löpande växelverkan och
dialog med företagets leverantörer.
Företags-
ledningen
Workshops och löpande dialog
med alla anställda. Alla bolagets
anställda har tillgång till anonyma
rapporteringskanaler. Inkludering i
dubbla väsentlighetsanalysen.
Växthusgasutsläpp,
energianvändning, direkta
föroreningar i luft, avfallsmängd,
deltidsanställdas arbetsvillkor,
säkerhet ombord och anställdas
arbetsförmåga, säkerhet
för konsumenter och/eller
slutanvändare, politisk påverkan,
turism.
Företagsledningen för löpande
dialog med de anställda inom
hela koncernen och säkerställer
prioritering, aktivitetsplanering
och resursfördelning i enlighet
med företagets intressenters
önskemål på verksamheten.
Tabell 2. I tabellen beskrivs metoderna för de dialoger som förts med företagets intressenter, samt vilka hållbarhetsfrågor som är
prioriterade hos respektive intressentgrupp.
58
Mätetal och mål
Företaget har analyserat resultaten av den dubbla väsentlighetsanalysen och baserat på resultaten fastställt
övergripande målsättningar kopplat till ämnesområden, som identifierats som väsentliga (se tabell 1 på sidan
55). Företagets styrelse har fastställt nedanstående övergripande målsättningar med syfte att hantera och agera
på ämnesområden som klassificerats som väsentliga för företaget. Företaget har under år 2024 jobbat med
att säkerställa att det finns mätbart och relevant uppföljningsdata kopplat till de olika målsättningarna. Under
2025 kommer företagets styrelse att analysera mätdata från 2024 för nedanstående målsättningar och därefter
fastslå konkreta mätbara målsättningar kopplat till de olika övergripande målsättningarna, på årsbasis och även
för tiden fram till 2030 samt 2050. I företagets hållbarhetsrapportering avseende räkenskapsåret som slutar
31.12.2025 kommer företaget att inkludera de mätbara målsättningarna kopplat till de nedanstående övergripande
målsättningarna.
Övergripande mål
E – MILJÖ
Minskade växthusgasutsläpp och
luftföroreningar
IMO CII kategori C eller bättre (Nettonollutsläpp 2050)
Minska mängden avfall Minskat matsvinn
Förbättrade arbetsförhållanden Reducera långtidssjukskrivningar
Förbättrade arbetsförhållanden Ökad andel av medarbetare som rapporterar god hälsa och arbetsförmåga
Förbättrade arbetsförhållanden Öka deltagande i företagets friskvårdsprogram
Förbättrade arbetsförhållanden Ökat ENPS (Employee Net Promoter Score)
Ökad säkerhet och hälsa för våra
kunder
Bibehållet högt NPS (Net Promoter Score)
G – STYRNING
Ökad transparens för det politiska
engagemanget
Bibehålla arbetsmarknadsstödet
Ökad transparens för det politiska
engagemanget
Bibehålla skatteundantaget
Tabell 3. I tabellen listas de övergripande mål kopplat till hållbarhet som företaget har samt vilka hållbarhetsfrågor
de knyter an till.
59
Redogörelse för tillbörlig aktsamhet
Centrala delar av tillbörlig
aktsamhet
Eckerös process Ansvarig Hänvisning till del i
standarden
Integrering av tillbörlig aktsamhet i
styrning, strategi och affärsmodell
Se Bolagsstyrning under avsnitt Allmänna
upplysningar.
Styrelsen ESRS 2 GOV-2
ESRS 2 GOV-4
ESRS 2 SBM-3
Engagemang med berörda
intressenter.
Se tabell 2 på sidan 58. Styrelsen och företagets högsta
ledning.
ESRS 2 GOV-2
ESRS 2 SBM-2
ESRS 2 IRO-1
ESRS 2 MDR-P
ESRS E1
ESRS S1-2
ESRS S4-2
Beskrivning av processerna
för att identifiera väsentliga
konsekvenser, risker och
möjligheter (verksamhet,
leveranskedja, affärsrelationer).
Dubbel väsentlighetsanalys. Flera
befintliga rapporteringsprocesser där
konsekvenser, risker och möjligheter
identifieras och bedöms. Dessa beskrivs
i detalj i rapportens styrningsdel och för
respektive standard. De identifierade
områdena kommuniceras till ledningen
kvartalsvis.
Koncernledningen. För respektive
standard finns en arbetsgrupp
tillsatt som kontinuerligt
identifierar väsentliga
konsekvenser, risker och
möjligheter.
ESRS 2 IRO-1
ESRS 2 SBM-3
Beskrivning av processerna för att
bedöma väsentliga konsekvenser,
risker och möjligheter.
Dubbel väsentlighetsanalys.
Konsekvenser, risker och möjligheter
bedöms vid årliga möten med högsta
ledningen. Huvudfrågor hanteras löpande.
Koncernens och dotterbolagens
högsta ledning.
ESRS 2 IRO-1
ESRS 2 SBM-3
Åtgärder och resurser i relation
till väsentliga hållbarhetsfrågor
(upphöra, förebygga eller mildra).
Koncernens och dotterbolagens högsta
ledning fattar beslut om åtgärder för att
upphöra med, förebygga eller mildra
konsekvenser, risker och möjligheter.
Högsta ledningen delegerar åtgärderna till
mellanchefer, t.ex. befälhavare på fartyg.
Koncernens och dotterbolagens
högsta ledning, mellanchefer.
ESRS 2 MDR-A
ESRS E1-1
ESRS E1-3
ESRS S1-4
ESRS S4-4
Uppföljning av effektiviteten hos
policyer och åtgärder genom mål
(implementering och resultat).
Koncernens och dotterbolagens högsta
ledning följer effektiviteten löpande och
årligen. Ett internt granskningssystem är
på plats. En extern granskning (revision)
genomförs en gång per år. Styrelsen
har delegerat uppföljningsuppgiften till
högsta ledningen. Styrelsen granskar
hållbarhetsresultaten kvartalsvis, med
undantag för frågor rörande den egna
arbetskraften som granskas årligen.
(Se bolagsstyrningsrapporten för mera
information).
Koncernens och dotterbolagens
högsta ledning, styrelsens
granskning och godkännande.
ESRS 2 MDR-M
ESRS 2 MDR-T
ESRS E1-4
ESRS E1-5
ESRS E1-6
ESRS S1-5
ESRS S1-6
ESRS S1-7
ESRS S1-9
ESRS S1-14
ESRS S1-17
ESRS S4-5
Tabell 4. I tabellen beskrivs Eckerökoncernens processer för tillbörlig aktsamhet samt ansvarsfördelning och koppling till relevanta standarder
i ESRS (European Sustainability Reporting Standards).
60
Väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter
+ Växthusgasutsläpp: mest effektiva
alternativ
+ Energianvändning: mest effektiva
alternativ
– Växthusgasutsläpp: högre
driftkostnader och ökade priser för
utsläpp
– Energianvändning: högre
driftkostnader
– Direkta utsläpp till luften: högre
driftkostnader
– Avfall: högre driftkostnader
– Egen arbetskraft: säkerhetsfrågor
– Passagerares hälsa och säkerhet
+ Turism: generell positiv påverkan
+ Politiskt engagemang – fler
möjligheter och högre intäkter
– Anpassning till klimatförändringar:
att inte kunna hålla jämna steg med
utvecklingen
+ Anpassning till klimatförändringar:
förmåga att vara mer resurseffektiv
än konkurrenterna
– Anpassning till klimatförändringar:
minskad efterfrågan på resande
+ Anpassning till klimatförändringar:
ökad efterfrågan på sjötransport
jämfört med alternativa transportsätt
– Anpassning till klimatförändringar:
ökade priser för utsläpp
– Förorening av vatten: högre
driftkostnader
– Oförmåga att upprätthålla goda
relationer med leverantörer: högre
driftkostnader
+ Upprätthålla goda relationer med
leverantörer; mer kostnadseffektiv
verksamhet
– Politiskt engagemang: bristande
efterlevnad av lagen
Låg Medium Hög
Osannolikt SannoliktMåttlig
Sannolikhet
Omfattning
Tabell 5. Tabellen visar väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter för Eckerökoncernen, kategoriserade efter
sannolikhet och omfattning. I tabellen står (+) för möjligheter och (-) för risker.
61
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Omställning till en mer klimatneutral verksamhet
Den högsta ledningen för Eckerökoncernen ser ett aktivt arbete med
miljöfrågor i alla led som en grundläggande förutsättning och en del
av koncernens strategiska inriktning för att upprätthålla och utveckla
en framgångsrik affärsmodell. Eckerökoncernen har tillämpat miljö-
ledningsarbete enligt den internationella miljöledningsstandarden
ISO 14001 ända sedan år 2008. Arbetet med ständig miljöförbättring
och minskade utsläpp av växthusgaser har fortgått aktivt inom hela
koncernen sedan dess. Den främsta drivkraften framåt mot Eckerö-
koncernens målsättning om nettonollutsläpp av växthusgaser är såle-
des koncernens interna, självvalda strävan att minimera den negativa
inverkan på miljön i all verksamhet koncernen bedriver.
Historiskt har inte de yttre kraven på att reducera utsläppen av
koldioxid från sjöfarten varit så starka. Men trots att sjöfart är ett av
de mest energieffektiva transportsätten så föranleder den utsläpp av
växthusgaser. Utan åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser
har FN:s internationella sjöfartsorganisation (IMO) beräknat att den
internationella sjöfartens utsläpp år 2050 skulle ha ökat med 90–130
%
från 2008 års nivå
1
. För att förhindra denna utveckling behöver
sjöfarten, i likhet med andra branscher, hitta sätt att ställa om från
fossila bränslen till mer hållbara energislag. IMO och EU har därför
satt upp ett mål om att sjöfarten ska nå netto noll vad avser utsläpp
av växthusgaser år 2050
2
. Efter att historiskt ha varit utanför krav på
minskade växthusgaser står det klart att den marina industrin kom-
mer att gå igenom en period av snabb energi- och teknikomställning.
Bakgrunden till denna förändringsprocess är framför allt förändrad
lagstiftning, kommersiella krav från finansiärer och långivare som
styr tillgång till investerare och kapital, samt krav från kunder. Den
intressentanalys som Eckerökoncernen utfört under 2024 visar på
att reduktion av utsläpp av växthusgaser är ett av de områden som
företagets intressenter rangordnar som mest prioriterat. Förändringen
i intressenternas syn märks tydligt i utvecklingen på lagstiftnings-
området. Utöver Eckerökoncernens självvalda, frivilliga åtagande
gällande arbete med miljö och reduktion av utsläpp av växthusgaser
har sjöfarten således i takt med att de allmänna kraven i samhället
ökat tämligen snabbt, fasats in i en kontext där lagstiftningen ställer
omfattande krav på hur rederierna bedriver sin verksamhet vad gäller
utsläpp av växthusgaser. För att sjöfarten ska kunna ställa om till
fossilfri drift behöver redarna hitta rätt ny teknik och nya energislag
som är tillämpbara på långa sjöresor, som inte innebär för stora
säkerhetsrisker och som inte tar så stor plats ombord att den mesta
av fraktkapaciteten omintetgörs. Motsvarande utmaningar ställs även
landtrafiken med buss på glesort inför.
För att uppnå reducerade växthusgasutsläpp i takt med vad som
krävs för att nå målet 2050 utreder Eckerökoncernen flera potentiella
lösningar, varav en är installation av batterier i kombination med
snabbare landströmsanslutning ombord på rederiets fartyg. Denna åt-
gärd möjliggör för fartygen att erhålla en större andel av sin totala en-
ergiförbrukning från landbaserad el, vilket EU i dagsläget räknar som
nollutsläpp av koldioxidekvivalenter från fartyg. Koncernens fartyg
och de hamnar fartygen anlöper har varierande förutsättningar för att
anpassas till batteriteknik ombord. Dessa förutsättningar undersöker
rederiet nu noggrant.
Även om de yttre kraven från externa intressenter snabbt ökat så
har företagets väl etablerade interna systematik att arbeta med mil-
jöfrågor medfört att koncernen haft god förmåga att angripa de nya
utmaningarna på ett strukturerat sätt. Eckerökoncernen inledde redan
år 2020 ett energiinventeringsprojekt som syftade till att förbereda
koncernen för att arbeta strukturerat med att minska utsläppen av
växthusgaser till netto noll. Målet med energiinventeringen var att
skapa en god grund för en effektiv planering av ytterligare åtgärder
och därmed minskade utsläpp av koldioxid, och utöver de tekniska
och operativa åtgärder som koncernen redan vidtagit, att lägga grun-
den för en effektiv energieffektivitetsförvaltning och att fastställa
en detaljerad plan för framtida åtgärder för att minska utsläppen av
växthusgaser. Arbetet inkluderade bland annat en energieffektivi-
tetsförbättringsstudie utförd 2022 för fartygen M/S Finlandia och
M/S Finbo Cargo. I studien nyttjades bland annat 3D-dataanalys för
simulering och beräkning av möjligheter till bättre prestanda genom
förbättrad skrovdesign för att åstadkomma minskat hydrodynamiskt
motstånd. Liknande energieffektivitetsförbättringsstudier hade då
redan tidigare år genomförts på Eckerö Shippings fartyg. De övriga
studierna kompletterades under 2023 med en avgränsad studie avse-
ende skrovenergieffektivitet (hydrodynamikstudie) av M/S Eckerö.
Därtill gjordes 2022 en studie kring hur propellerverkningsgraden
kunde ökas på M/S Finlandia.
Godkännande av treårsplanerna för omställningsarbetet
Eckerökoncernen har med utgångspunkt i inventeringsprojektet
sedan 2023 en detaljerad treårsplan för hur arbetet med att minska
utsläppen av växthusgaser från koncernens fartyg ska genomföras.
Planen uppdateras årligen. Utgående från den detaljerade nulä-
gesrapport som energiinventeringen gav, vidtagna åtgärder och de
planer som gjorts, listas årligen fartygens nuvarande status gällande
energieffektivitet samt de åtgärder som kan ge ytterligare förbättring-
ar och dess förbättringspotential beräknas. Föreslagna förbättringsåt-
gärder genomgår en cost-benefit-analys för att avgöra vilka åtgärder
som bör genomföras i första hand, vilka som bör göras i ett senare
skede och vilka som inte bör göras alls. Av koncernens rutiner följer
att investeringar och operativa processändringar av betydande karak-
tär ska redovisas och godkännas av koncernstyrelsen för att säkerstäl-
la en god analys av de planerade åtgärdernas inverkan på koncernens
affärsmodell och strategi innan åtgärderna vidtas. Styrelsen deltar
således i framtagandet av planer och beslutar om investeringar och
ändringar av betydande karaktär. På basen av detta arbete fattas se-
dan beslut om en årlig reduktionsplan och vad denna innebär i form
av ny eller förbättrad utrustning, arbetsrutiner, övervakning, mätning,
investeringsbudget och andra åtgärder. Planen dokumenteras och
kontrolleras av klassificeringssällskap för sjöfarten.
Eckerökoncernens strategi och affärsplaner för att nå netto
noll växthusgasutsläpp
Målsättningen om att reducera utsläppen av växthusgaser avspeglar
sig i företagets affärsplaner. En stabil affärsgrund att leverera tjänster
som syftar till att möjliggöra människors resande och frakt av varor
mellan olika länder och en attraktiv produkt som kunder vill nyttja
är en grundförutsättning för att lyckas. Rederiets beslut om att sälja
kryssningsfartyget M/S Birka Stockholm, Ro-Ro-fartygen M/S Shipper
och M/S Exporter och på sikt avveckla timecharterverksamheten har
varit ett viktigt steg i att säkerställa en framtida stabil affärsgrund
med finansiellt utrymme för att utföra de investeringar i ny teknik
som kommer att krävas för att klara omställningsmålet. Rederiets
avsikt är att fokusera på Ro-Pax verksamheten. Att nå målet om netto-
nollutsläpp av växthusgaser förutsätter att företaget hittar alternativa
1
https://www.imo.org/en/ourwork/Environment/Pages/Fourth-IMO-Greenhouse-Gas-Study-2020.aspx
2
https://climate.ec.europa.eu/eu-action/transport/reducing-emissions-shipping-sector_en, https://www.imo.org/en/MediaCentre/MeetingSummaries/Pages/MEPC-80.aspx
62
bränslen eller energislag för framdrift. De relativt korta rutterna för
koncernens Ro-Pax fartyg ger företaget ett större urval av alternativa
energiformer i framtiden. Korta rutter skapar goda förutsättningar
för att utnyttja el för framdrift. Fördelen med att använda el som
energikälla för fartyg via landström är att den mesta av energin som
alstrats används och att energieffektiviteten är hög. Företaget har
utöver de detaljerade treårsplanerna en övergripande plan om att ha
övergått till eldrift helt eller delvis 2035 på koncernens alla fartyg
samt 2045 till ren eldrift för att på så sätt uppnå målet om nettonoll-
utsläpp 2050. Till de delar elenergin under omställningsskedet inte
är tillräcklig för att rederiet ska nå de årliga målen om växthusgas-
utsläppseffektivitet och -intensitet kommer rederiet att komplettera
med andra alternativa bränsleslag.
Eckerökoncernens resiliens och scenarioanalys
Klimatförändringarna omformar företagets verksamhetsförutsättning-
ar. En analys av klimatscenarier bidrar till en förbättrad organisato-
risk motståndskraft genom att identifiera väsentliga konsekvenser,
klimatrisker och möjligheter. Att företaget känner till de sätt företaget
påverkar miljön, samt de risker och möjligheter klimatförändringarna
och klimatpolitiken för med sig, är viktiga komponenter i att bedöma
de ekonomiska effekterna av dessa, samt att på ett strukturerat sätt
Klimatförändringar - konsekvenser, risker och möjligheter
Konsekvenser Risker och möjligheter Ledning
E1 – BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Växthusgasutsläpp Risk Växthusgasutsläpp – högre
driftskostnader och ökade kostnader för
utsläpp. Beroende av att leverantören
tillhandahåller bränsle som minskar
koldioxidutsläpp. Utsläppen leder
till klimatförändringar, vilket i sin tur
påverkar företagets verksamhet, inklusive
risken för en ökad frekvens av stormar.
Hamnarna kan behöva investera i
infrastruktur, såsom vågbrytare, för att stå
emot effekterna av extremväder.
Eckerökoncernen arbetar aktivt
för att minska sina utsläpp av
växthusgaser genom ett certifierat
miljöledningssystem enligt ISO
14001, samt med tydliga mål och
handlingsplaner för att uppnå
nettonollutsläpp senast 2050.
Uppföljning sker genom årlig analys
av miljöpåverkan, extern och intern
revision samt systematisk övervakning
av bränsle- och energiförbrukning för
koncernens fartyg och bussar.
Möjlighet Växthusgasutsläpp – det mest
effektiva alternativet. Med hjälp av
leverantören av klimatsmart bränsle kan
koldioxidutsläppen minskas.
Direkta utsläpp till luften
– växthusgasutsläpp (E2
rapporteras under E1)
Risk Direkta utsläpp till luften – högre
driftskostnader. Beroende av att
bränsleleverantören tillhandahåller ett
bränsle som minskar utsläppen av farliga
ämnen.
E1 – ENERGI
Energianvändning Risk Högre driftkostnader Eckerökoncernen arbetar
systematiskt för att optimera sin
energianvändning genom ett
certifierat miljöledningssystem
enligt ISO 14001, där bränsle- och
energiförbrukning övervakas noggrant
och åtgärder implementeras för
att minska klimatpåverkan och
förbättra energieffektiviteten i hela
verksamheten.
Möjlighet Mest effektiva alternativet
Tabell 6. Tabellen beskriver de hållbarhetsfrågor inom området Klimatförändringar (E1) som bedömts som mest väsentliga för
företaget, med en belysning av de risker och/eller möjligheter som har lyfts fram i den dubbla väsentlighetsanalysen. I kolumnen
Ledning beskrivs hur företaget jobbar med riskerna samt vilka processer som finns på plats.
63
3
2003/87/EC of the European Parliament and of the Council of 13 October 2003 establishing a system for greenhouse gas emission allowance trading within the Union and amen-
ding Council Directive 96/61/EC
4
Regulation (EU) 2023/1805 of the European Parliament and of the Council of 13 September 2023 on the use of renewable and low-carbon fuels in maritime transport, and amen-
ding Directive 2009/16/EC
5
TCFD, Final Report: Recommendations of the Task Force on Climate-related Financial Disclosures https://www.fsb.org/wp-content/uploads/TCFD-Recommendations-Report-2017.
pdf) och riktlinjer från EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG). (2024) https://www.efrag.org/
6
Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). (2014). Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II, and III to the Fifth Assessment Report of
the Intergovernmental Panel on Climate Change. Geneva, Switzerland: IPCC. Available at: https://www.ipcc.ch/report/ar5/syr Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). IPCC
Interactive Atlas. Retrieved from https://interactive-atlas.ipcc.ch/
anpassa verksamheten till förändringarna och hitta verkningsful-
la åtgärder. Att analysera olika scenarier och osäkerheter gör att
företaget är bättre rustat att hantera olika framtida framtidsscena-
rier. Inom ramen för processen avseende ledningens genomgång
av miljöledningssystemet, enligt ISO 14001, görs årligen en analys
av förändringar i verksamhetens kontext, samt ändrade risker och
möjligheter. Erfarenheter från avvikelser och incidenter som noterats
vid revisioner, kontroller, inspektioner och i det interna avvikelsehan-
teringssystemet, tas även i beaktande.
För att ytterligare utreda vilka väsentliga risker och möjligheter olika
framtida klimatscenarier kan medföra för företaget genomfördes en
scenarioanalys och en därtill kopplad resiliensanalys under 2024.
Resultatet från analysen framgår i tabellerna 7–9 på sidorna 69–71.
Processer för att identifiera väsentliga klimatrelaterade
konsekvenser, risker och möjligheter
De väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna relaterade
till klimatförändringarna har identifierats i en dubbel väsentlig-
hetsbedömning som beskrivs i början av rapporten under Allmänna
upplysningar och i analysen av klimatförändringsscenarier där både
fysiska risker och omställningsrisker samt möjligheter identifierades
och bedömdes. Scenarioanalysen innefattade två olika scenarier dels
RCP 1,9 (Parisavtalet 1,5 grader) och dels det sämsta scenariot IPCC
RCP 8,5 (4,3-5,4 grader) med tidshorisonter på kort (mindre än 1 år),
medellång (1–5 år) och lång sikt (mer än 5 år).
Scenarioanalysen utgick från resultatet av väsentlighetsanalysen och
omfattade således inte de områden inom ESRS som inte fallit ut som
väsentliga. Scenarioanalysen genomfördes för att utvärdera klimat-
förändringarnas effekter i hela värdekedjan ur ett kortsiktigt (0–1 år),
medellångt (1–5år) och långsiktigt (mer än 5 år) tidsperspektiv. Analy-
sen utfördes med vägledning av ramverket Task Force on Climate-re-
lated Financial Disclosures
5
. Analysen omfattade alla affärsområden,
verksamheter och hela värdekedjan, både nedströms och uppströms.
Huvudmålet med scenarioanalysen var att i hela företagets värdeked-
ja identifiera och bedöma dels fysiska risker, fördelat på fysiska akuta
risker såsom stormar och skogsbränder och kroniska risker såsom en
stigande havsnivå, dels omställningsrisker och möjligheter som upp-
står till följd av omställningen till lägre utsläpp av växthusgaser. Ana-
lysen baserades på IPCC:s klimatscenarier RCP1.9, RCP4.5 och RCP8.5
anpassad med avseende på rederiets sektortillhörighet, värdekedja
och verksamheternas lokalisering. För bedömning av omställningsris-
kerna användes IPCC:s RCP1.9 och för de fysiska riskerna RCP4.5 och
RCP8.5. Valet av scenarier gjordes i linje med ESRS-riktlinjerna och
anpassades till Parisavtalets omställningsrisker och möjligheter och
scenarier för fysiska risker med en global uppvärmning på över 2°C
och 4°C. Datakällor som IPCC-rapporter och interaktiv atlas användes
som underlag för analysen
6
.
Analysen genomfördes i flera steg. I den inledande analysen
sammanställdes en lista över klimatrisker och möjligheter som
identifierats från interna och externa källor. Dessa är relaterade till
företagets värdekedja, kritiska tillgångar, råvaror, tjänster, intressenter
och platser. Källorna inkluderar interna dokument såsom strategier
och riskregister, intervjuer med intressenter och branschrapporter
samt litteraturstudier kring branschspecifika analyser av effekterna
att beakta. Därefter genomfördes riskvärderingen i enlighet med en
fastställd mall av sakkunniga personer från företagets egen verksam-
het med kunskap inom företagets värdekedja, finansiella mätvärden
och affärsstrategi. Klimatrelaterade risker och möjligheter utvärde-
rades finansiellt, inklusive förändringar i tillgångsvärde, kassaflöden,
rörelsemarginaler och tillgång till kapital. De finansiella effekterna
bedömdes över de tre olika tidsperspektiven. De ekonomiska effek-
terna utvärderades på en skala från 1, 3 och 5. Sannolikheten för att
risken eller möjligheten skulle inträffa bedömdes på en procentuell
skala från 20 till 100.
Företaget har i processen identifierat sex väsentliga risker kopp-
lade till klimatförändringar och koncernens inverkan på klimatet.
Analysen identifierade tre väsentliga omställningsrisker till följd av
ändrade lagar som syftar till att driva övergången till en koldioxids-
nål ekonomi: stigande bränsle- och energipriser samt kostnader för
utsläppsrätter, vilket ökar driftskostnaderna och som i sin tur utgör
en risk om kostnaderna inte kan överföras fullt ut till kunderna på
grund av oförutsägbara kostnadsökningar och prisutmaningar samt
till energiskiftet kopplade till kostsamma investeringar för ny teknik.
Omställningen till ett energilagrings- och transportsystem med
mindre klimatpåverkan, med klimatneutralitet som slutmål, kommer
att kräva investeringar som kommer att utgöra en betydande del av
koncernens investeringar under det kommande decenniet. Utfallet
belyser behovet av adaptiva strategier för att möta föränderliga mil-
jöbestämmelser. Riskerna som bedömdes som väsentliga i analysen
var inte nya risker för koncernen att hantera. Ett struktuerat arbete
kring organisationens påverkan kopplat till verksamhetens Scope
1-utsläpp pågår sedan länge och processer för att arbeta förebyggan-
de med att etablera väl fungerande rutiner och anpassa affärsmodel-
len för att öka den stategiska motståndskraften i relation till dessa
klimatdrivna risker pågår sedan flera år tillbaka. Men den genomförda
analysen sätter än större fokus på dessa. Analysen identifierade även
tre väsentliga, fysiska omställningsrisker. Stormar, starka vindar och
deras svåra förutsägbarhet kan påverka sjöfarten, särskilt på farleder,
störa hamnverksamheten eller skada hamninfrastrukturen. En annan
väsentlig risk är att hamnar och kustinfrastruktur kan skadas på grund
av stigande havsnivåer och erosion. Den sista fysiska risken som
identifierats som väsentlig är extrem torka, hetta och skyfall som kan
störa jordbruket och påverka företagets försäljningsproduktutbud.
Samtliga fysiska risker identifierades i det långsiktiga tidsperspek-
tivet (mer än fem år fram i tiden). Här har företaget goda rutiner att
hantera säkerhet för fartyg och hamnar kopplat till svåra väderför-
hållanden. Hur klimatförändringar kan komma att påverka det utbud
av produkter som koncernen kan erbjuda till försäljning ombord är
emellertid ett område som hittills inte fått så stort fokus, men som
kommer att behöva allt mer aktivt arbete i framtiden i takt med att
klimatförändringarnas verkningar blir mer kännbara.
Analysen lyfte även fram två möjligheter som väsentliga. Bägge är
möjligheter till omställningsprocessen till en klimatneutral verksam-
het. Dels identifierades priserna på utsläppsrätter som både en risk
och en möjlighet för företaget, beroende på utvecklingen av konkur-
rensposition och EU:s regelverk. Sjöfarten införlivades i EU:s handel
med utsläppsrätter 2024 och den första överlämningen av dem ska
ske 2025
3
. Koncernen har sett över och anpassat verksamheten,
affärsmodellen och rutinerna för att uppfylla kraven i ETS-regelver-
ket och bedömer att första året har hanterats väl. Vidare bedömdes
att nya krav på alternativa bränslen genom EU:s FuelEU Maritime
4
regelverk kan medföra en möjlighet för företaget där bränsleleveran-
törer med låga utsläpp kan hjälpa koncernen att minska utsläppen
av växthusgaser på ett effektivt sätt. Koncernens korta rutter över
havet medför ett större urval av möjliga leverantörer, bränsleslag och
skapar förutsättnigar att välja det mest energieffektiva energialter-
nativet.
64
Utfallet av analysen belyser att det är mer komplext att skapa sig en
bild av verkningar gällande klimatrisker utanför den egna verksam-
heten. Risken att extrem torka, hetta och skyfall kan störa jordbruket
och påverka företagets försäljningsproduktutbud identifierades inte
som väsentlig i den initiala väsentlighetsanalysen, utan lyftes upp
som en betydande aspekt först då klimatscenarieanalysen vägdes in.
Policyer för begränsning av och anpassning till
klimatförändringarna
Att arbeta med miljö och säkerhet, samt att kontinuerligt förbättra
processer och att ständigt sträva efter att minska miljöpåverkan, är
prioriterade områden inom Eckerökoncernen. Enligt företagets sä-
kerhets- och miljöpolicy ska företaget bedriva person- och lasttrafik
med dess tillhörande verksamheter på ett säkert och miljövärnande
sätt. Koncernen ska sträva till att förebygga alla identifierade risker
med väl anpassade arbetsrutiner i enlighet med internationella
och nationella lagar, förordningar och andra krav för skyddande av
människoliv, egendom, last och miljö. Genom att använda koncernens
resurser på ett effektivt sätt, ska koncernens ekonomiska konkur-
rensförmåga bibehållas samtidigt som Eckerökoncernen värnar om
en hållbar utveckling, ständig förbättring, hög säkerhet och minsta
möjliga miljöpåverkan.
För Eckerökoncernen är miljöarbetet en självklar del av den dagliga
verksamheten. Eckerökoncernen har till grund för sitt miljöarbete
ett certifierat miljöledningssystem baserat på kraven i den interna-
tionella miljöledningsstandarden ISO 14001. Miljöledningssystemet
omfattar alla delar av koncernens verksamhet. Eckerökoncernen har
som utgångspunkt för sitt miljöarbete i enlighet med kraven i ISO
14001 inventerat koncernens miljöaspekter, det vill säga på vilket
sätt verksamheten påverkar miljön. I utvärderingen har utsläpp av
växthusgaser bedömts vara en betydande miljöaspekt. På basen av
resultatet av värderingen har koncernen satt upp mål och mätare
för att följa med miljöpåverkan från verksamheten. Därav har målet
att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser samt det
aktiva arbetet med att minska utsläppen legat högt i fokus i Eckerö-
koncernens dagliga verksamhet sedan många år tillbaka. I syfte att
arbeta strukturerat med att nå det uppsatta målet om nettonollut-
släpp av växthusgaser 2050 har Eckerökoncernen satt upp kortsiktiga
och långsiktiga handlingsplaner med tillhörande budget för hur målet
ska nås.
Ledningen genomför årligen en analys av förändringar i koncernens
kontext, ändrade krav från koncernens intressenter och förändringar
av miljöledningssystemets omfattning. Ledningen gör på basen av
den analysen bedömningen av om det finns behov av ändrade doku-
menterade processer, miljöpolicy, miljöaspekter, miljömålsättningar,
mätare, resurser, revisionsplaner eller om förbättrande, förebyggande
eller korrigerande åtgärder behöver vidtas för att upprätthålla ett sys-
tematiskt arbete med ständig förbättring och minskad miljöpåverkan.
Hur väl miljöarbetet i koncernen fortskrider kontrolleras årligen av en
extern revisor från ett ackrediterat externt kontrollorgan. Koncernen
revideras även internt, kontrolleras av klassificeringssällskap i olika
miljöfrågor och har ett väl etablerat system för intern rapportering av
avvikelser, incidenter och förbättringsförslag.
Stort fokus ligger på att följa upp verksamhetens bränsleförbrukning,
övrig energiförbrukning och därmed sammanhörande utsläpp till
luft. Bränsleförbrukningen och därtill kopplande parametrar följs upp
och dokumenteras för såväl de egna fartygen som bussarna. Utfallet
analyseras och korrigerande eller förbättrande åtgärder vidtas om
sådana behov eller möjligheter konstateras. Företaget strävar till att
kontinuerligt minska utsläppen av växthusgaser för att nå målet om
nettonollutsläpp 2050. Koncernen har dokumenterade planer för hur
arbetet med att minska utsläppen och öka energieffektiviteten ska
ske.
Genom att ha ett struktuererat arbete för att minska utsläppen från
verksamheten minskar koncernens påverkan och risker samtidigt som
dess förmåga att dra nytta av klimatrelaterade möjligheter och dess
klimatresiliens ökar. Genom att succesivt öka andelen energi med låg
klimatpåverkan i energimixen i koncernens hela värdekedja bidrar
koncernen även till utvecklingen och den ökade efterfrågan av förny-
bar energi. Koncernen har satt upp en uppförandekod och vid inköp
av försäljningsvaror tillämpas koncernens leverantörskod som kräver
att leverantörerna arbetar aktivt med energifrågor.
Utöver ISO 14001 arbetar rederiet enligt ISM-koden (International
Safety Management Code), som är ett internationellt ledningssystem
för fartygs säkerhet och miljö. Inom ramen för ISM hanteras alla re-
deriets frågor gällande säkerhet och det finns väl utarbetade rutiner
för att tillse att resor till havs, anlöp, avgång, lastning och lossning
sker på ett säkert sätt och under säkra förhållanden. Därtill finns väl
etablerade rutiner inom ramen för ledningssytemet att tillse att ham-
nanläggningar uppfyller de krav som behövs för att trygga säkerheten
även vid svåra väderförhållanden. Ifall behov uppstår att komplettera
hamnanläggningarna förs en dialog med hamnarna till den del det
inte är företagets egna hamnar. I de egna hamnarna pågår arbetet
med att upprätthålla en säker hamn kontinuerligt.
Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp genomförda 2022
Under 2022 var huvudfokus inom miljöarbetet i Eckerökoncernen
kopplat till klimatfrågan. 2021 skedde en betydande ändring av de
lagkrav som tillämpas för sjöfarten vad gäller arbetet med koldioxid i
och med att IMO antog krav gällande koldioxidintensitet. IMO införde
då krav på en godkänd nivå på fartygs operativa CO
2
-effektivitet
7
.
IMO införde också krav på att även befintliga fartyg måste uppnå en
miniminivå på energieffektivitet i dess utformning
8
. EEXI beräknas
utifrån informationen om ett fartygs energiprestanda som måste
sammanställas i en fartygsspecifik teknisk fil. Det beräknade värdet
jämförs mot en referenslinje för den specifika fartygskategorin. Fartyg
som placerar sig under baslinjen är godkända. Övriga måste göra
anpassningar för att om möjligt bli godkända. Dessa krav trädde i
kraft i slutet av 2023 och innebar en detaljerad styrning kring vilka
utsläppsmål varje enskilt fartyg måste uppnå och krav på att redaren
presenterar en på fartygsnivå detaljerad treårsplan för hur målet
ska nås. Planen kallas SEEMP III-plan (MEPC 78/17 Add1 Annex 8).
Eckerökoncernens mål 2022 var att beräkna fartygens CII, EEXI samt
att dokumentera att arbetet med att kontinuerligt minska utsläppen
av CO
2
från fartygens drift dokumenterades och granskades enligt
SEEMP III-planen. Alla dessa mål uppfylldes under året. Samtliga av
Eckerökoncernens fartygs EEXI värden låg under referenslinjen och
godkändes således utan åtgärder.
Under 2022 arbetade företaget vidare med ett omfattande en-
ergiinventeringsprojekt med en ingående, intern kartläggning av
energianvändningen samt därtill externt genomförda energieffekti-
vitetsstudier av passagerarfartygens energiprestanda och en studie
av förbättrad propellerverkningsgrad på M/S Finlandia. Projekten
har bidragit till större detaljkunskap kring var och hur verksamheten
förbrukar energi och vilken förbättringspotential som finns. Projekten
har genererat många uppslag att arbeta vidare med och flera av
7
CII: Carbon Intensity Indicator, https://www.imo.org/en/MediaCentre/MeetingSummaries/Pages/MEPC76meetingsummary.aspx
8
EEXI: Energy Efficiency Existing Ship Index, https://www.imo.org/en/MediaCentre/MeetingSummaries/Pages/MEPC76meetingsummary.aspx
65
projektens förslag är redan genomförda eller på gång att genomför-
as. I Eckerö Line fortsatte under 2022 förbättringsprojektet med att
ytterligare effektivisera tiden som åtgår för varje hamnanlöp och
därmed bränslet som åtgår till havs. Projektet innefattade såväl tek-
niska lösningar så som Auto Mooring för effektivare angöring av M/S
Finlandia och dubbelramp i syfte att åstadkomma effektivare lastning
för M/S Finbo Cargo som operativ optimering av arbets- och logis-
tikprocesser för att nå minskad förbrukning. Eckerö Linjen beslutade
under året att ändra sin tidtabell för att öka säkerheten för arbetet
kring proviantering samt för att minska farten över havet och därmed
utsläppen av koldioxid från förbränningen av bränsle ombord. Eckerö
Linjen genomförde även under 2022 ett projekt med fokus att minska
energiförbrukningen ombord genom att ytterligare effektivisera
styrningen av ventilation och pumpar ombord på fartyget.
Ett annat exempel på en åtgärd för att minska bränsleförbrukningen
som företaget sedan länge haft i bruk på sitt fartyg M/S Eckerö, men
som koncernen under 2022 arbetade med att införa på fartyget M/S
Finlandia, var att ansluta till landström då fartyget ligger i hamn. Den
tekniska utrustningen installerades ombord under 2022 och sedan
dess har M/S Finlandia kunnat nyttja landström då hon ligger i Tallinn
hamn.
Under året genomfördes båtbottenborstningar på företagets fartyg
och under dockning underhölls fartygens skrov så att de skulle hålla
ett gott skick och därmed minska bränsleförbrukningen. Andra exem-
pel på operativa åtgärder under året var ett utvidgat arbete med att
förebygga förseningar, då lägre hastighet ger lägre utsläpp.
Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp genomförda 2023
Under 2023 låg mycket fokus på att förbereda organisationen, men
även intressenterna, på de kommande krav på handel med utsläpps-
rätter för sjöfarten inom EU, som skulle träda i kraft från januari 2024.
Nya rutiner implementerades, konton för förvar och överlämnande
av utsläppsrätterna öppnades och delar av de utsläppsrätter som ska
överlämnas för 2024 i september 2025 köptes redan under 2023.
Under 2023 utfördes även visst förberedande arbete och utredningar
kring framtida alternativa energikällor i syfte att hitta vägen framåt
för att möta EU:s krav i FuelEU Maritime och IMO:s mål om lägre växt-
husgasintensitet i bränslet.
För att minska mängden utsläppt koldioxid byggde företaget
under 2023 om M/S Finbo Cargo i syfte att uppnå en optimering
av utformningen av fartygets akterskepp med ett montage av en
interceptor som ger ett bättre dynamiskt trim och därmed bidrar
till minskad bränsleförbrukning och minskade utsläpp av koldioxid.
Detta tillsammans med de dubbelnivåramper som byggdes i land i
hamnarna Nordsjö och Muuga, för att öka lastningshastigheten samt
minska hamntiden, som kunde tas i bruk i april 2023, gav gott resul-
tat. Den minskade lastningstiden medförde att fartyget kunde utöka
sin turlista. Under 2023 färdigställdes landströmsanslutningen i
Helsingfors hamn, vilket innebar att M/S Finlandia sedan dess kunnat
nyttja landström både i Tallinn hamn och i Helsingfors hamn. Under
året färdigställdes även den energioptimering av ventilationen som
inleddes 2022 ombord på M/S Eckerö.
Under året genomfördes båtbottenborstningar regelbundet och
under dockning underhölls fartygens skrov för att hålla ett gott
skick och därmed minska bränsleförbrukningen. Andra exempel på
operativa åtgärder under 2023 var ett utvidgat arbete med att före-
bygga förseningar och förbättra hamnlogistik. Utöver ibruktagandet
av dubbelnivåramperna (linkspan) i hamnarna Muuga och Nordsjö
i april 2023 togs ett förbättrat koncept fram för hamnlogistiken. I
samarbete med hamnen erbjuds chaufförerna av lastfordon sedan
slutet av 2023 dygnsvila på hamnområdet i Nordsjö, Tallinn hamn
och Västra hamnen i Helsingfors, vilket medfört att delar av lasten
på kommande morgonavgång är på plats redan kvällen före. Det har
också medfört att fördelningen av last sprids bättre över dygnet till
följd av att morgonavgångarnas attraktivitet i och med detta höjts. En
bättre fördelning över dygnet och att lasten är på plats tidigare ger en
förbättrad lastningsprocess och skapar bättre förutsättningar för att
tiden i hamn minskar och tiden till havs ökar. Längre tid till havs ger
lägre hastighet vilket i sin tur ger mindre förbrukning av bränsle och
därmed lägre utsläpp.
Att arbeta med minskning av koldioxid och andra växthusgaser
innebär många gånger att arbeta med mycket komplexa frågeställ-
ningar där fördelen i minskade utsläpp måste vägas mot andra
mindre gynnsamma effekter på dotterbolagens affärsmodell och
kontext. Som exempel kan nämnas en utökning av tidtabeller som
ger ett direkt utslag på mängden koldioxid och andra växthusgaser,
men som för med sig många andra aspekter ur ett affärsmässigt och
ur ett intressentperspektiv. När Eckerö Linjen blev ensam aktör på
kortrutten mellan Sverige och Åland valde företaget att frångå dess
tidigare beslut om att gå färre avgångar under lågsäsong och övergå
till full turlista för att möta det lokala samhällets efterfrågan på fler
avgångar. Fler avgångar ger mer utsläpp av växthusgaser. För att kom-
pensera för detta tog koncernen beslut om flertalet åtgärder för att
minska utsläppen på andra sätt. I syfte att få mer tid till havs ändrade
M/S Eckerö under 2023 därför avgångstider så att alla turer enligt
tidtabell är två timmar mot tidigare en timme och fyrtiofem minuter
på första och sista turen. Dock uppstod det fler utmaningar att över-
vinna när fartyget blev ensam på kortrutten. Vissa populära turer fick
ett oväntat högt antal resande, vilket medförde att det i vissa fall var
svårt att hålla schemalagd tidtabell. Komplexiteten i arbetet med att
sträva mot minskade utsläpp av växthusgaser gör det mycket viktigt
att göra en god utvärdering, riskanalys och därefter kommunicera väl
kring åtgärderna som vidtas.
Åtgärder för minskade växthusgasutsläpp genomförda 2024
Under M/S Eckerös och M/S Finlandias dockning i januari 2024 har
båda fartygen bottenmålats med lågfriktionsfärg och M/S Finlandi-
as roder- och propellerarrangemang har optimeras för att minska
bränsleförbrukningen. Den nya färgen har givit god effekt på bägge
fartyg och optimeringen av propeller och roderplaceringen på M/S
Finlandia har givit betydande effekter på både bränsleförbrukningen
och komforten ombord då vibrationerna minskat avsevärt. M/S Finbo
Cargo har bottenborstats för att upprätthålla en låg friktion i vattnet
trots traditionell skrovfärg.
Under året har åtgärder genomförts för att optimera HVAC-automa-
tion för optimering av klimatstyrning och justering av kombinatorkur-
vor för optimering av energiuttag för framdrift. Därtill har installation
av EcoControl propelleroptimering på M/S Finbo Cargo inletts, ett
projekt som då det färdigställs under 2025 kommer att medföra
möjligheter att dynamiskt styra mesta möjliga propellervinkel mot
lägsta möjliga varvtal och därmed spara energi. Ombord på M/S Finbo
Cargo har även ett dynamiskt trimsystem installerats under 2024 för
att mer effektivt säkerställa optimalt lasttrim och på så sätt minska
bränsleförbrukningen till havs.
66
Ett annat exempel på åtgärd för att ytterligare minska bränsleför-
brukningen är det projekt för ökning av kapaciteten på landström-
sanslutningen för fartyget M/S Eckerö som inletts i land i hamnen i
Berghamn under 2023 och färdigställts under 2024 med installatio-
ner ombord under fartygets dockning i januari 2024. Eckerökoncer-
nen har sedan länge haft landström i bruk för sitt fartyg M/S Eckerö.
Dock har kapaciteten tidigare inte räckt till varma sommarnätter när
behovet av kyla och ventilation är stort. I och med den nu genomför-
da utökningen kommer problemen med att landströmmen inte räcker
till minska. Delar av fönsterpartierna på M/S Eckerö har även försetts
med solfilm för att reducera energin som åtgår för kyla.
Arbetet med att minska koldioxidutsläppen inom sjöfarten fram
till 2050 har fört fram idéer om inrättandet av gröna korridorer för
sjöfarten i Östersjön. Samarbetet mellan hamnar, sjöfart, leverantörer
av energi med mera behövs för att fokusera åtgärder och resurser i
rätt riktning för att tillsammans kunna tillse att rederierna har tillgång
till drivmedel och andra därtill hörande kringresurser så att målet om
nettonollutsläpp kan nås. Företaget har medverkat aktivt i samarbetet
kring en grön korridor över Finska viken under året.
Planerade åtgärder
Planen att stegvis installera batteridrift ombord på koncernens fartyg
kommer att börja realiseras under 2025 med förberedelser inför
installation av ett batteri med en effekt på 1500 KWh ombord på M/S
Finlandia. Installationen kommer att slutföras och tas i drift under
dockningen 2026. Installationen syftar till att optimera hjälpmoto-
rernas verkningsgrad genom att batteriet jämnar ut effekttopparna
och därmed minskar utsläppen av växthusgaser. Genom att låta
batteriet ta svängningarna kan hjälpmotorn gå med jämn last och
verkningsgraden optimeras. Åtgärden bidrar även till ökad säkerhet,
då batteriet ger redundans och minimerar risken för strömbortfall. För
att nå CII målen kommer koncernen, utöver operativa och tekniska
åtgärder för att reducera bränsleförbrukningen ombord på fartygen,
från och med 2025 ersätta en del av bränslet med alternativa bräns-
len med lägre koldioxidintensitet i enlighet med de krav som ställs i
FuelEU Maritime regelverket. Reducerad koldioxidintensitet planeras
att uppnås genom att kombinera energi genererat från landström
och genom att ersätta en del av bränslet som förbrukas ombord med
biobränslen. Kostnaden för detta biobränsle beräknas resultera i en
betydande kostnadsökning per ton bränsle under åren 2025–2027,
men som nämnts under redogörelsen för risker och möjligheter råder
det osäkerhet kring prisutvecklingen för alternativa bränslen.
Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Eckerökoncernens långsiktiga miljömålsättning är att minska mäng-
den koldioxid som frigörs till atmosfären till följd av förbränning av
traditionella fossila bränslen ombord på bussar och fartyg. Koncernen
har förbundit sig till att nå IMO:s och EU:s mål om att minska utsläp-
pen av växthusgaser till netto noll 2050.
IMO införde år 2021 krav på en godkänd nivå på fartygs operativa
CO
2
-effektivitet (CII: Carbon Intensity Indicator) och kraven trädde
i kraft 2023. Enligt kraven delas fartygen i världsflottan in i olika
fartygskategorier. CII beräknas därefter för varje fartyg och jämförs
mot en referenslinje för den fartygskategorin. Förenklat förklarat är
CII beräknat genom att den årliga bränsleförbrukningen multiplicerat
med CO
2
-faktorn för det bränslet divideras med årlig tillryggalagd
distans multiplicerat med fartygets kapacitet. Resultatet av beräk-
ningen multipliceras med för fartyget tillämpliga korrektionsfaktorer
för att på så sätt få ut ett fartygsspecifikt värde på CII. IMO beslutade
även att nivån för hur CO
2
-effektivt ett fartygs drift måste vara för
att vara godkänt kontinuerligt kommer att sänkas över tid. Alltså
sjunker referenslinjen som fartygets CII måste hålla sig under med
tiden. IMO delar upp CII i fem olika kategorier: A-E där A är bäst och
E är sämst. IMO skärper kraven för att falla innanför intervallen varje
år. Eckerökoncernens mål är att CII för varje fartyg från år 2023 och
framåt årligen ska falla innanför IMO:s kategori C eller bättre. 2030
skall CII enligt koncernens mål vara C eller bättre men CII för varje
fartyg kommer då vara avsevärt lägre än basåret 2024. För att uppnå
dessa energieffektivitetsmål kommer Eckerökoncernen successivt be-
höva gå över till alternativa bränslen eller energislag med förnybart
ursprung och planen är att på sikt övergå till eldrift
9
.
Målsättning för busstrafiken i Williams buss 2024 var att medelbräns-
leförbrukningen skall vara lägre än 30 liter per hundra kilometer.
Målet baserar sig på historisk erfarenhet kring tidigare bränsleför-
brukning. Arbete med kraven kring elektrifiering av busstrafiken
pågår hos kunden och därav har koncernen endast valt att sätta upp
mål på årsbasis fram tills dess att kraven fastställts. Detta kommer att
ske under 2025.
Eckerökoncernen har så här långt inte haft växthusgasutsläppsmål
för Scope 2 och 3. Företaget har en aktiv policy att inom ramen för
miljöledningssystemet arbeta med att minska påverkan från dessa
men har valt att lägga fokus på Scope 1 då det representerar en
så betydande del av företagets totala utsläpp. Till exempel vad
avser Scope 3 kräver företagets leveranstörskod att leverantörer av
försäljningsvaror arbetar med energifrågor och avseende Scope 2
har koncernen delvis avtalat om att köpa grön el. FuelEU Maritime
regelverket
10
som träder i kraft 2025 och IMO:s växthusgasstrategi
från 2023
11
tar ett omfattande grepp kring Scope 3 vad gäller bräns-
len. Att minska utsläppen av växthusgaser från sjöfarten får inte leda
till att utsläppen skiftar över till utsläpp av växthusgaser i en annan
sektor. Om bränslen produceras från icke förnyelsebar energi eller
från icke hållbara källor som därmed föranleder utsläpp av växthus-
gaser till följd av avskogning eller liknande markanvändning minskar
inte påverkan på klimatet. Ett tydligt regelverk och standarder för att
beräkna bränslens utsläpp hela vägen från vaggan till graven är under
utarbetande för att förhindra detta. Det pågår ett omfattande arbete
kring livscykelanalyser och med att definiera sjöfartspecifika beräk-
ningsmetoder för växthusgasutsläpp hela vägen från vaggan till gra-
ven när marina bränslen nyttjas. Vid framtagandet om riktlinjerna tas
hållbarhetsfaktorer i beaktande. Eckerökoncernen följer utvecklingen
och kommer inför 2025 ta in kraven i FuelEU Maritime i processen för
införskaffande av bränslen. Indirekt har Eckerökoncernen dock haft
ett mål för 2024 gällande växthusgaser i Scope 3. Företagets mål om
att minska matsvinnet riktar sig i huvudsak mot områden inom avfall,
men en betydande påverkan på klimatet kan härröras till matsvinn
globalt. Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är att halvera matsvinnet
till år 2030
12
. Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli
mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn
står för mellan 8–10 % av allt utsläpp av växthusgaser i världen en-
ligt Svenska Livsmedelsverket
13
. Att minska matsvinnet är därför även
ett viktigt bidrag till klimatet.
Eckerökoncernen har implementerat goda rutiner för att följa med
och säkerställa att företagets verksamheter opererar i linje med de
mål som satts upp för att minska utsläppen av växthusgaser. Eckerö-
koncernen mäter energiförbrukningen för såväl fartyg som bussar och
beräknar och dokumenterar utfallet av CII-indexet per sjöresa. Denna
9
https://www.imo.org/en/MediaCentre/MeetingSummaries/Pages/MEPC76meetingsummary.aspx
10
Regulation (EU) 2023/1805 of the European Parliament and of the Council of 13 September 2023 on the use of renewable and low-carbon fuels in maritime transport, and
amending Directive 2009/16/EC
11
https://www.imo.org/en/OurWork/Environment/Pages/2023-IMO-Strategy-on-Reduction-of-GHG-Emissions-from-Ships.aspx
12
https://sdgs.un.org/goals
13
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn/fakta-om-matsvinn#
67
detaljerade kontroll underlättas av att koncernen har digitala verktyg
som loggar all energiförbrukning, körda sjömil, tider till havs och i
hamn samt andra behövliga data. Koncernen har en god uppfattning
om vilka åtgärder som behöver vidtas i framtiden för att fortsatt ligga
under den referenslinje som beräknats för koncernens fartyg så långt
som kraven från IMO tillkännagivits. Väl fungerande digitala verktyg
för att registrera och följa med energidata är en grundläggande
förutsättning för att lyckas med en effektiv målstyrning. Att optimera
växthusgasprestanda för fartygens operativa aktiviteter genom pre-
standaövervakning, förbättrad ruttplanering, analys och vidtagandet
av korrigerande och förbättrande åtgärder såsom simulatorträning
på basen av insamlade data, förbättrad logistik vid hamnstopp som
ger mer tid och lägre hastigheter till havs har stor potential till att
bidra till god växthusgasförvaltning. Att ha tillgång till högkvalitativ,
detaljerad data på prestandan i realtid ger ansvarig personal de bästa
förutsättningarna att ta väl grundade beslut för att optimera bränsle-
förbrukningen. Eckerökoncernen lägger stor vikt vid väl fungerande
uppföljningsverktyg.
Beskrivning av mätvärden och framtagning
Företaget beräknar för första året sina totala direkta utsläpp (Scope
1), sina totala indirekta utsläpp (Scope 2) och övriga indirekta utsläpp
(Scope 3). Detta görs enligt GHG-protkollet som är en av de mest
etablerade standarderna i världen för att beräkna och rapportera
utsläpp. Företagets utsläpp inom de olika Scope-kategorierna presen-
teras i tabell 12 på sidan 73.
Tidigare år har företaget endast beräknat koldioxidutsläpp för farty-
gen i Scope 1. För 2024 års rapportering inkluderas även Williams
Buss, arbetsfordon vid lastning och lossning av fartyg samt företags-
bilar som används direkt i verksamheten, i Scope 1 beräkningarna.
Fartygsutsläppen motsvarar knappt 99 % av de totala utsläppen
i Scope 1. Fartygsutsläppen verifieras varje år av det oberoende
företaget Normec Verifavia. I beräkningen av Scope 2 som innefattar
elförbrukning, uppvärmning och nedkylning av lokaler som är under
operativ kontroll (operational control) är det främst i hamnarna som
den stora energiförbrukningen finns, följt av kontoren i Mariehamn
och Helsingfors. Bland de mindre energiförbrukarna är Williams buss
garage och kontor samt lagerlokaler. För beräkningen av Scope 3 har
primärdata använts där det funnits tillgängligt, men eftersom detta
är en relativt ny beräkning för många av företagets leverantörer har
uppskattningar behövt göras. Då data inte funnits tillgänglig har
gjorts uppskattningar av sakkunnig inom företaget. Under kommande
år förväntas data för Scope 3-beräkningar bli både mer tillgängligt
och av högre kvalitet. I Scope 3 är de fem största kategorier för
företaget 1) Köpta varor och tjänster 2) Kapitalvaror 3) Bränsle- och
energirelaterade aktiviteter 4) Uppströms transport och distribution
samt 5) Avfall som genereras i verksamheten. De största utsläppen i
företagets Scope 3 ligger i framtagningen av bränsle hos bränsleleve-
rantören samt utsläpp i produktionsprocessen för de produkter som
företaget säljer. Mindre kategorier i företagets Scope 3 är kapitalvaror
där den främsta källan till utsläpp är stålarbeten som utförs medan
fartygen är på dockning. Även uppströms transporter (av produkter
och passagerare) är beräknade men i sammanhanget relativt små.
Företaget har gjort en övergripande beräkning för alla 15 kategorier i
Scope 3 och kommit fram till att över 99 % av utsläppen finns i ovan
nämnda fem kategorier, varpå de absolut minsta kategorierna valts
bort. Dessa kan komma att inkluderas framöver, då beräkningen av
Scope 3 kommer utvecklas i takt med att data av högre kvalitet blir
tillgängligt.
Utsläppsrätter och koldioxidkrediter
Eckerökoncernen köper utsläppsrätter som en del av EU Emission
Trading System (ETS) för att kompensera för fartygens utsläpp. För
år 2024 ligger kravet på utsläppsrätter på 40 % av de faktiska ut-
släppen och för 2025 höjs kravet till 70 % av de faktiska utsläppen.
Från år 2026 och framåt kommer kravet vara 100 % av utsläppen.
Ecerökoncernen kompenserar inte för växthusgasutsläpp från projekt
utanför sin värdekedja genom koldioxidkrediter.
Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska
risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade
möjligheter
Eckerökoncernen kommer att nyttja infasningsperioden som finns för
förväntade finansiella effekter, och rapporterar detta från och med
2025. Dock har en stor del av den finansiella analysen redan gjorts i
samband med scenarioanalysen.
Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer
i incitamentsprogram
Den enda ledningsperson som har avtal gällande resultatrelaterade
rörliga lönekomponenter är koncernchefen. Eftersom hållbarhetsfrå-
gor är integrerade i affärsmål och prioriteringar, ingår hållbarhets-
aspekterna i detta avtal. I och med att företaget kommer fastställa
ESRS-anpassade mål, finns möjligheten att de framöver integreras i
ersättningssystemen.
68
Risker relaterade till anpassning av klimatförändringar - scenarioanalys
Inverkningar Fysisk risk och
dess exponering på
tillgångar
1,5/2 grader,
kort sikt
1,5/2 grader,
medellång
sikt
1,5/2 grader,
lång sikt
4 grader, lång
sikt
Rutin för
hantering
Växthusgasutsläpp
till följd av den egna
verksamheten, Scope
1 och 2
Stormar, starka vindar
och deras svåra
förutsägbarhet kan
påverka sjöfarten,
särskilt på farleder,
och genom att störa
hamnverksamheten
eller skada
infrastrukturen.
Inte väsentlig
risk
Inte väsentlig
risk
Inte väsentlig
risk
Väsentlig risk Säkerhetsrutiner
inom ramen
för koncernens
ISM-system,
förebyggande
åtgärder i egna
hamnar samt dialog
med externa hamnar
för anlöp vid svåra
väderförhållanden.
Växthusgasutsläpp
till följd av den egna
verksamheten, Scope
1 och 2
Hamnar och
kustinfrastruktur kan
skadas på grund av
stigande havsnivåer
och erosion.
Inte väsentlig
risk
Inte väsentlig
risk
Inte väsentlig
risk
Väsentlig risk Säkerhetsrutiner
inom ramen
för koncernens
ISM-system,
förebyggande
åtgärder i egna
hamnar samt dialog
med externa hamnar.
Växthusgasutsläpp
längs värdekedjan,
Scope 3
Extrem torka, hetta
och skyfall i delar
av EU kan störa
jordbruket och
påverka företagets
utbud av försälj-
ningsprodukter.
Inte väsentlig
risk
Inte väsentlig
risk
Inte väsentlig
risk
Väsentlig risk Inköpsrutiner,
hitta alternativa
produkter, samverka
med leverantörer
och grossister kring
klimatadaptiva
lösningar.
Tabell 7. Tabellen beskriver fysiska risker från klimatförändringar utifrån olika temperaturhöjningsscenarier och tidsperspektiv, samt
listar hanteringsrutiner för att minska konsekvenserna. En 2-graders (celsius) höjning av medeltemperaturen i världen har bedömts
på kort, medel och lång sikt medan en 4-graders höjning har bedömts på lång sikt.
69
Risker relaterade till anpassning av klimatförändringar - scenarioanalys
Inverkningar Omställningsrisk 1,5/2 grader,
kort sikt
1,5/2 grader,
medellång
sikt
1,5/2 grader,
lång sikt
4 grader, lång
sikt
Rutin för
hantering
Växthusgasutsläpp
till följd av den egna
verksamheten, Scope
1 och 2
Stigande bränsle-
och energipriser ökar
driftskostnaderna,
vilket utgör en risk
om kostnaderna
inte kan överföras
fullt ut till kunderna
på grund av
oförutsägbara
kostnadsökningar
och prisutmaningar.
Inte väsentlig
risk
Inte väsentlig
risk
Väsentlig risk Ej värderad ISO 14001-arbetet,
SEEMP III-planer,
ökad elektifiering,
rutiner för
övervakning
och mätning,
budgeterings-
och prissättnings-
processer.
Växthusgasutsläpp
till följd av den egna
verksamheten, Scope
1 och 2
Omställningen till ett
energilagrings- och
transportsystem
med mindre
klimatpåverkan, med
klimatneutralitet som
slutmål, kommer att
kräva investeringar
som kommer att
utgöra en betydande
del av koncernens
investeringar under
det kommande
decenniet.
Väsentlig risk Väsentlig risk Väsentlig risk Ej värderad ISO 14001-arbetet,
SEEMP III-planer,
ökad elektifiering,
rutiner för
övervakning
och mätning,
budgeterings-
och prissättnings-
processer.
Växthusgasutsläpp
till följd av den egna
verksamheten, Scope
1 och 2
Priserna på
utsläppsrätter
utgör både en risk
och en möjlighet
beroende på hur väl
företaget optimerar
energiförbrukningen
och beroende på
hur EU:s regelverk
utvecklas.
Inte väsentlig
risk
Inte väsentlig
risk
Väsentlig risk Ej värderad ISO 14001-arbetet,
SEEMP III-planer,
ökad elektifiering,
rutiner för
övervakning
och mätning,
budgeterings-
och prissättnings-
processer. Rutiner
för hantering av
utsläppsrätter.
Tabell 8. Tabellen visar omställningsrisker från klimatförändringar utifrån olika temperaturhöjningsscenarier och tidsperspektiv, samt
listar hanteringsrutiner för att minska konsekvenserna. En 2-graders (celsius) höjning av medeltemperaturen i världen har bedömts
på kort, medel och lång sikt.
70
Möjligheter relaterade till anpassning av klimatförändringar - scenarioanalys
Inverkningar Omställnings-
möjlighet
1,5/2 grader,
kort sikt
1,5/2 grader,
medellång
sikt
1,5/2 grader,
lång sikt
4 grader, lång
sikt
Rutin för
hantering
Växthusgasutsläpp
till följd av den egna
verksamheten, Scope
1 och 2
Priserna på
utsläppsrätter utgör
både en risk och
en möjlighet för
Eckerökoncernen,
beroende på dess
konkurrensposition
och EU:s regelverk.
Inte väsentlig
risk
Inte väsentlig
risk
Väsentlig
möjlighet
Ej värderad ISO 14001-arbetet,
SEEMP III-planer,
ökad elekrifiering,
rutiner för
övervakning
och mätning,
budgeterings-
och prissättnings-
processer. Rutiner
för hantering av
utsläppsrätter.
Växthusgasutsläpp
till följd av den egna
verksamheten, Scope
1 och 2
Bränsleleverantörer
med låga
utsläpp hjälper
Eckerökoncernen att
minska utsläppen av
växthusgaser och CO
2
på ett effektivt sätt.
Väsentlig
möjlighet
Väsentlig
möjlighet
Väsentlig
möjlighet
Ej värderad ISO 14001-arbetet,
SEEMP III-planer,
ökad elektifiering,
samarbeten med
leverantörer och
sakkunniga.
Tabell 9. Tabellen beskriver omställningsmöjligheter från klimatförändringar utifrån olika temperaturhöjningsscenarier och
tidsperspektiv, samt listar hanteringsrutiner för att minska konsekvenserna. En 2-graders (celsius) höjning av medeltemperaturen i
världen har bedömts på kort, medel och lång sikt.
71
Energiförbrukning och energimix
Eftersom företaget rapporterar enligt CSRD för första året 2024 finns inte jämförelsetal för tidigare år inkluderade.
Energiförbrukning och mix Utfall 2024
(1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh)
(2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh)
(3) Bränsleförbrukning från naturgas (MWh)
(4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh)
(5) Förbrukning av köpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla
från fossila källor (MWh)
785,4
(6) Total fossil energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan
av raderna 1 till 5)
Andelen fossila källor av den totala energiförbrukningen (%)
(7) Förbrukning från kärnkraftskällor (MWh)
Andel av förbrukning från kärnkraftskällor av total
energiförbrukning (%)
(8) Bränsleförbrukningen från förnybara källor, inklusive biomassa
(som även omfattar industri- och kommunalt avfall av biologiskt
ursprung, biogas, förnybart väte etc.) (MWh)
(9) Förbrukning av köpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla
från förnybara källor (MWh)
(10) Förbrukningen av egengenererad icke-bränslebaserad
förnybar energi (MWh)
(11) Total förnybar energiförbrukning (MWh) (beräknad som
summan av raderna 8 till 10)
Andel förnybara energikällor av den totala energiförbrukningen
(%)
0,6
Total energiförbrukning (MWh) (beräknad som summan av rad
6,7 och 11)
407 636,7
Tabell 10. Tabellen redovisar Eckerökoncernens energiförbrukning och energimix för år 2024, uppdelat på fossila, kärnkrafts- och
förnybara källor, samt deras respektive andelar av den totala energiförbrukningen.
Energi- och växthusgasintensitet Utfall 2024
Energiintensitet per omsättning (MWh/tEUR) 1,83
Växthusgasintensitet (platsbaserade utsläpp) per omsättning (tCO2eq/tEUR) 0,67
Växthusgasintensitet (marknadsbaserade utsläpp) per omsättning (tCO2eq/tEUR) 0,67
Tabell 11. Tabellen presenterar Eckerökoncernens energiförbrukning och växthusgasutsläpp i relation till omsättning.
72
Brutto Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
Utfall 2024
Scope 1 växthusgasutsläpp
Brutto Scope 1 växthusgasutsläpp (tCO
2
eq)
Andel av utsläpp av växthusgaser från Scope 1 från reglerade
system för handel med utsläppsrätter (%)
Scope 2 växthusgasutsläpp
Brutto platsbaserade Scope 2 växthusgasutsläpp (tCO
2
eq)
Bruttomarknadsbaserade Scope 2 växthusgasutsläpp (tCO
2
eq)
Betydande Scope 3 växthusgasutsläpp
Totala indirekta brutto (Scope 3) växthusgasutsläpp (tCO
2
eq) 38 038,71
1 Köpta varor och tjänster
2 Kapitalvaror
3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (ingår ej i Scope 1
eller Scope 2)
4 Uppströms transport och distribution
5 Avfall som genereras i verksamheten
6 Tjänsteresor
7 Anställdas pendling
8 Uppströms hyrda tillgångar
9 Nedströms transport
10 Bearbetning av sålda produkter
11 Användning av sålda produkter
12 Återvinning av sålda produkter
13 Nedströms hyrda tillgångar
14 Franchise
15 Investeringar
Totala växthusgasutsläpp
Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade) (tCO
2
eq)
Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) (tCO
2
eq)
Tabell 12. Eckerökoncernens växthusgasutsläpp finns framför allt i Scope 1 där fartygens utsläpp står för närmare 99 % av utsläppen
i Scope 1. De näst största utsläppen finns uppströms i Scope 3, där framtagningen av fartygsbränslet även det ger ett relativt stort
växthusgasutsläpp. Den tredje största källan till växthusgasutsläpp för företaget är framtagningen av de produkter som säljs på
fartygen (Scope 3 kategori 1). Tabellen ovan visar även att bränslerelaterade utsläpp som utgör 132 650 tCO
2
eq, totalt 88,6 % av
företagets totala utsläpp inom Scope 1–3. För Scope 3 har företaget gjort en övergripande beräkning för alla 15 kategorier och
kommit fram till att över 99 % av utsläppen finns i de första fem kategorierna, varpå de minsta kategorierna exkluderats.
73
RESURSANVÄNDNING OCH
CIRKULÄR EKONOMI
Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma
väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter avseende
resursanvändning och cirkulär ekonomi
De väsentliga konsekvenserna, riskerna och möjligheterna relatera-
de till resursanvändning och cirkulär ekonomi har identifierats i en
dubbel väsentlighetsanalys som beskrivs i början av rapporten under
Allmänna upplysningar. I Eckerökoncernens dubbla väsentlighetsa-
nalys har uppkomst av avfall identifierats som en väsentlig påverkan.
Kostnader kopplade till avfall har identifierats som en risk för Eck-
erökoncernen. Inga väsentliga möjligheter kopplat till avfall och dess
hantering identifierades i analysen.
Policyer för att identifiera väsentliga klimatrelaterade
konsekvenser, risker och möjligheter
Enligt Eckerökoncernens säkerhets- och miljöpolicy ska koncernen
sträva efter att bedriva all verksamhet på ett miljövärnande sätt i en-
lighet med gällande lagar och genom att förebygga risker. Eckerökon-
cernen ska använda resurser på ett effektivt sätt, värna om en hållbar
utveckling, ständig förbättring och minsta möjliga miljöpåverkan.
Effektiv resursanvändning hänger starkt samman med minskad
energiförbrukning och det är något koncernen lägger mycket stor vikt
vid. Fokus på effektiv resursanvändning innebär även att koncernen
arbetar systematiskt med att använda material effektivt, minska
restflöden, utnyttja lokala resurser, minska behovet av nya råmaterial,
och optimera livslängden och användningen av material, tjänster och
produkter.
För att verka i enlighet med företagets miljöpolicy strävar Eckerökon-
cernen efter att minimera uppkomsten av avfall, att hålla varor och
material i användning samt att använda förnybara resurser så långt
det är möjligt. Eckerökoncernen prioriterar att i första hand ta hand
om resurserna som finns och därmed säkerställa dess användbarhet.
Det är av högsta vikt att erbjuda personal och gäster ombord på bus-
sar och fartyg en trivsam miljö i rent och gott skick. Därav läggs stort
fokus på att ta hand om fartygen, terminalbyggnader och bussarna
på bästa möjliga sätt. Eckerökoncernen arbetar målmedvetet med att
hålla hög kvalitet på underhållsarbetet. Williams buss har sin egen
serviceverkstad där bussarna kontinuerligt servas och underhålls för
att hålla länge, minimera haverier, förebygga driftstopp samt minska
behov av ny utrustning eller ersättande delar och därmed förebygga
uppkomst av avfall som hade kunnat undvikas. Samma principer till-
lämpas även ombord på koncernens fartyg. Underhållsarbetet bedrivs
strukturerat i enlighet med fastställda rutiner och underhållsplaner
tas fram av sakkunnig och utbildad personal. Allt underhållsarbete re-
gistreras och följs upp. Då inköp av ny utrustning eller material ändå
måste ske läggs stor vikt vid att väga in kvalitet och livslängd vid val
av leverantör och produkt för att så långt som möjligt säkerställa en
lång livslängd. Motsvarande rutiner finns för all IT-utrustning inom
koncernen. Kopplat till koncernens verksamhet finns lagerutrymmen
där material för komplettering och reparation finns lagrat för att mini-
mera behovet av att byta ut allt vid en skada eller ändrade behov. Det
är rutin att i första hand reparera och underhålla sådant som mattor,
möbler och inredning framom att köpa nytt. Det är även rutin att
material, inventarier och utrustning som varierar med säsong lagras
för att återbrukas och således förebygga uppkomst av avfall.
Att fokusera på hög säkerhet och goda lastningsrutiner av last så att
skador på gods eller fordon inte uppkommer och därmed onödig
resursförbrukning och onödigt avfall är också av högsta prioritet för
företaget.
Det är viktigt för Eckerökoncernen att erbjuda gästerna ombord på
Ro-Pax-fartygen god och vällagad mat. Det är prioriterat att inhandla
lokala råvaror av hög kvalitet. Vid inköp och servering strävar koncer-
nen till att minimera mängden förpackningsmaterial så långt det är
möjligt. Olika rutiner för återbruk av visst emballage för råvaruleve-
ranser är i drift i samarbete med olika leverantörer.
Inköp av försäljningsvaror till butiker ombord utgör ett betydande
resursinflöde i koncernen men avfallsmängderna reduceras genom
att de försäljningsvaror som koncernen köper in och packar om för
leverans till fartygen för försäljning ombord i butiker packas i återbru-
kat emballage.
Avfall som uppstår i verksamheten är ett viktigt fokusområde i
koncernen. Eckerökoncernen strävar till att minimera mängden avfall
inom alla avfallskategorier och till de delar avfall ändå uppstår sor-
tera avfallet enligt fastslagna rutiner. Detta avfall överlämnas till en
godkänd mottagare i enlighet med det krav om minimering och om-
händertagande av avfall som finns i lagstiftningen. Samtliga av Eck-
erökoncernens fartyg har en avfallshanteringsplan rörande minskning
och hantering av avfall. Avfall ska enligt planen hanteras och förvaras
så att avfallet inte utgör en risk för att sanitär olägenhet, människors
hälsa, säkerheten eller risk att förorena miljön skall uppstå. Avfall-
skärl ska utformas så att spill till omgivningen förhindras (även kärl
Resursanvändning och cirkulär ekonomi – konsekvenser, risker och möjligheter
Konsekvenser Risker och möjligheter Ledning
E5 – CIRKULÄREKONOMI
Negativ Mängd avfall Risk Högre driftskostnader Eckerökoncernen strävar till att i första hand
underhålla, reparera och på andra sätt hålla utrusning
och material så länge som möjligt i användning och
således förebygga uppkomst av avfall. Det avfall som
uppstår hanteras i enlighet med rutiner för sortering
och avfall lämnas till godkänd avfallsmottagare. Detta
följs upp genom månadsrapportering, loggbok och
avfallsrapporter.
Tabell 13. Tabellen beskriver de hållbarhetsfrågor inom området Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5) som bedömts som mest
väsentliga för företaget, med en belysning av de risker som har lyfts fram i den dubbla väsentlighetsanalysen.
74
som förvaras utomhus och vid hård sjö) och så att det är uppenbart
för användarna vilket avfall de ska användas för. Avfall ska förflyttas
utan att spill uppstår. Vid alla inköp och all hantering ska mängden
avfall som kan komma att uppstå eller som levereras med en vara
eller material eller till följd av ett visst materialval eller produktval
beaktas. Särskilt beaktande ska tas vad gäller livslängd, mängden i en
förpackning, bäst före datum, skötselkrav och andra kvalitetsaspekter
som kan påverka mängden avfall och risken för att en vara blir avfall
och möjligheterna till återanvändning eller återvinning. Mängden
avfall ska minimeras så långt som möjligt genom goda rutiner för
hantering av varor, gods eller material och genom att minimera
mängden förpackningsmaterial som levereras i samband med inköp.
Lastnings- och lossningsrutiner och skydd av gods ska utformas
så att avfall uppkommer i så liten utsträckning som möjligt. Övriga
delar av verksamheten med mindre komplex hantering av avfall har
även fastslagna rutiner för avfallshantering, sortering, avfallskärl och
avfallshämtning.
Mängden avfall som genereras i verksamheterna följs upp och
dokumenteras och arbetet med att minimera mängden avfall pågår
kontinuerligt. Avfallet sorteras i enlighet med fastställda rutiner. Av-
fallskategorierna farligt avfall, brännbart avfall, matavfall, inert avfall
till deponi, avfall till materialåtervinning och återbruk. Koncernens
avfallsplaner omfattar rutiner för att samla in, lagra, bearbeta och
lämna avfall till en enligt gällande regelverk godkänd eller föreskri-
ven mottagare.
Åtgärder rörande resursanvändning genomförda 2023
Under 2023 påbörjades ett omfattande arbete med att överföra
all teknisk underhållsdata och underhållsrutiner till ett nytt digitalt
underhållssystem för att säkerställa högkvalitativ uppföljning av att
resurserna tas om hand på bästa möjliga sätt. Under 2023 låg även
mycket fokus på arbete med matsvinn. Bland annat utfördes en
utbildning om hur man kan minska matsvinn tillsammans med en ex-
tern aktör för personalen ombord på M/S Eckerö. Ett digitalt verktyg
införskaffades under året som stöd för arbetet med att samla in data
ombord på M/S Finlandia och M/S Finbo Cargo.
Åtgärder rörande resursanvändning genomförda 2024
Under 2024 har det omfattande arbetet fortsatt med att överföra
all teknisk underhållsdata och underhållsrutiner till ett nytt digitalt
underhållssystem för att säkerställa högkvalitativ uppföljning av
att resurserna tas om hand på bästa möjliga sätt. Williams buss
har investerat i ytterligare en buss för att öka möjligheten till att
kontinuerligt underhålla verksamhetens fordonspark utan störningar
i tillgänglighet av fordon. Utöver det ordinarie arbetet med avfall, har
under året 12 propellerblad och 2 axlar skickats för materialåtervin-
ning, vilket innebär sammantaget 46,6 ton metall.
Eckerökoncernen har under 2024 deltagit i Green Corridor projektet
mellan Helsingfors och Tallinn som omfattar även avfallshantering
och annan resurshantering i hamnarna.
Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi
Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är att halvera matsvinnet till år
2030
15
. Matsvinn är livsmedel som producerats i syfte att bli mat,
men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Som ett led
i detta valde Eckerökoncernen att 2021 sätta upp ett mål om att
minska matsvinnet ombord på koncernens Ro-Pax-fartyg. Målet syftar
till att i än högre utsträckning än tidigare lägga fokus på vad som kan
göras för att minimera matsvinnet ombord på passagerarfartygen. Att
minska matsvinnet bidrar till att mindre mängd råvaror och mindre
mängd beredd mat slängs vilket i sin tur medför att mindre råvaror
behöver köpas in. Tillsammans med åtgärder för att minska mängden
mat som serveras gästerna men inte äts upp minskar avfallsmängder-
na som måste tas om hand.
Att minska matsvinnet har stor positiv inverkan på miljön. Matproduk-
tionen i världen för med sig stor miljöpåverkan och i vissa fall också
stora miljöproblem. Övergödning, kemikaliespridning, skogsavverk-
ning och utfiskning är några exempel som uppstår i produktionsleden
och då matavfallet ska tas om hand. Varje kilo matsvinn ger under
produktionen dessutom upphov till utsläpp av växthusgaser
14
. Att
minska matsvinnet i världen är därför även ett viktigt bidrag till
klimatpåverkan. Även om matsvinnet kan omhändertas och bli energi
eller jord är det betydligt bättre för miljön om den mat som kastas
aldrig hade behövt produceras. Att minska matsvinnet och på så sätt
matavfallet, följer också avfallslagstiftningen enligt vilken matavfall
i första hand ska förebyggas. Eckerökoncernens målsättning om
att minska matavfallet bidrar således till en minimering av primära
råvaror, hållbar anskaffning och användning, mål för avfallshantering
genom att sträva till att så stor andel av den inköpta maten som
möjligt inte blir avfall.
Resursutflöden
Eckerökoncernen bedriver ingen egen tillverkning utöver beredning
av mat och dryck för försäljning och förtäring på de egna Ro-Pax-far-
tygen. Eftersom versamheten inte omfattar någon produktionspro-
cess och tillverkning av egna produkter för bruk eller förtäring utanför
den egna verksamheten skapas därmed inte heller något avfall från
användning av egna produkter utanför den egna verksamheten. De
produkter som Eckerökoncernen säljer är konsumtionsvaror vars
förpackningar är möjliga att återvinna inom ramen för cirkulära prin-
ciper genom att konsumenten lämnar avfallet som kvarstår efter att
produkten förbrukats till återvinning.
Beskrivning av mätvärden och framtagning
Avfallshanteringen på fartyg ska följa IMO:s regelverk om avfall
och vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv
(EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagningsanordningar i
hamn för avlämning av avfall från fartyg. Detta medför att fartyg som
anlöper hamnar i EU är skyldiga att lämna sitt avfall till hamnen om
fartyget inte beviljats undantag från detta regelverk. IMO:s regelverk
kring avfallsrapportering av det avfall som lämnas till dessa hamnar
stipulerar att avfallet rapporteras i kubikmeter. Uppsamlingen i ham-
narna av fartygsgenererat avfall är gemensam för samtliga fartyg som
anlöper dessa hamnar. Det har till följd att det inte varit möjligt att er-
hålla siffror mätt i kilogram för samtliga avfallsslag i alla hamnar som
Eckerökoncernens fartyg anlöper. Till den del det inte varit möjligt
att erhålla siffror i kilogram har kubikmeter räknats om till kilogram
enligt en fast omräkningsfaktor per kubikmeter och avfallskategori.
14
Matsvinn står för mellan 8–10 % av allt utsläpp av växthusgaser i världen enligt Svenska Livsmedelsverket (https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matsvinn/
fakta-om-matsvinn).
15
(https://sdgs.un.org/goals)
75
Resursutflöden
Den totala mängd avfall i vikt som skickas till bortskaffande, med en uppdelning mellan farligt och icke-farligt avfall
och en uppdelning i tre typer av återvinningsförfaranden.
Förberedelse för
återanvändning
Materialåtervinning Andra
återvinningsförfaranden
Total
Farligt avfall (ton) 2 151
Icke-farligt avfall (ton) 1 456
Den totala mängd avfall i vikt som skickas till bortskaffande enligt avfallshanteringstyp och den totala mängden, med uppdelning i
farligt avfall och icke-farligt avfall.
Förbränning Deponi Annat bortskaffnings-
förfarande
Total
Farligt avfall (ton)
Icke-farligt avfall (ton)
Tabell 14. Tabellen visar resursutflöden genom en uppdelning av avfall i farligt och icke-farligt avfall, där mängderna redovisas både
utifrån återvinningsförfaranden samt avfallsbehandling.
76
DEN EGNA ARBETSKRAFTEN
Engagemang och synpunkter hos våra intressenter
Medarbetarundersökningar, utvecklingssamtal och företagets intranät
är bara några exempel på verktyg för att engagera och involvera våra
medarbetare. Företaget erbjuder också anonyma rapporteringskana-
ler, Navex WhistleB och en särskild kanal för sjöanställda enligt MLC,
för att hantera klagomål rättssäkert och utan risk för repressalier.
Regelbunden utbildning och tydliga rutiner säkerställer en öppen
och respektfull arbetsmiljö som främjar både medarbetarnas och
företagets utveckling.
Resultatet från dialogen med medarbetarna följs upp av företagets
ledningsgrupper och åtgärder planeras, omsätts och följs upp samt
inkluderas i företagets verksamhet, affärsmodell och strategi. För mer
detaljerad information om företagets intressentdialoger, se tabell 2
på sidan 58.
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt deras
samverkan med strategi och affärsmodell
Eckerökoncernen har en långsiktig vision att integrera hållbarhet i
kärnan av företagets affärsmodell, med fokus på företagets perso-
nal, säkerhet och hälsa. Företaget arbetar för att skapa en hållbar
och attraktiv arbetsmiljö som gynnar både medarbetare och stärker
företagets framgång.
Företagets medarbetare är den mest värdefulla tillgången och
företaget strävar efter att erbjuda en inkluderande, engagerande och
säker arbetsplats. Detta omfattar att främja mångfald, inkludering och
tillhörighet, stötta kontinuerlig kompetensutveckling samt säkerställa
hälsa och säkerhet. Dessa insatser är avgörande för att genomföra
företagets strategi, stärka affärsmodellen och maximera den positiva
påverkan, samtidigt som de potentiella negativa effekterna minime-
ras. För en detaljerad definition av våra anställda, se tabell 16–21
på sidan 80–82. För att identifiera centrala konsekvenser, risker och
möjligheter kopplade till företagets personal, säkerhet och hälsa har
företaget genomfört en dubbel väsentlighetsanalys. Läs mer om den
dubbla väsentlighetsanalysen under Allmänna upplysningar.
Hållbarhet i affärsmodellen
Hållbarhet är en integrerad del av Eckerökoncernens strategi och
dagliga verksamhet. Företaget prioriterar att investera i sin personal
genom:
• Utbildning och kompetensutveckling: Företaget erbjuder regel-
bundna utbildningsmöjligheter, inklusive säkerhetscertifieringar
och vidareutbildning, för att stärka sin personals långsiktiga
anställningsbarhet.
• Arbetsmiljö och hälsa: Genom att främja god fysisk och psykisk
hälsa säkerställer företaget en trygg och motiverande arbets-
miljö. Detta inkluderar regelbundna hälsoundersökningar och
arbetsmiljöutvärderingar samt omfattande säkerhetsrutiner
ombord och på land.
• Mångfald och inkludering: Företagets affärsmodell bygger på
principer om rättvisa och jämlikhet, vilket skapar en arbetsplats
där alla medarbetare känner sig värderade och respekterade.
Risker och möjligheter
Företaget har flera pågående rapporteringsprocesser där konsekven-
ser, risker och möjligheter identifieras och bedöms. Påverkan från den
egna arbetsstyrkan utvärderas genom exempelvis medarbetarunder-
sökningar och den anonyma rapporteringskanalen WhistleB.
Den egna arbetskraften – konsekvenser, risker och möjligheter
Konsekvenser Risker och möjligheter Ledning
S1 – EGEN PERSONALSTYRKA: ARBETSFÖRHÅLLANDEN, ARBETSTID, HÄLSA OCH SÄKERHET
Negativ Deltidsanställning,
nolltimmarskontrakt och
tillfredsställelse med
arbetstider kan försvåra
livspusslet för de anställda.
Säsongsbetonade bemanningsbehov,
svårigheter att rekrytera certifierad
personal, kompetensbrist och
förändrad lagstiftning.
Ledningen hanterar dessa risker
i koncernens utvecklingsplan
för arbetsgemenskapen och
verksamhetsprogram för
arbetsskyddet.
S1 – EGEN PERSONALSTYRKA: SÄKERHETSFRÅGOR
Negativ Säkerhet ombord och anställdas
förmåga att arbeta.
Risk Personalens säkerhet ombord. Ledningen jobbar ständigt
med förebyggande åtgärder
för att säkerställa säkerheten
ombord. Incidenter följs upp och
förebyggande åtgärder vidtas
genom verksamhetsprogrammet för
arbetsskyddet.
Tabell 15. Tabellen beskriver de hållbarhetsfrågor inom området Den egna arbetskraften (S1) som bedömts som mest väsentliga för
företaget, med en belysning av de risker som har lyfts fram i den dubbla väsentlighetsanalysen.
77
Koncernens ledning gör en årlig bedömning av identifierade risker
och möjligheter kopplat till den egna arbetskraften, samtidigt som
större frågor hanteras löpande vid behov. Beslut om åtgärder för
att eliminera, förebygga eller mildra dessa risker och möjligheter
fattas av koncernens och dotterbolagens ledning. Därefter delegeras
ansvaret för genomförandet till mellanchefer. Granskningen av dessa
processer sker kontinuerligt och kompletteras med en årlig intern
översyn samt en extern revision en gång per år.
Att arbeta hållbart med fokus på företagets egen arbetskraft innebär
både utmaningar och möjligheter.
Risker
Ombordverksamheterna är säsongsbetonade och fartygen beman-
nas enligt säkerhetsbemanningscertifikat och servicebehov. Detta
innebär att behovet av att rekrytera vikarier och visstidsanställda kan
förändras snabbt, vilket ställer krav på att hitta personal ibland med
kort varsel. På grund av rekrytering med kort varsel är det utmanande
att hitta tillfällig personal som uppfyller de internationella och natio-
nella säkerhetscertifikatkrav som gäller till sjöss.
Brist på kompetens på arbetsmarknaden kan påverka rekrytering
och verksamhetskapacitet. Förändringar i lagstiftning, såsom krav på
arbetsmiljö eller säkerhetscertifikat, kan medföra ökade kostnader.
Hög sjukfrånvaro vid influensasäsong eller pandemier, kan leda till
minskad personaltillgänglighet och högre arbetsbelastning för befint-
lig personal. Psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar, kan leda
till minskad arbetskapacitet och hög personalomsättning.
Möjligheter
Genom att investera i företagets personal skapas en lojal och engage-
rad arbetsstyrka som driver innovation och kvalitet.
En stark och inkluderande företagskultur stärker företagets arbetsgi-
varvarumärke, vilket attraherar nya talanger och stärker relationerna
med företagets kunder och samarbetspartners.
Genom att satsa på intern kompetensutveckling och stärka företagets
arbetsgivarvarumärke utvecklas både befintliga talanger och nya
talanger attraheras, vilket minskar företagets beroende av en begrän-
sad arbetsmarknad.
Företaget arbetar proaktivt med att följa förändringar och anpassa
rutiner för att säkerställa att aktuella krav uppfylls. Förbättrad hälsa
sker även genom förebyggande åtgärder såsom friskvård och vacci-
nationsprogram. Företaget strävar efter starkare fokus på arbetsmiljö
och kultur, till exempel genom att utbilda chefer i stresshantering och
psykosocial arbetsmiljö.
Policyer för den egna arbetsstyrkan
Eckerökoncernen följer standarderna för mänskliga rättigheter och
arbetsrättigheter i hela organisationen. Företagets hållbarhetsarbete
styrs av gällande lagstiftning och policyer som speglar företagets
värderingar, inklusive koncernens uppförandekod och ledningssys-
tem. Uppförandekoden fungerar som en övergripande policy och
återspeglar företagets verksamhet, risker och intressenters förvänt-
ningar. Koden bygger på internationella standarder, inklusive FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och ILO:s
deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.
Företaget erbjuder rättvisa löner, reglerade arbetstider och nolltole-
rans mot barnarbete. Genom att identifiera och hantera risker säker-
ställs företagets engagemang för etiskt affärsuppförande. Företaget
värnar också om föreningsfriheten och rätten till kollektiva förhand-
lingar, övertygade om att dialog och samarbete skapar långsiktig
framgång och trygghet för våra medarbetare. Företaget prioriterar
även arbetssäkerhetsutbildning för våra anställda och inhyrd arbets-
kraft för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för alla.
Koncernen tillämpar koncernövergripande policyer som gäller för
samtliga bolag, samtidigt som lokala policyer och rutiner anpassas
efter nationell lagstiftning och regelverk i de länder där verksam-
heten bedrivs. Detta säkerställer en gemensam värdegrund inom
koncernen samtidigt som respektive bolag uppfyller lokala krav och
förutsättningar.
Här följer några exempel på koncernövergripande policyer och initia-
tiv som stödjer våra medarbetare, bland annat:
• Uppförandekod
• Utvecklingsplan för arbetsgemenskapen
• Likabehandlingsplan
• Jämlikhets och jämställdhetspolicy
• Policy mot kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella
trakasserier
• Antikorruptionspolicy
Eckerökoncernen är engagerad i att skapa en arbetsmiljö där respekt,
värdighet och inkludering genomsyrar hela organisationen. Våra
policyer och riktlinjer är utformade för att säkerställa en trygg, rättvis
och produktiv arbetsplats för alla medarbetare.
För att kontinuerligt förbättra arbetsmiljön implementerar och
övervakar företaget sina policyer genom regelbundna utbildningar,
medvetenhetshöjande insatser och uppföljningar. Företagets likabe-
handlingsplan och policy mot kränkande särbehandling, trakasserier
och sexuella trakasserier utgör centrala delar av detta arbete. Planen
främjar lika behandling för alla medarbetare, oavsett kön, ålder,
etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Ansvar
för implementering och övervakning ligger hos ledningen, men vi
betonar att alla medarbetare har ett gemensamt ansvar för att skapa
en inkluderande arbetsmiljö. Effektiviteten i dessa insatser följs upp
och utvärderas regelbundet.
Företaget strävar efter att främja en arbetsplats där jämställdhet och
mångfald är centrala värden. Detta skapar inte bara ett bättre arbets-
klimat och ökar medarbetarnas trivsel, utan bidrar också till ökad
produktivitet och förbättrade kundupplevelser.
Företagets jämlikhets- och jämställdhetspolicy säkerställer att ingen
diskrimineras på grund av kön, könsidentitet, ålder, funktionsned-
sättning, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Den innehåller
tydliga krav på anständiga arbetsvillkor och är en integrerad del av
företagets säkerhetsarbete.
Eckerö tillämpar en nolltoleranspolicy mot kränkande särbehand-
ling och trakasserier. För att förebygga dessa beteenden erbjuder
företaget utbildningar och medvetenhetshöjande insatser. Incidenter
hanteras enligt etablerade rutiner som garanterar rättvisa och konfi-
dentialitet. Företaget ger stöd till drabbade medarbetare och vidtar
disciplinära åtgärder mot dem som bryter mot vår policy. Målet är
att skapa en arbetsplats där alla känner sig trygga, respekterade och
värdefulla.
Eckerökoncernen är fast besluten att främja inkluderande och hållbar
ekonomisk tillväxt. Företaget prioriterar full och produktiv sysselsätt-
ning samt anständiga arbetsvillkor för alla.
Genom en företagskultur som genomsyras av omtanke och inklu-
dering försöker företaget motverka alla former av diskriminering.
Företaget är övertygade om att tillvaratagandet av hela personalens
kompetens bidrar till både koncernens framgång och medarbetarnas
utveckling.
78
Ständiga förbättringar är nyckeln till att upprätthålla en arbetsmiljö
där hälsa och trygghet står i fokus. Ledningen ansvarar för att upprät-
ta arbetsmiljöpolicyer, rutiner och handlingsplaner, medan operativa
chefer säkerställer efterlevnad i verksamheterna. Detta arbete sker i
nära samarbete med skyddsorganisationernas förtroendemän, som är
representerade på alla fartyg och kontor inom koncernen.
Eckerökoncernen ser det som en självklarhet att mångfald och lika
möjligheter skapar de bästa förutsättningarna för framgång. Genom
företagets policyer och åtgärder strävas till att skapa en arbetsplats
som inte bara uppfyller utan överträffar förväntningarna på trygghet,
rättvisa och inkludering.
För att utvärdera företagets roll som arbetsgivare genomför kon-
cernen årliga medarbetarundersökningar för att främja en hållbar
arbetsmiljö och mäta arbetstillfredsställelsen och engagemanget
hos medarbetarna. Ansvar för medarbetarundersökningen ligger
hos HR-funktionen vid huvudkontoret i Mariehamn och respektive
dotterbolag har likvärdiga HR-tjänster som samarbetar med HR-funk-
tionen för att stödja företagsledningen i analys och integrering av
resultaten i beslutsfattandet. Resultaten presenteras och diskuteras
på olika organisatoriska nivåer och med utvalda representanter. För
att säkerställa att resultaten leder till konkreta förbättringar får chefer
utbildning i att bearbeta resultaten och team erbjuds professionellt
stöd för att utveckla och genomföra åtgärdsplaner. Genomförandet
av dessa åtgärder övervakas av HR-funktionen vid huvudkontoret i
Mariehamn samt representanter från dotterbolagen för att säkerställa
att åtgärderna implementeras på alla nivåer inom koncernen.
Resultaten från medarbetarundersökningen, i kombination med den
dagliga kommunikationen och interaktionen mellan chefer och med-
arbetare, fungerar som viktiga indikatorer för att utvärdera och stödja
implementeringen av företagets strategi.
Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och
arbetstagarföreträdare angående konsekvenser
Eckerökoncernen har etablerat processer för att främja dialog med
företagets anställda och deras representanter, där verksamhetens
påverkan och gemensamma intressen diskuteras. Företaget strävar
efter att skapa en kultur av inkludering och tillhörighet som driver
innovation och samarbete.
Arbetarskyddsfullmäktige företräder personalen i arbetarskyddssam-
arbetet på arbetsplatsen. Deras uppdrag är att aktivt fördjupa sig i
arbetsmiljöfrågor och säkerställa att de medarbetare de representerar
är medvetna om sin arbetsmiljö samt de frågor som påverkar säker-
heten och hälsan. De deltar i granskningar av arbetarskyddet och
säkerheten och är med när sakkunniga eller inspektörer genomför
undersökningar, om det bedöms nödvändigt. Om en omedelbar och
allvarlig risk för personalen uppstår, har arbetarskyddsfullmäktige
rätt att stoppa arbetet. De är också en del av arbetarskyddskommis-
sionen.
För att säkerställa rättvisa arbetsvillkor och motverka diskrimine-
ring finns kollektivavtal och arbetsmiljökommittéer på plats i alla
verksamheter. Majoriteten av våra medarbetare omfattas av dessa
avtal och företaget följer lagar och gällande regler i samtliga länder
där det är verksamt. Samarbetet utformas i enlighet med nationell
lagstiftning och syftar till att stärka företagets utveckling samtidigt
som medarbetarna ges möjlighet att påverka frågor som rör deras
arbetsuppgifter, arbetsmiljö och roll inom organisationen. Inom
sjöfartsbranschen och för funktionärer inom resebyråbranschen
förhandlas företagsspecifika avtal regelbundet för att hålla dem
uppdaterade och relevanta.
För att ta tillvarata medarbetares perspektiv genomför företaget
medarbetarundersökningar och erbjuder årliga utvecklingssamtal.
Företaget tillhandahåller också ett intranät med information om
rapporteringsrutiner, inklusive en visselblåsarkanal.
Eckerökoncernens digitala visselblåsarfunktion, Navex WhistleB,
möjliggör anonym rapportering och inrapporterade ärenden hanteras
initialt av en extern part. Tydliga riktlinjer och en dedikerad grupp sä-
kerställer att rapporter hanteras korrekt och i enlighet med lagar. Fö-
retaget tolererar inga negativa konsekvenser för den som rapporterar
i god tro. Inom koncernen finns en extra rapporteringskanal för sjöan-
ställda i enlighet med MLC (Maritime Labour Convention). Företaget
har etablerat tydliga rutiner för hur en sjöanställd ska kunna framföra
klagomål både muntligen och skriftligen till arbetsgivaren ombord.
Om problemet inte löses internt kan klagomålet vidarebefordras till
en oberoende instans, såsom en relevant myndighet eller maritim
arbetskommitté. MLC garanterar även att sjömän inte ska utsättas för
negativa konsekvenser eller repressalier för att de framför klagomål,
vilket skyddar deras rättigheter och välbefinnande ombord.
Utöver detta erbjuds utbildning om företagets klagomålsmekanismer
och påminner regelbundet om deras tillgänglighet via intranätet
och vid möten. Eckerökoncernen är fast besluten att upprätthålla en
öppen och respektfull arbetsmiljö som främjar både medarbetarnas
och företagets utveckling.
Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna
arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga
riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller
den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Eckerökoncernen har ambitiösa mål för att stärka personalens
välbefinnande och engagemang. Ett centralt fokus är att främja hälsa,
trivsel och en inkluderande arbetsmiljö genom olika hållbarhetsini-
tiativ. Detta ligger i linje med den utarbetade planen för utveckling
av arbetsgemenskapen samt verksamhetsplanen för företagshälso-
vården. Företaget strävar efter att öka transparensen i sina hållbar-
hetsåtgärder och skapa en arbetsmiljö som stödjer både individuell
utveckling och organisationens långsiktiga tillväxt.
Som en del av företagets strategi satsar företaget på digitala lösning-
ar som förbättrar medarbetarupplevelsen, effektiviserar processer
och stärker kommunikationen mellan olika nivåer inom företaget.
Under 2024 har företaget börjat implementera plattformar som gör
det enklare för medarbetare att följa företagets hållbarhetsinitiativ
och aktivt bidra till företagets utveckling.
För att attrahera och behålla talanger utvecklar företaget en samman-
hållen strategi för "employer branding" och skapar en gemensam
Employer Value Proposition. Denna strategi bygger på syftet att möta
kraven på flexibilitet och meningsfullhet i arbetslivet.
Företaget prioriterar också en trygg och hälsosam arbetsmiljö genom
förebyggande och aktiva insatser. Arbetsplatsbesök och hälsounder-
sökningar ger underlag för åtgärder som stärker arbetsförhållandena.
Risk- och belastningsfaktorer utvärderas kontinuerligt och lösningar
implementeras för att eliminera hinder och stärka arbetsgemen-
skapen. Individens hälsa och arbetsförmåga är en central del av
företagets arbete. Företaget prioriterar tidiga insatser för att säker-
ställa att den anställde kan återgå i arbete så snart som möjligt efter
en sjukskrivning. Samarbeten med rehabiliteringsprogram som till
exempel KIILA (rehabilitering för arbetstagare) samt utbildning inom
social och organisatorisk arbetsmiljö hjälper företaget att minska
sjukfrånvaro och säkerställa långsiktig arbetsförmåga. Regelbundna
medarbetarundersökningar hjälper företaget att följa upp effekten av
79
företagets satsningar på välbefinnande. Företaget erbjuder flexibla
arbetsformer, vidareutbildningsprogram och hälsofrämjande initiativ
som stöder medarbetarnas utveckling och trivsel.
MÅL 2030
• Öka deltagandet i företagets friskvårdsprogram för personalen
• Reducera långtidssjukskrivningar genom riktade insatser för
förebyggande hälsovård
• Andelen medarbetare som rapporterar ”god hälsa och arbets-
förmåga” ska öka, vilket mäts genom årliga medarbetarunder-
sökningar
• Öka företagets Employee Net Promoter Score (ENPS)
Resultat och utmaningar:
Företaget har redan tillgång till mätdata och etablerade arbetsmeto-
der för att arbeta mot dessa mål. Däremot ser företaget detta som år
noll – en utgångspunkt där grunden byggs för framtida jämförelser.
Från och med 2025 kommer företaget att kunna följa progressionen
och analysera resultaten över tid.
Så här långt har det varit positiva resultat från företagets digitala
initiativ och ökad medarbetartillfredsställelse, men möter också
vissa utmaningar, särskilt i att säkerställa att alla medarbetare har lika
tillgång till och kan dra nytta av dessa nya system och plattformar. För
att hantera detta planerar företaget ytterligare utbildning och stöd
för att göra den digitala övergången så smidig som möjligt för alla.
Uppgifter om företagets anställda
Företaget har sammanställt information från sina HR-system för att
ge en tydlig överblick av personalstrukturen. Tabellerna nedan visar
fördelningen av anställda baserat på anställningsform, kön, ålder,
nationalitet och personalomsättning.
Tidigare har företaget inte systematiskt mätt personalomsättningen
men en första genomgång visar att resultaten varierar beroende på
vilka anställningsformer som inkluderas. För tillsvidareanställda är
personalomsättningen låg, medan den blir betydligt högre om även
visstids- och säsongsanställningar räknas med. Detta beror på att
anställningar med tidsbegränsade avtal avslutas när avtalen löper
ut, även om medarbetaren senare återanställs. Vid en återanställning
registreras personen som nyanställd, vilket påverkar statistiken.
För att möta krav på ökad transparens och följa hållbarhetsstandarder,
som bland annat lyfter fram vikten av att övervaka personalom-
sättningen som en indikator på organisatorisk hälsa och långsiktig
hållbarhet, kommer företaget framöver att påbörja en mer noggrann
granskning och uppföljning av denna statistik. Målet är att skapa
en tydlig bild av personalflödet, identifiera eventuella mönster och
säkerställa att företaget proaktivt arbetar med att attrahera, behålla
och utveckla sina medarbetare.
Mångfaldsindikatorer
Kategoriseringen av den högsta ledningen baseras på kön och ålders-
grupp utifrån information som hämtats från HR-systemen. Den högsta
ledningen har delats in i dessa kategorier: styrelse, koncernledning
samt ledningsgrupperna för respektive dotterbolag och fartyg.
Kön Antal anställda
Män
Kvinnor
Annat
Ej rapporterat
Total anställda
Tabell 16. Tabellen visar antalet anställda i företaget 2024
uppdelat efter kön.
Land Antal anställda
Finland
Sverige
Estland
Tabell 17. Tabellen visar antalet anställda per land 2024.
Kontraktstyp Kvinnor Män Övriga Total
Antal anställda
Antal tillsvidareanställda 659
Antal tillfälligt anställda 524
Antal behovsanställda N/A
Antal heltidsanställda 463 1155
Antal deltidsanställda
Tabell 18. Tabellen visar information om företagets anställda 2024 efter kontraktstyp och kön.
Uppgifter om företagets anställda
80
Kontraktstyp Finland Sverige Estland
Antal anställda
Antal tillsvidareanställda
Antal tillfälligt anställda
Antal behovsanställda
Antal heltidsanställda
Antal deltidsanställda
Tabell 19. Tabellen visar antalet anställda 2024 per region (Finland, Sverige och Estland) för rapporteringsperioden 2024, uppdelat
efter kontraktstyp.
Mångfaldsindikatorer
Anställningsform Antal anställda Man Kvinna
Tillsvidare 659
Visstid 524
Heltid 1155
Deltid 25
Totalt antal 1183 471
Anställdas ålder Under 30 år 30-50 år Över 50 år
Tabell 20. Tabellen visar mångfaldsindikatorer för företagets anställda, inklusive fördelning av anställningsformer efter kön och
åldersgrupper.
2022 2023 2024
Man Kvinna Totalt
antal
Man Kvinna Totalt
antal
Man Kvinna Totalt
antal
Styrelse 4 3 7 4 4 8 3 3 6
Koncernledning 6 2 8 6 2 8 7 2 9
Totalt antal* 9 5 14 9 6 15 9 5 14
* Koncernchef ingår även i styrelsen
2022 2023 2024
Man Kvinna Totalt
antal
Man Kvinna Totalt
antal
Man Kvinna Totalt
antal
Eckerö Line ledning 2 7 9 2 7 9 2 7 9
Eckerö Linjen ledning 2 2 4 2 2 4 2 2 4
Totalt antal 4 9 13 4 9 13 4 9 13
81
Incidenter, klagomål och allvarliga konsekvenser för mänskliga rättigheter
År Rapporterade incidenter Allvarliga oegentligheter Brott mot mänskliga rättigheter
2022 4 Nej Nej
2023 4 Nej Nej
2024 2 Nej Nej
Tabell 23. Tabellen visar rapporterade incidenter, klagomål och allvarliga konsekvenser för mänskliga rättigheter under åren
2022–2024.
Arbetsrelaterade olycksfall och ohälsa
Typ Antal
Registrerade arbetsrelaterade olycksfall 76
Registrerade arbetsrelaterade ohälsa 27
Olycksfallsfrekvens 572 olycksfall per miljonte arbetad timme
Förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skada,
arbetsrelaterad ohälsa
491
Tabell 22. Tabellen visar statistik över arbetsrelaterade olycksfall och ohälsa för år 2024.
2022 2023 2024
Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna
Fartysledning M/S Finlandia 6 2 6 2 6 2
Fartygsledning M/S Finbo Cargo 8 0 8 0 9 0
Fartygsledning M/S Eckerö 7 1 7 1 7 1
I fartygledningen ingår 3 befattningar, Befälhavare, Maskinchef, Intendent/ Chief Purser.
En befattning bemannas av flera personer
Tabell 21. Tabellen visar könsfördelningen inom olika ledningsgrupper från 2022 till 2024.
82
Jämställda löner
Eckerökoncernen säkerställer att samtliga anställda får löner som
minst motsvarar branschstandarderna och gängse referenslöner i de
länder där företaget är verksamma, i enlighet med gällande lagar och
regelverk. Företaget respekterar anställdas rätt till föreningsfrihet
och kollektiv förhandling, vilket bidrar till rättvisa och transparenta
lönevillkor.
Under 2025 förbereder företaget sig för att genomföra EU:s direktiv
om insyn i lönesättningen. EU:s direktiv om insyn i lönesättningen blir
en del av den nationella lagstiftningen 2026. Direktivet strävar till
likabehandling inom lönesättningen. Direktivet har tre huvudmål:
1. Identifiera och eliminera ogrundade löneskillnader på grund av
olika kön
2. Ökad insyn i lönesättningen> kriterierna för ersättning har
definierats och blivit kända
3. Kontrollmekanismer för att bekämpa lönediskriminering på
grund av kön
Inom sjöyrkena tillämpas nästan uteslutande tarifflöner, där lönen är
fastställd efter befattning ombord, oavsett kön. Företaget strävar efter
att främja rättvisa och lika behandling för alla medarbetare, oavsett
kön, ålder, etnicitet eller sexuell läggning. På detta sätt säkerställer
företaget att lönevillkoren uppfyller kraven på rättvisa och tillräcklig-
het enligt gängse normer.
Mått för arbetsmiljö
Samtliga inom Eckerökoncernen omfattas av ledningssystem för hälsa
och säkerhet baserat på lagkrav och riktlinjer. Ständiga förbättringar
är därför kärnan i företagets arbetsmiljöarbete. För att säkerställa en
hälsosam och trygg arbetsmiljö, ansvarar företagets övergripande
ledare för att en tydlig arbetsmiljöpolicy finns och att rutiner samt
handlingsplaner utvecklas och implementeras. De operativa cheferna
ser till att respektive verksamhet följer dessa riktlinjer och säkerstäl-
ler att arbetsmiljörutinerna praktiskt efterlevs, i nära samarbete med
valda förtroendemän och skyddsorganisationer på varje fartyg och
kontor inom koncernen.
Huvudsyftet med företagets arbetsmiljöarbete är att skapa ett
hållbart arbetsliv för våra medarbetare genom att förebygga risker i
både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Detta sker genom
kontinuerliga riskbedömningar och utveckling av riskanalysverktyg.
För att säkerställa att företagets arbetsmiljöåtgärder implementeras
effektivt, får de operativa cheferna samt den valda skyddsorganisa-
tionen utbildning och kompetensutveckling i arbetsmiljöfrågor. Detta
gör företaget för att ge alla inblandade de verktyg som behövs för att
hantera arbetsmiljöutmaningar på ett professionellt och systematiskt
sätt. Chefer uppmuntras även att engagera sig i personalens hälsa
och arbeta för lösningar som stödjer välbefinnande och förlänger
arbetsförmågan. Genom tidiga insatser och samarbete med före-
tagshälsovården hjälper företaget medarbetare att minska risken för
arbetsoförmåga.
Regelbundna hälsoundersökningar är obligatoriska för samtliga
anställda, med företagshälsovården som ansvarig för bedömning,
behandling och rehabilitering. Företaget erhåller information om ar-
betsrelaterad ohälsa och arbetsrelaterade skador genom exempelvis
hälsokontroller, anmälningar från berörda individer samt kommunika-
tion med myndigheter och sjukvårdspersonal. Hanteringen av denna
information sker på ett strukturerat och ansvarsfullt sätt av en dedi-
kerad HR-specialist med ansvar för sjukvård och försäkringsfrågor.
Specialisten ansvarar för att sammanställa och analysera statistiken
för att möjliggöra en systematisk uppföljning och rapportering.
Statistiken omfattar samtliga anställda inom koncernen och baseras
på antalet anställda under det redovisande året 2024. Under den
redovisande perioden har inga dödsfall till följd av arbetsskador eller
arbetsrelaterad ohälsa rapporterats, vare sig bland den egna arbets-
styrkan eller bland externa arbetsstyrkor. Däremot har 74 arbets-
olyckor och 27 fall av arbetsrelaterad ohälsa registrerats. Samtliga
incidenter har dokumenterats av legitimerad sjukvårdspersonal.
Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade
till mänskliga rättigheter
Under 2022 rapporterades 4 incidenter via företagets visselblåsar-
system. Samtliga har utretts i enlighet med företagets policy och
rutiner, och ingen av de rapporterade incidenterna har bedömts som
allvarliga oegentligheter. Inga fall kopplade till brott mot mänskliga
rättigheter rapporterades under 2022.
Under 2023 rapporterades 4 incidenter via företagets visselblåsar-
system. Samtliga har utretts i enlighet med företagets policy och
rutiner, och ingen av de rapporterade incidenterna har bedömts som
allvarliga oegentligheter. Inga fall kopplade till brott mot mänskliga
rättigheter rapporterades under 2023.
Under 2024 har 2 incidenter rapporterats via företagets visselblåsar-
system. Även dessa har utretts i enlighet med företagets policy och
rutiner och ingen av dem har bedömts utgöra allvarliga oegentlig-
heter. Inte heller har några fall kopplade till brott mot mänskliga
rättigheter rapporterats under 2024.
Beskrivning av mätvärden och framtagning
Företaget har sammanställt statistik från sina HR-system för att ge en
tydlig överblick av personalstrukturen. Statistik i samtliga tabeller är
ett årsmedelvärde, eftersom branschen innehåller säsongsvariationer.
Att lämna upplysningar om genomsnittliga antal för rapporteringspe-
rioden ger en bättre bild över förändringar som skett under perioden.
Statistiken valideras inte av ett annat externt organ än försäkringsgi-
varen.
83
KONSUMENTER OCH
SLUTANVÄNDARE
Engagemang och synpunkter hos våra intressenter
Företaget har flertalet olika kanaler för att föra dialog med företagets
kunder. Dialog med kunder sker per telefon, på webben, per SMS, i
sociala media och genom direkta möten med personal i terminalerna
och ombord. Om kunden så önskar kan hen lämna in feedback i digi-
talt format anonymt. Företagets utgångspunkt är att beakta kunden i
allt företaget gör. Grunden för detta är kontinuerlig kundkommunika-
tion och att lyssna på kunderna genom de olika återkopplingskana-
lerna. En sammanfattning av kundfeedback gås igenom regelbundet
vid varje ledningsgruppsmöte och åtgärder planeras och följs upp.
För mer detaljerad information om företagets intressentdialoger, se
tabell 2 på sidan 58.
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt deras
samverkan med strategi och affärsmodell
Eckerökoncernens kunder består av privatpersoner, grupper och
företag. Dotterbolagen erbjuder passagerartrafik som ruttresor, kryss-
ningar, turistiska resepaket samt godstransporter. Koncernens mission
är “Eckerö transporterar människor och gods till sina destinationer på
ett välkomnande, smidigt och ansvarsfullt sätt.”.
Företaget jobbar kontinuerligt med att trygga kundernas säkerhet och
därmed minimera risken för att något negativt händer. Ett stort antal
nöjda gäster är en grundförutsättning för företagets lönsamhet och
kundernas nöjdhet bygger bland annat på säkerhet, vilket därmed
genomsyrar alla företagets strategier och policyer.
Av säkerhetsskäl kan en minderårig passagerare inte resa ensam.
För 16–17-åringar finns möjlighet att resa med skriftligt intyg från
vårdnadshavare. Även i andra specialsituationer när minderåriga reser
(exempelvis idrottsgrupper) finns särskilda rutiner. Säkerheten omfat-
tar även alkohol- och tobaksprodukter som säljs ombord. Minderår-
iga passagerare får inte köpa några alkohol- eller tobaksprodukter
från fartygets försäljningsställen. Starka alkoholhaltiga drycker säljs
endast till personer över 20 år. Fartygets ordningsvakter övervakar
också passagerarnas eventuella alkoholkonsumtion under resan och
ingriper om de märker att någon dricker sina egna medhavda alkohol-
haltiga drycker under resan. Rökning i alla former är helt förbjuden
inomhus på fartygen och är endast tillåten på däck utomhus.
Eckerökoncernen möjliggör resande på likvärdiga villkor för alla.
Koncernen följer bestämmelserna i tillgänglighetsdirektivet och har
beaktat tillgängligt resande ombord på fartygen. Om passageraren så
önskar erbjuder företaget möjlighet att ta med egen assistent. Assis-
tenten får resa med kunden kostnadsfritt. Senast 2025 kommer även
företagets webbplatser att följa tillgänglighetsdirektivet och kunna
tas del av med flera sinnen.
Koncernens verksamhet bidrar till Finlands försörjningsberedskap.
Betydelsen av godstransporter återspeglas avsevärt på finska kon-
sumenter, eftersom nästan 90 % av Finlands export och import sker
sjövägen. Företagets finskflaggade fartyg är en del av Finlands för-
sörjningsberedskap. Den finska och svenska flaggan signalerar också
till kunderna att företaget följer finsk eller svensk arbetslagstiftning
och finska eller svenska kollektivavtal ombord på fartygen. Speciellt
tidtabellen för M/S Finbo Cargo har utformats med hänsyn till frakt-
kundernas behov för att kunna erbjuda dem ett både kostnadseffek-
tivt och tidtabellsmässigt bra alternativ.
Policyer relaterade till konsumenter och slutanvändare
Eckerökoncernen jobbar efter allas lika värde oavsett ursprung,
kulturell och social tillhörighet, religion, ålder och kön. Detta framgår
i företagets utarbetade uppförandekod, jämlikhets- och jämställd-
hetspolicy och genom företagets leverantörskod. Företaget prioriterar
säkerhet och värdesätter hälsa och välbefinnande för företagets
fartygs- och busspassagerare.
Eckerökoncernen utför ett ambitiöst och proaktivt säkerhetsarbete för
att trygga kundernas säkerhet. Företaget arbetar kontinuerligt med
att öka medvetenheten och engagemanget inom organisationen för
att skapa en stark säkerhetskultur och därmed hålla högsta möjliga
säkerhetsnivå hela tiden.
Rederiet har ett godkänt säkerhetsledningssystem (Safety Manage-
ment System) som är utformad i enlighet med ISM-koden (Internatio-
nal Safety Management Code). Rederiet är godkänt av sjöfartsmyn-
digheterna i Sverige och Finland, och kontrolleras genom så kallade
DOC-revisioner av klassificeringssällskap, dvs. erkända organisationer
som utför inspektioner på uppdrag av fartygets flaggstat.
Landorganisationen förbereder sig också för eventuella krissituatio-
Konsumenter och slutanvändare – konsekvenser, risker och möjligheter
Konsekvenser Risker och möjligheter Ledning
S4 – KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE, PERSONLIG SÄKERHET FÖR KONSUMENTER OCH/ELLER SLUTANVÄNDARE
Potentiell
negativ
Risk Passagerares hälsa och
säkerhet.
Den största risken är en olycka av
något slag. Den största positiva
inverkan är att det möjliggör
resande på likvärdiga villkor för alla.
Genomgång av identifierade risker
på varje ledningsgruppsmöte. Större
uppföljning två gånger per år.
Tabell 24. Tabellen beskriver de hållbarhetsfrågor inom området Konsumenter och slutanvändare (S4) som bedömts som mest
väsentliga för företaget, med en belysning av de risker som har lyfts fram i den dubbla väsentlighetsanalysen.
84
ner. Beredskapsgrupper i land hjälper fartygen att stödja passagerare
i händelse av en kris. Landorganisationen tränar regelbundet med
fartygen i verkliga situationer och med externa organisationer varje
år för att upprätthålla och förbättra sin förmåga att hantera olika
kriser som kan uppstå inom verksamheten.
Koncernen har en nollvision gällande olika typer av brott och
trakasserier ombord. Nollvisionen betonar säkerhet, trygghet och väl-
befinnande. Företaget har nolltolerans avseende alkoholkonsumtion
på arbetsplatsen. Företaget har även nolltoleransregler för droger och
alla typer av brott ombord, från stölder, trakasserier och övergrepp till
sexuella trakasserier. Företaget avvisar t.ex. personer som kan tänkas
utgöra fara innan de stiger ombord på något av företagets fartyg eller
bussar. Utöver ovan nämnda ledningssystem finns det lagkrav inom
bland annat miljö, arbetsmiljö, sjösäkerhet och livsmedel som utgör
en grundläggande kravnivå företaget alltid måste uppfylla.
Företaget informerar om hur koncernen jobbar på sin webbplats och
genom att svara på frågor från kunderna i det dagliga arbetet. Kunden
kan både på förhand, under sin resa och i efterhand ta kontakt med
Eckerökoncernen via sedvanliga feedback-kanaler som e-post,
webben och telefon. Företaget följer lagen och säkerställer att även
företagets underleverantörer gör detsamma.
Processer för att engagera konsumenter och slutanvändare
kring konsekvenser
I fråga om säkerhet är existerande lagar och föreskrifter den primära
källan till trygga resor. Utöver det tillfrågas kunderna gällande kom-
fort och andra detaljer kring hur ombordupplevelsen kan utvecklas.
På en priskänslig marknad är en god kundkännedom av yttersta vikt.
Kundkontakten sker oftast direkt med kunderna i dialog mellan fö-
retagets personal eller genom kundundersökningar utförda av något
av koncernes dotterbolag eller tredje part. Kunden har möjlighet att
lämna feedback anonymt. I fråga om säkerhet finns alltid företagets
personal tillhanda antingen fysiskt, på webben, via sociala media
eller via jourtelefon, före, under och efter en resa. Företagets webb-
platser betjänar kunder på respektive marknads språk.
Kunden kan enkelt kontakta Eckerökoncernen genom vedertagna
kanaler i ärenden som rör feedback eller reklamationer. På webbplat-
serna finns en integritetspolicy som ger kunden instruktioner om hur
de kan begära information om de kunduppgifter dotterbolagen har
om dem. Incheckningspersonal betjänar i terminal senast en timme
före varje fartygs avgång. Dotterbolagen använder sociala medieka-
naler som Facebook, Instagram och LinkedIn för att nå kunderna, dela
viktig information om resan, resetips och informerar om undantags-
situationer. Genom alla dessa kanaler har kunden också möjlighet att
kontakta Eckerökoncernen direkt. Vid undantagssituationer (försening
eller inställd avgång) skickas ett SMS till det telefonnummer som
kunden angett. Dotterbolagen samlar in feedback om kundnöjdhet
av sina respektive kunder genom elektroniska undersökningar. En
sammanfattning av undersökningarna finns tillgänglig för personer
i ledande position i dotterbolagen. Data innehåller inte kundens
personuppgifter, så kundens datasäkerhet riskeras inte. Kunder som
givit ett dotterbolag marknadsföringstillstånd får dotterbolagets
nyhetsbrev. I varje nyhetsbrev finns också en länk där kunden kan
avregistrera sig från nyhetsbrevslistan.
En kontinuerlig uppföljning av kundupplevelsen är avgörande för att
kunna optimera och utveckla kundkommunikationen. Uppföljningen
sker på alla nivåer i koncernen. Samtliga beslut fattas på basen av
kunddata.
Processer för att motverka negativa effekter och kanaler för
konsumenter och slutanvändare att framföra sina bekymmer
Företagets strategi lyfter kundnöjdhet som en viktig faktor för fram-
gång. Rese- och fraktvillkor är tydliga för att alla parter skall veta vad
som gäller och reklamationshanteringen är en viktig del av företagets
varumärkesarbete. För att säkerställa att alla reklamationer hanteras
snabbt och korrekt har Eckerökoncernens dotterbolag reklamations-
policyer som beskriver hur reklamationer ska hanteras både internt
och externt. Företagets reklamationshantering bygger på vedertagna
kommunikationskanaler för att säkra att kunderna alltid hittar infor-
mation och kan lämna en reklamation. Reklamationer hanteras av
bolagens kundresponsteam. Kunden hänvisas till att lämna feedback
skriftligen via e-postadressen. Feedbacken lagras i dotterbolagets
system och får i de flesta fall samtidigt ett ärendenummer, vilket gör
att feedbacken och den tillhörande korrespondensen kan spåras i
efterhand. Efter att kunden har skickat in sin feedback får hen ett
automatiskt meddelande som informerar om att feedbacken har
mottagits och är under behandling.
All kundfeedback hanteras och åtgärder vidtas och företaget lägger
stor vikt vid kundnöjdhet. Risken för att enskilda kunder avstår från
att reklamera eftersom de uppfattar att de är i beroendeställning
uppskattas vara mycket liten då företagets tjänster, framför allt för
enskilda konsumenter, är relativt förmånliga, och i regel bara köps
någon gång per år och få är beroende av dessa då det alltid finns
konkurrerande alternativ. Reklamationer hanteras och sparas i enlig-
het med GDPR-regelverket. Den hårda konkurrensen som råder inom
fraktverksamheten ställer kunden i en stark ställning.
Vid tekniska problem eller andra störningar underrättas kunden
omedelbart. Förebyggande åtgärder för att trygga säkerhet och säker-
hetsbevakning ombord utförs för att trygga allas säkerhet. Kamerabe-
vakning på alla fartyg och bussar är exempel på rutiner för att trygga
resenärers säkerhet. Rökförbud inomhus och kontroll vid ombord-
stigning säkerställer trivsamt resande för alla resenärer. Företagets
GDPR-policy beaktas i alla lägen.
Att vidta åtgärder för väsentliga effekter på konsumenter
och slutanvändare, samt tillvägagångssätt för att hantera
väsentliga risker och utnyttja väsentliga möjligheter
relaterade till konsumenter och slutanvändare, och
effektiviteten av dessa åtgärder
På alla fartyg är fartygets kapten och en utsedd styrman ansvariga för
första hjälpen ombord, på M/S Finlandia finns dessutom en sjukskö-
terska. Regelbundna säkerhetsövningar genomförs på fartygen, där
man övar på att evakuera passagerare från fartyget vid sjukdomsfall.
Framöver kommer företaget fortsättningsvis att jobba framtungt med
säkerhetsfrågor för att minska potentiella negativa inverkningar på
kunder och slutanvändare. Utvecklingsarbete som bygger på kunders
önskemål definieras av dotterbolagen på årlig basis, så kallade must-
win-battles-projekt identifieras och målsättnignar för året läggs upp.
På våren håller ledningsgrupperna strategidagar för att lyfta blicken
på längre sikt och på hösten planeras det kommande året under
ledningsgruppernas budgetarbete.
Mål relaterade till hantering av väsentliga negativa effekter,
främjande av positiva effekter samt hantering av väsentliga
risker och möjligheter
Företaget gör kontinuerliga kundundersökningar, intervjuar kunder
och har löpande dialog med kunder i alla olika kanaler. All insamlad
85
data används vid strategiskt beslutsfattande inom koncernen. Att
känna till trender, kundernas förväntningar och önskemål är avgö-
rande för att företaget skall behålla sin konkurrenskraft. Insamlingen
av data genomsyrar hela organisationen, data sammanställs på flera
nivåer och behandlas på samtliga ledningsgruppsmöten. Under året
används kunddata för att stämma av uppsatta strategiska mål och för
att ta fram prognoser och utveckla verksamheten. Mänskliga rättighe-
ter är beaktade i företagets uppförandekod.
En målsättning är att minska matsvinn och att i en ökad omfattning
servera närproducerad mat. Målsättningarna kommer att mätas. För
mera information se avsnitt om Resursanvändning och cirkulär ekono-
mi samt tabell 3 på sidan 59 där mätetal och mål finns listade.
86
ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption
och mutor
Företaget har en uppförandekod, en leverantörskod och en antikor-
ruptionspolicy som hanterar riskerna inom detta område. Eckerökon-
cernen har en strikt policy med nolltolerans mot alla former av kor-
ruption. Det är absolut förbjudet att erbjuda, ge, ta emot eller begära
något av värde i syfte att skaffa sig själv, företaget eller någon annan
en olämplig fördel. Avtal med affärspartners ska upprättas skriftligen
och baseras på marknadsmässiga och sedvanliga priser. Företaget
erbjuder en visselblåsarkanal där anställda och leverantörer kan
rapportera misstankar om oegentligheter. Rapporteringen kan ske
anonymt, vilket ger visselblåsaren möjlighet att skydda sin identitet.
Alla rapporterade fall utreds konfidentiellt, och anmälaren skyddas
mot risk för repressalier. Detta innebär att visselblåsaren inte riskerar
att utsättas för negativa konsekvenser på grund av sin rapportering.
Misstankar om oegentligheter eller lagöverträdelser bör rappor-
teras till närmaste chef, en annan chef, personalavdelningen eller
genom visselblåsartjänsten. Lämpliga åtgärder vidtas, och kriminella
handlingar rapporteras till myndigheterna. Resultaten av dessa ut-
redningar och åtgärder rapporteras regelbundet till ledningen för att
säkerställa att företaget upprätthåller sin höga standard för ärlighet
och integritet. Ledningen ansvarar för att godkänna, upprätthålla och
vid behov uppdatera antikorruptionspolicyn. Utbildning i antikorrup-
tionsfrågor anordnas av affärsenheternas ledning och förmän, som
även ansvarar för att skolning gällande policyer genomförs för sina
anställda. Risken för korruption är störst vid:
• Upphandlingar: Processer där företaget köper in varor och tjäns-
ter från externa leverantörer.
• Entreprenader: Projekt där företaget anlitar externa entreprenö-
rer för att utföra arbete
• Inköpsprocesser: Alla steg som involverar inköp av material,
tjänster eller produkter
De avdelningar som hanterar de största avtalskontrakten är Inköpsav-
delningen, Marine Operations och IT-avdelningen.
Hantering av leverantörsrelationer
Företagets inköpsavdelning tillämpar en leverantörskod för att
säkerställa att de leverantörer som säljer eller levererar varor till
Eckerökoncernen och dess dotterbolag Eckerö Linjen och Eckerö Line,
antingen direkt eller genom andra distributörer, ska följa interna-
tionellt erkända principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor,
jämlikhet, miljö och antikorruption under avtalsperioden. Efterlevnad
av leverantörskoden beaktas både i beslut gällande vilka företaget
kommer att börja samarbeta med och vid utvärdering av pågående
affärsrelationer. I valet av leverantör, utgår företagets inköpsavdel-
ning från produkter och varumärken som redan finns på hemmamark-
naderna och som produceras lokalt eller importeras av etablerade
leverantörer i Sverige eller Finland.
Politiskt inflytande och lobbyverksamhet
Eckerökoncernen deltar i påverkansarbete på EU-nivå och nationell
nivå, särskilt i Finland och Sverige.
Styrelsen för Eckerökoncernens moderbolag Rederiaktiebolaget
Eckerö säkerställer att koncernen har en lämplig funktion för samhälls-
kontakter i enlighet med dess affärsverksamhet. Eckerökoncernens
verkställande direktör, med stöd av koncernens styrelse, fastställer
prioriteringarna för politiskt påverkansarbete.
För att identifiera de mest betydande politiska riskerna följer koncer-
nen kontinuerligt med den politiska diskussionen på nationell-, EU-
och internationell nivå. Dessa risker har också beaktats i företagets
dubbla väsentlighetsbedömning. Eckerökoncernen följer och deltar i
diskussioner om sjöfart och sjötransporter.
Samarbete med handels- och branschföreningar
Rederiaktiebolaget Eckerö är en aktiv medlem i föreningen Rederier-
na i Finland (RIF) som representerar rederiernas intressen i närings-
och arbetsmarknadspolitiken både nationellt och internationellt.
Rederiaktiebolaget Eckerös VD och koncernchef var ordförande i
Rederierna i Finlands styrelse år 2024. Föreningen driver den finska
sjöfartens frågor genom de europeiska och internationella rederi-
organisationerna European Community Shipowners´ Associations,
ECSA, och International Chamber of Shipping, ICS. Där har föreningen
Ansvarsfullt företagande – konsekvenser, risker och möjligheter
Konsekvenser Risker och möjligheter Ledning
G1 – AFFÄRSETIK, POLITISKT ENGAGEMANG
Negativ Politiskt engagemang i de regioner
där Eckerökoncernen är verksamma
Risk Bristande
efterlevnad av
lagen
Eckerökoncernen har en uppförandekod
och en antikorruptionspolicy som hanterar
riskerna inom detta område. Överträdelser av
policyer rapporteras till närmaste chef eller till
visselblåsarfunktionen.
Positiv Möjlighet Fler möjligheter
och mer intäkter
Tabell 25. Tabellen beskriver de hållbarhetsfrågor inom området Ansvarsfullt företagande (G1) som bedömts som mest väsentliga för
företaget, med en belysning av de risker som har lyfts fram i den dubbla väsentlighetsanalysen.
87
en möjlighet att påverka regelgivningen framför allt inom EU men
också inom International Maritime Organization, IMO, som är FN:s sjö-
fartsorganisation. Rederiaktiebolaget Eckerös VD och koncernchef är
också medlem i ECSA:s styrelse. Representanter från Rederiaktiebo-
laget Eckerö deltar aktivt i arbetet i Rederierna i Finlands kommittéer
och arbetsgrupper.
Eckerökoncernen är genom dotterbolaget Rederi Eckerö Sverige AB
medlem i den svenska branschföreningen Svensk Sjöfarts sektioner,
kommittéer och arbetsgrupper.
Rederi Eckerö Sverige AB är även medlem i det svenska Sjöfartens
Arbetsgivareförbund som ingår i den samlade branschorganisationen
Transportföretagen och därigenom även Svenskt Näringsliv. Koncern-
chefen är viceordförande i styrelsen för SARF (Sjöfartens Arbetsgiva-
reförbund) och styrelsemedlem i Transportföretagen.
Rederiaktiebolaget Eckerö är även medlem i den svenska föreningen
Maritimt Forum vars syfte är att lyfta gemensamma maritima frågor
och agerar arena för möten och samverkan inom den maritima
näringen.
Rederiaktiebolaget Eckerö är medlem i föreningen Ålands Näringsliv
och i flera av dess utskott. Föreningens huvudsyfte är att skapa bättre
förutsättningar för att starta, driva, utveckla och äga företag på Åland.
Ålands näringsliv hanterar också de lagstadgade handelskammarupp-
gifterna på Åland.
Eckerö Linjen Ab är aktiv medlem i föreningen Visit Åland. Visit Åland
är Ålands officiella turismorganisation med cirka 240 medlemmar.
Eckerö Linjens marknadsdirektör var styrelsemedlem i Visit Åland år
2024. Eckerö Line Ab är medlem i Helsingfors handelskammare, Pal-
velualojen työnantajat (PALTA), Suomen matkailualan liitto ry (SMAL),
Business Finland, Suomen Messut, och Suomalainen työ. Eckerö Lines
VD är styrelsemedlem i Business Finland.
Eckerökoncernen ger inga direkta eller indirekta politiska bidrag eller
stöd till politiska partier. Rederiaktiebolaget Eckerö är inte registrerat
i EU:s öppenhetsregister eller motsvarande register i en medlemsstat.
Eckerökoncernen kan delta i seminarier som behandlar närings-
livs- eller sjöfartspolitik. Styrelsens vice ordförande har under den
aktuella rapporteringsperioden suttit som viceordförande i Eckerö
kommunfullmäktige.
De administrativa, tillsyns- och ledningsorganens roller
De administrativa, tillsyns- och ledningsorganens roller är beskrivna i
början av hållbarhetsrapporteringen under Allmänna upplysningar.
Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma
väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter
Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser,
risker och möjligheter är beskrivet i början av hållbarhetsrapporte-
ringen under Allmänna upplysningar.
88
RAPPORTERING ENLIGT EU:S
TAXONOMI FÖRORDNING
Inledning
EU-taxonomin är ett system för att försöka klassificera miljömässigt
hållbara investeringar. Syftet med taxonomin är att försöka hjälpa
företag och investerare att identifiera gröna investeringsmöjligheter.
Företaget har sedan 2022 granskat sina affärsverksamheter enligt
EU-taxonomin.
Miljömål
I EU:s taxonomiförordning definieras sex miljömål:
1. Begränsning av klimatförändringar (Climate change mitigation,
CCM)
2. Anpassning till klimatförändringar (Climate change adaptation,
CCA)
3. Främjande av hållbar användning och skydd av vatten- och
marina resurser (Sustainable use and protection of water and
marine resources, WTR)
4. Övergång till en cirkulär ekonomi (Transition to circular eco-
nomy, CE)
5. Förebyggande och kontroll av föroreningar (Pollution prevention
and control, PPC)
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
(Protection and restoration of biodiversity and ecosystems, BIO).
Företagets affärsverksamheter omfattas främst av taxonomins mål
avseende begränsning av klimatförändringar, genom aktivitetska-
tegorierna 6.3 (Persontransport på väg i städer och förorter), 6.10
(Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och
hjälpverksamhet) och 6.11 (Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik).
Rapporteringen följer EU:s taxonomiförordning samt förordning-
ens delegerade akter och omfattar räkenskapsåret som slutade
31.12.2024. Den inkluderar andelen av företagets affärsverksamheter
som är förenliga med klassificeringssystemet för de centrala nyckel-
talen omsättning, driftsutgifter (OpEx) och investeringar (CapEx).
Utvärdering av företagets finansiella verksamheter
Bedömning av taxonomiförenlighet
Företaget har utvärderat sina ekonomiska verksamheter i verksam-
heter som omfattas av taxonomin som är taxonomiförenliga (och
således klassificeras som miljömässigt hållbara), verksamheter som
omfattas av taxonomin som är icke-taxonomiförenliga (och såldes
inte klassificerade som miljömässigt hållbara), samt verksamheter
som inte omfattas av taxonomin. Företaget har ingen verksamhet som
uppfyller klassificeringskraven för att vara miljömässigt hållbar enligt
förordningen. Företagets verksamheters klassificeringsberättigande
bedömdes utifrån beskrivningarna av ekonomiska verksamheter som
definieras i den delegerade klimatförordningen (Bilaga 1 CCM och
Bilaga 2 CCA) och den delegerade miljöförordningen (Bilaga 1 WTR,
Bilaga 2 CE, Bilaga 3 PPC, Bilaga 4 BIO) samt EU:s näringsgrensindel-
ning (NACE) som anges i beskrivningarna.
Resultatet av bedömningen av företagets verksamheters klassifice-
ringsberättigande visade att knappt hälften av företagets verksamhet
är klassificeringsberättigad för målet om att begränsa klimatföränd-
ringarna (CCM). Företagets verksamhet uppfyller beskrivningen av
funktionerna 6.3, 6.10 och 6.11 i Bilaga 1 CCM.
Bedömning av överensstämmelse med klassificeringssystemet
Företaget har under 2024 utvärderat sina ekonomiska verksamhe-
ters överensstämmelse med EU-taxonomins krav. Utvärderingen
genomfördes baserat på de tekniska bedömningskriterierna i den
delegerade klimatförordningen (Bilaga 1 CCM), som definierar de
tekniska bedömningskriterierna för betydande främjande av klimat-
förändringsbegränsning (CCM). Baserat på utvärderingen uppfyllde
företagets klassificeringsberättigade verksamheter inte kriterierna för
överensstämmelse med klassificeringssystemet. Därför granskades
inte verksamhetens påverkan på andra miljömål (DNSH-kriterier) eller
minimiskyddsåtgärder (MS) i utvärderingen.
Beräkning av nyckeltal (KPI:er)
Företaget har beräknat nyckeltalen enligt EU-taxonomin i enlighet
med bilaga 1 till den delegerade förordningen 2021/2178. Företaget
har beräknat de viktigaste resultatindikatorerna med hjälp av bok-
slutssiffror enligt internationella redovisningsstandarder (Interna-
tional Financial Reporting Standards, IFRS) för räkenskapsåret som
avslutades den 31 december 2024.
För resultatindikatorerna har en nämnare fastställts som beskriver
företagets totala finansiella siffror. I täljaren har de EU-taxonomire-
laterade klassificeringsberättigade och klassificeringssystemenliga
andelarna inkluderats. Vid beräkningen av nyckeltalen har interna
transaktioner inom koncernen inte beaktats. Alla nyckeltal inkluderar
de bolag som konsoliderats som dotterbolag i företaget.
Nyckeltalen har beräknats i enlighet med kraven i den delegerade
förordningen för omsättning, kapitalutgifter och rörelsekostnader. Vid
utvärderingen jämfördes företagets totala klassificeringsberättigade
omsättning med koncernens totala omsättning, totala klassificerings-
berättigade investeringar med koncernens totala investeringar samt
totala klassificeringsberättigade rörelsekostnader med koncernens
totala rörelsekostnader.
Företaget rapporterar nyckeltalen i enlighet med målet för att be-
gränsa klimatförändringarna (CCM), eftersom koncernens verksamhet
huvudsakligen är inriktad på detta miljömål. Beräkningsmetoden
säkerställer att dubbelräkning inte sker.
Beräkningsgrund för nyckeltalet omsättning
Täljaren för omsättningsindikatorn definieras av omsättning som
huvudsakligen inkluderar intäkter som relaterar till färdbiljetter samt
frakt- och fordonsintäkter. Uppgifterna fås direkt från räkenskaperna
och inga betydande uppskattningar har gjorts vid fördelningen av
inkomster eller utgifter på olika ekonomiska transaktioner.
Nämnaren i omsättningsindikatorn baseras på koncernens netto-
omsättning som presenteras i företagets bokslut för 2024, som är
upprättat i enlighet med IFRS. Nämnaren omfattar alla intäkter som
uppstår från koncernens verksamhet i enlighet med principerna i de
finansiella rapporterna.
Beräkningsgrund för nyckeltalet investeringar (CapEx)
Täljaren för kapitalutgiftsindikatorn innehåller alla investeringar
i företagets fartyg, bussar och hamnar, som uppfyller de tekniska
kriterierna i taxonomin. Uppgifterna fås direkt från räkenskaperna och
det har inte gjorts några betydande uppskattningar i allokeringen av
investeringarna, eftersom uppgifterna om investeringarna fås direkt
från projektspecifika rapporter.
89
I nämnaren ingår samtliga ökningar av företagets anläggningstillgång-
ar, både materialla och immaterialla, som redovisas i de finansiella
rapporterna i enlighet med IFRS.
Beräkningsgrund för nyckeltalet driftsutgifter (OpEx)
Täljaren i indikatorn för driftskostnader omfattar alla företagets ex-
terna rörelsekostnader som uppkommit huvudsakligen vid underhåll
och reparation av fartyg och bussar relaterade till processer och
tillgångar som ingår i de verksamheter som omfattas av taxonomin.
Informationen hämtas direkt från företagets ekonomisystem. Det har
inte gjorts några betydande uppskattningar i allokeringen.
Nämnaren i driftsutgiftsindikatorn baseras på koncernens övriga
rörelsekostnader som presenteras i företagets bokslut för 2024, som
är upprättat i enlighet med IFRS.
Ändringar i användningen av beräkningar
År 2024 gjordes inte väsentliga förändringar i företagets redovis-
ningsprinciper eller beräkningsmetoder för omsättning, kapitalutgif-
ter eller rörelsekostnader. Beräkningsmetoderna följer EU-taxono-
mins regleringskrav, och de rapporterade siffrorna är jämförbara med
tidigare rapporteringsperioder.
CapEx-plan enligt EU-taxonomin
Företaget har som målsättning att reducera utsläppen av växthus-
gaser. Målsättningen avspeglar sig i företagets affärsplaner och
företaget har sedan 2023 en detaljerad treårsplan för arbetet med
att minska utsläppen av växthusgaser från företagets fartyg. Planen
beskriver de åtgärder som företaget avser att vidta i form av ny eller
förbättrad utrustning, arbetsrutiner, övervakning och mätning, inves-
teringsbudget och andra åtgärder. Företaget har utöver de detaljera-
de treårsplanerna en övergripande plan för övergång till eldrift helt
eller delvis till år 2035 på företagets alla fartyg samt till år 2045 till
ren eldrift för att på så sätt uppnå målet om nettonollutsläpp 2050.
Till de delar elenergin under omställningsskedet inte är tillräckligt för
att rederiet ska nå de årliga målen om växthusgasutsläpp och växt-
husgasutsläppsintensitet kommer rederiet komplettera med andra
alternativa bränsleslag.
90
Kategori omställningsverksamhet (20)
Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024
MEUR 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada (h)
Ekonomiska verksamheter (1)
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Persontransport på väg i städer och
förorter
CCM
6.3.
0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - -
Havs- och kustfartyg för
godstransport, fartyg för hamnarbeten
och hjälpverksamhet
CCM
6.10.
0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - -
Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM
6.11.
0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - -
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheternas omsättning (A.1)
0,0 - - - - - - - - -
Varav möjliggörande verksamheter - - - - - - - - - - -
Varav omställningsverksamheter - - - - - - - - - -
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
Persontransport på väg i städer och
förorter
CCM
6.3.
2,6 1,2 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,1%
Havs- och kustfartyg för
godstransport, fartyg för hamnarbeten
och hjälpverksamhet
CCM
6.10.
3,1 1,4 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 3,2%
Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM
6.11.
93,3 41,9 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 38,1%
Omsättningen hos de verksamheter som
omfattas av taxonomin men som inte är
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
(A.2)
44,5 % - 42,4%
A. Omsättning för verksamheter som omfattas
av taxonomin (A.1+A.2)
99,0 44,5 % 0,0 % - - - - - 42,4%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte
omfattas av taxonomin
123,6 55,5 %
TOTALT 222,7 100,0 %
Begränsning av klimatförändringar (5)
Anpassning till klimatförändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald (10)
Begränsning av klimatförändringar (11)
Anpassning till klimatförändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald (16)
Minimiskyddsåtgärder (17)
Andel förenlig med taxonomikraven (A.1)
eller som omfattas av taxonomikraven
(A.2) omsättning, år n-1 (18)
Kategori möjliggörande verksamhet (19)
Andel av omsättningen, år n (4)
Omsättning (3)
Kod (a) (2)
Tabell 26. Tabellen visar andelen av omsättningen från produkter och tjänster kopplade till ekonomiska verksamheter i enlighet med EU:s taxonomikrav för 2024.
91
Kategori omställningsverksamhet (20)
Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024
MEUR 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada (h)
Ekonomiska verksamheter (1)
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Persontransport på väg i städer och
förorter
CCM
6.3.
0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - -
Havs- och kustfartyg för
godstransport, fartyg för hamnarbeten
och hjälpverksamhet
CCM
6.10.
0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - -
Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM
6.11.
0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - -
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
0,0 0,0 % 0,0 % - - - - - - - - -
Varav möjliggörande verksamheter - - - - - - - - - -
Varav omställningsverksamheter - - - - - - - - -
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (f)
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL;
N/
EL
(f)"
Persontransport på väg i städer och
förorter
CCM
6.3.
0,2 0,4 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,5 %
Havs- och kustfartyg för
godstransport, fartyg för hamnarbeten
och hjälpverksamhet
CCM
6.10.
0,5 0,9 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 3,2 %
Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM
6.11.
10,6 19,4 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 18,0%
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas
av taxonomin men som inte är miljömässigt
hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)
20,6 % 0,0 % - 21,8%
A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas
av taxonomin (A.1 + A.2)
11,3 20,6 % 0,0 % - - - - - 21,8%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte
omfattas av taxonomin
43,6 79,4 %
TOTALT 55,0 100,0 %
Begränsning av klimatförändringar (5)
Anpassning till klimatförändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald (10)
Begränsning av klimatförändringar (11)
Anpassning till klimatförändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald (16)
Minimiskyddsåtgärder (17)
Andel förenliga med taxonomikraven (A.1.)
eller som omfattas av taxonomikraven
(A.2.) driftsutgifter, år n-1 (18)
Kategori möjliggörande verksamhet (19)
Andel av driftsutgifterna, år n (4)
Driftsutgifter (3)
Kod (a) (2)
Tabell 27. Tabellen visar andelen av driftsutgifterna från produkter och tjänster kopplade till ekonomiska verksamheter i enlighet med EU:s taxonomikrav för 2024.
92
Kategori omställningsverksamhet (20)
Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024
MEUR 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada (h)
Ekonomiska verksamheter (1)
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Persontransport på väg i städer och
förorter
CCM
6.3.
0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - -
Havs- och kustfartyg för
godstransport, fartyg för hamnarbeten
och hjälpverksamhet
CCM
6.10.
0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - -
Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM
6.11.
0,0 0,0 % N N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - - - - - - - - - -
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
0,0 - - - - - - - - -
Varav möjliggörande verksamheter - - - - - - - - - - -
Varav omställningsverksamheter - - - - - - - - - -
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL; N/
EL (f)"
"EL;
N/
EL
(f)"
Persontransport på väg i städer och
förorter
CCM
6.3.
0,4 3,3 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 6,7 %
Havs- och kustfartyg för
godstransport, fartyg för hamnarbeten
och hjälpverksamhet
CCM
6.10.
0,0 0,0 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,0 %
Havs- och kustsjöfart, passagerartrafik CCM
6.11.
7,1 65,7 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 38,1%
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas
av taxonomin men som inte är miljömässigt
hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)
68,9 % 0,0 % - 44,8%
A. Kapitalutgifter för verksamheter som
omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)
7,4 68,9 % 0,0 % - - - - - 44,8%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifterna hos verksamheter som inte
omfattas av taxonomin
3,4 31,1 %
TOTALT 10,8 100,0 %
Begränsning av klimatförändringar (5)
Anpassning till klimatförändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald (10)
Begränsning av klimatförändringar (11)
Anpassning till klimatförändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald (16)
Minimiskyddsåtgärder (17)
Andel förenliga med taxonomikraven (A.1.)
eller som omfattas av taxonomikraven
(A.2.) kapitalutgifter, år n-1 (18)
Kategori möjliggörande verksamhet (19)
Andel av kapitalutgifterna, år n (4)
Kapitalutgifter (3)
Kod (a) (2)
Tabell 28. Tabellen visar andelen av kapitalutgifterna från produkter och tjänster kopplade till ekonomiska verksamheter i enlighet med EU:s taxonomikrav för 2024.
93
Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Rad Kärnenergirelaterade verksamheter
1 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning,
utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa
elproduktionsanläggningar som producerar energi från
kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
NEJ
2 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och
säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller
processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer,
såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa,
med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
NEJ
3 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift
av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el
eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella
processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt
säkerhetsuppgraderingar av dessa.
NEJ
Fossilgasrelaterade verksamheter
4 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller
drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av
fossila gasformiga bränslen.
NEJ
5 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande,
renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av
värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
6 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande,
renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som
producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
Tabell 29. Tabellen redovisar företagets potentiella exponering mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter, inklusive forskning, utveckling, uppförande och drift av
energiproduktionsanläggningar samt användning av fossila gasbränslen.
94
INDEX IRO-2
ESRS Standard Upplysningskrav Sida/
Referens
Referens till
andra rapporter/
Kommentarer
ESRS 2 Allmänna krav
BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna Sid. 53
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Sid. 53
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Sid. 53
GOV-2 Information som lämnas till hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Sid. 53
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Sid. 54
GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Sid. 54, 60
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Sid. 54
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Sid. 54
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Sid. 58-59
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Sid. 57
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Sid. 57
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av företagets hållbarhets förklaring Sid. 57
MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras Sid. 65, 75,
78, 84, 87
MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor Sid. 66,
67, 75, 79,
85, 87
MDR-M Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor Sid. 68,
75, 83
MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål Sid. 59, 67,
75, 80, 85
MILJÖ
ESRS E1 Klimatförändringar
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Sid. 68
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Sid. 62
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Sid. 63
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Sid. 64
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Sid. 65
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Sid. 65-67
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Sid. 67-68
E1-5 Energianvändning och energimix Sid. 72
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Sid. 73
E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter - Inte väsentlig
E1-8 Intern koldioxidprissättning - Inte väsentlig
E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella
klimatrelaterade möjligheter
- Infasningsperiod
ESRS E2 Föroreningar - Inte väsentlig
(under gränsvärde
3)
ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser - Inte väsentlig
(under gränsvärde
3)
ESRS E4 Biologisk mångfald - Inte väsentlig
(under gränsvärde
3)
95
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Sid. 74
E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sid. 74
E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sid. 75
E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sid. 75
E5-4 Resursinflöden - Inte väsentlig
E5-5 Resursutflöden Sid. 75
E5-6 Förväntade finansiella effekter av konsekvenser, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och
cirkulär ekonomi
- Infasningsperiod
SOCIALA FRÅGOR
ESRS S1 Den egna arbetskraften
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Sid. 77
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Sid. 77–78
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Sid. 78
S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser Sid. 79
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan
uppmärksamma problem
Sid. 79
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga
riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders
ändamålsenlighet
Sid. 79–80
S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och
möjligheter hanteras
Sid. 80
S1-6 Uppgifter om företagets anställda Sid. 80–81
S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda Inte väsentlig
S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Inte väsentlig
S1-9 Mångfaldsindikatorer Sid. 81–82
S1-10 Tillräckliga löner Sid. 83
S1-11 Socialt skydd Inte väsentlig
S1-12 Personer med funktionsnedsättning Inte väsentlig
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Inte väsentlig
S1-14 Mått för arbetsmiljö Sid. 83
S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid Inte väsentlig
S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) Inte väsentlig
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter Sid. 83
ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan Inte väsentlig
(under gränsvärde
3)
S2-1 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Inte väsentlig
"Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 " Inte väsentlig
Policyer för medarbetare i värdekedjan punkt 18 Inte väsentlig
Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Inte väsentlig
Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationen s (ILO)
grundläggande konventioner 1–8, punkt 19
Inte väsentlig
S2-4 "Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36" Inte väsentlig
ESRS S3 Påverkade samhällen inte väsentlig
(under gränsvärde
3)
S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 Inte väsentlig
96
Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller
OECD:s riktlinjer punkt 17
Inte väsentlig
S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Inte väsentlig
ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Sid. 84
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Sid. 84
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Sid. 84–85
S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser Sid. 85
S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan
uppmärksamma problem
Sid. 85
S4-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de
väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa
åtgärders ändamålsenlighet
Sid. 85
S4-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas och väsentliga risker och
möjligheter hanteras
Sid. 85–86
BOLAGSSTYRNING
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Sid. 87
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter Sid. 88
G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur Sid. 87–88
G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer Sid. 87
G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Sid. 87
G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor - Inte väsentlig
G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Sid. 87
G1-6 Betalningspraxis - Inte väsentlig
Tabell 30. Tabellen listar upplysningskrav enligt ESRS (European Sustainability Reporting Standards) och deras tillhörande standarder samt sidhänvisning i rapporten.
97
Lista över datapunkter som härrör annan EU-lagstiftning
ESRS
Standard
Upplysningskrav och relaterad
datapunkt
Hänvisning till
hållbarhets-
redovisning
Referens i förordningen
om hållbarhets-
upplysningar
1
Referens i tredje pelaren
2
Referens i referensvärdes-
förordningen
3
Referens i
EU:s klimat-
lag
4
ESRS 2
GOV-1 Jämnare könsfördelning i
styrelserna punkt 21 d
Sid. 82 Indikator nr 13 tabell 1
i bilaga I
Kommissionens
delegerade förordning
(EU) 2020/1816 ( 5 ),
bilaga II
Procentandel oberoende
styrelseledamöter punkt 21 e
Sid. 53 Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
GOV-4 Redogörelse för due diligence
(tillbörlig aktsamhet) punkt 30
Sid. 60 Indikator nr 10 tabell 3
i bilaga I
SBM-1 Inblandning i verksamheter
kopplade till fossila bränslen punkt
40 d i
Sid. 54, 62 Indikator nr 4 tabell 1
i bilaga I
Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013 Kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453 ( 6 ), tabell
1: Kvalitativ information
om miljörisker och tabell 2:
Kvalitativ information om
sociala risker
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
Inblandning i verksamheter
kopplade till kemikalieproduktion
punkt 40 d ii
Indikator nr 9 tabell 2
i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
Deltagande i verksamhet med
anknytning till kontroversiella
vapen punkt 40 d iii
Indikator nr 14 tabell 1
i bilaga I
Artikel 12.1 i delegerad
förordning (EU)
2020/1818 ( 7 ), bilaga II
till delegerad förordning
(EU) 2020/1816
Inblandning i verksamheter
kopplade till odling och produktion
av tobak punkt 40 d iv
Artikel 12.1 i delegerad
förordning (EU)
2020/1818, bilaga II till
delegerad förordning (EU)
2020/1816
ESRS E1
E1-1 Omställningsplan för att uppnå
klimatneutralitet senast 2050
punkt 14
Sid. 62 Förordning
(EU)
2021/1119,
artikel 2.1.
Företag som är uteslutna från EU-
referensvärdena för anpassning till
Parisavtalet punkt 16 g
Artikel 449a förordning (EU)
nr 575/2013, kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453,
mall 1: Verksamhet
utanför handelslagret –
klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk:
Exponeringarnas
kreditkvalitet efter sektor,
utsläpp och återstående
löptid
Delegerad förordning (EU)
2020/1818, artiklarna
12.1 d-g och artikel 12.2
E1-4 Minskningsmål för utsläpp av
växthusgaser punkt 34
Sid. 59 Indikator nr 4 tabell 2
i bilaga I
Artikel 449a förordning (EU)
nr 575/2013, kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453,
mall 3: Verksamhet
utanför handelslagret –
klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk:
anpassningsmått
Delegerad förordning (EU)
2020/1818, artikel 6
E1-5 Energiförbrukning från fossila
källor uppdelad efter källor (endast
sektorer med hög klimatpåverkan)
punkt 38
Sid. 72 Indikator nr 5 tabell
1 och indikator nr 5
tabell 2 i bilaga I
98
Energiförbrukning och energimix
punkt 37
Sid. 72 Indikator nr 5 tabell 1
i bilaga I
Energiintensitet förknippad med
verksamheter i sektorer med hög
klimatpåverkan punkterna 40–43
Sid. 72 Indikator nr 6 tabell 1
i bilaga I
E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp
Scope 1, 2, 3 punkt 44
Sid. 73 Indikator nr 1 och
indikator nr 2 tabell 1
i bilaga I
Artikel 449a, förordning (EU)
nr 575/2013, Kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453,
mall 1: Verksamhet
utanför handelslagret –
klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk:
Exponeringarnas
kreditkvalitet efter sektor,
utsläpp och återstående
löptid
Delegerad förordning (EU)
2020/1818, artiklarna 5.1,
6 och 8.1
Bruttoutsläppsintensitet för
växthusgasutsläpp punkterna
53–55
Sid. 72 Indikator nr 3 tabell 1
i bilaga I
Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013 Kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453,
mall 3: Verksamhet
utanför handelslagret –
klimatförändringsrelaterad
omställningsrisk:
anpassningsmått
Delegerad förordning (EU)
2020/1818, artikel 8.1
E1-7 Upptag av växthusgaser och
koldioxidkrediter punkt 56
Inte väsentlig Upptag av växthusgaser
och koldioxidkrediter
punkt 56
Förordning
(EU)
2021/1119,
artikel 2.1.
E1-9 Referensportföljens exponering
mot klimatrelaterade fysiska risker
punkt 66
Infasningsperiod Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1818, bilaga II till
delegerad förordning (EU)
2020/1816
Uppdelning av monetära belopp
efter akut och kronisk fysisk risk,
punkt 66 a
Infasningsperiod Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013 Kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453, punkterna
46 och 47: Mall 5:
Utanför handelslagret –
Klimatförändringsre laterad
fysisk risk: Exponeringar
utsatta för fysisk risk
Plats för betydande tillgångar
utsatta för väsentlig
fysisk risk, punkt 66 c
Infasningsperiod Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013 Kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453, punkterna
46 och 47: Mall 5:
Utanför handelslagret –
Klimatförändringsre laterad
fysisk risk: Exponeringar
utsatta för fysisk risk
Uppdelning av det redovisade
värdet på sina fastighetstillgångar
efter energieffektivitetsklasser
punkt 67 c.
Infasningsperiod Artikel 449a i förordning (EU)
nr 575/2013, kommissionens
genomförandeförordning
(EU) 2022/2453, punkt 34,
Mall 2 – Klimatomställnings
risk utanför handelslagret:
Lån mot säkerhet i fast
egendom – Säkerhetens
energieffektivitet
Portföljens grad av exponering
mot klimatrelaterade möjligheter
punkt 69
Infasningsperiod Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1818
99
ESRS E2
E2-4 Mängden av varje förorening
som förtecknas i bilaga II till
förordningen om ett europeiskt
register över utsläpp och
överföringar som släpps ut i luft,
vatten och mark, punkt 28
Inte väsentlig Indikator nr 8 tabell 1 i
bilaga 1
Indikator nr 2 tabell 2 i
bilaga 1
Indikator nr 1 tabell 2 i
bilaga 1
Indikator nr 3 tabell 2 i
bilaga 1
ESRS E3
E3-1 Vattenresurser och marina resurser
punkt 9
Inte väsentlig Indikator nr 7 tabell 2
i bilaga I
Särskild strategi punkt 13 Inte väsentlig Indikator nr 7 tabell 2
i bilaga I
Hållbara oceaner och hav punkt 14 Inte väsentlig Indikator nr 12 tabell 2
i bilaga I
E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt
vatten punkt 28 c
Inte väsentlig Indikator nr 6,2 tabell 2
i bilaga I
Total vattenförbrukning i m3 per
nettoinkomst av egen verksamhet
punkt 29
Inte väsentlig Indikator nr 6,1 tabell 2
i bilaga I
ESRS E4
SBM-3 Områden med känslig biologisk
mångfald punkt 16 a i
Inte väsentlig Indikator nr 7 tabell 1
i bilaga I
Markförstöring, ökenspridning eller
hårdgörning av mark 16 b
Inte väsentlig Indikator nr 10 tabell 2
i bilaga I
Hotade arter 16 c Inte väsentlig Indikator nr 14 tabell 2
i bilaga I
E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-
policyer punkt 24 b
Inte väsentlig Indikator nr 11 tabell 2
i bilaga I
Hållbara metoder/policyer för
hållbarhet i haven punkt 24 c
Inte väsentlig Indikator nr 12 tabell 2
i bilaga I
Policyer för att behandla
avskogning punkt 24 d
Inte väsentlig Indikator nr 15 tabell 2
i bilaga I
ESRS E5
E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Sid. 76 Indikator nr 13 tabell 2
i bilaga I
Farligt avfall och radioaktivt avfall
punkt 39
Indikator nr 9 tabell 1
i bilaga I
ESRS S1
SBM-3 Risk att utsättas för tvångsarbete
punkt 14 f
Sid. 78 Indikator nr 13 tabell 3
i bilaga I
Risk att utsättas för barnarbete
punkt 14 g
Sid. 78 Indikator nr 12 tabell 3
i bilaga I
S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga
rättigheter punkt 20
Sid. 78 Indikator nr 9 tabell
3 och indikator nr 11
tabell 1 i bilaga I
Strategier för tillbörlig
aktsamhet i frågor som
behandlas i Internationella
arbetsorganisationens (ILO)
grundläggande konventioner 1–8,
punkt 21
Sid. 78 Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
100
processer och åtgärder för att
förhindra människohandel punkt 22
Indikator nr 11 tabell 3
i bilaga I
Strategi för förebyggande av
arbetsplatsolyckor eller ett system
för att hantera sådana punkt 23
Sid. 83 Indikator nr 1 tabell 3
i bilaga I
S1-3 Mekanismer för klagomålshantering
i samband med personalfrågor
punkt 32 c
Sid. 79 Indikator nr 5 tabell 3
i bilaga I
S1-14 Antal dödsfall och antal och andel
arbetsrelaterade olyckor punkt 88
b och c
Sid. 83 Indikator nr 2 tabell 3
i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
Antal dagar förlorade på grund
av skador, olyckor, dödsfall eller
sjukdom punkt 88 e
Sid. 82 Indikator nr 3 tabell 3
i bilaga I
S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen
punkt 97 a
Inte väsentlig Indikator nr 12 tabell 1
i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816
Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b Inte väsentlig Indikator nr 8 tabell 3
i bilaga I
S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a Sid. 83 Indikator nr 7 tabell 3
i bilaga I
Underlåtenhet att iaktta FN:s
vägledande principer för företag
och mänskliga rättigheter och
OECD:s riktlinjer punkt 104 a
Sid. 78 Indikator nr 10 tabell
1 och indikator nr 14
tabell 3 i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816, artikel 12.1 i
delegerad förordning (EU)
2020/1818
ESRS S4
S4-1 Policyer för konsumenter och
slutanvändare punkt 16
Sid. 84 Indikator nr 9 tabell
3 och indikator nr 11
tabell 1 i bilaga I
Underlåtenhet att iaktta FN:s
vägledande principer för företag
och mänskliga rättigheter och
OECD:s riktlinjer punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1
i bilaga I
Bilaga II till delegerad
förordning (EU)
2020/1816, artikel 12.1 i
delegerad förordning (EU)
2020/1818
S4-4 Människorättsfrågor och
människorättsincidenter punkt 35
Indikator nr 14 tabell 3
i bilaga I
ESRS G1
G1-1 FN:s konvention mot korruption
punkt 10 b
Sid. 87 Indikator nr 15 tabell 3
i bilaga I
Skydd för visselblåsare punkt 10 d Sid. 87 Indikator nr 6 tabell 3
i bilaga I
G1-4 Böter för brott mot lagar mot
korruption och mutor punkt 24 a
Sid. 87 Indikator nr 17 tabell 3
i bilaga I
Delegerad förordning (EU)
2020/1816, bilaga II
Standarder för bekämpning av
korruption och mutor punkt 24 b
Sid. 87 Indikator nr 16 tabell 3
i bilaga I
1
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn (förordningen om
hållbarhetsrelaterade upplysningar) (EUT L 317 9.12.2019, s. 1).
2
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012
(kapitalkravsförordningen, CRR) (Text av betydelse för EES) (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
3
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders
resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014 (EUT L 171, 29.6.2016, s. 1).
4
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999
(europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).
Tabell 31. Tabellen listar datapunkter från annan EU-lagstiftning som är relevanta för ESRS (European Sustainability Reporting Standards), inklusive krav på upplysningar inom
områden som styrning, social påverkan och klimatförändringar. Den innehåller hänvisningar till hållbarhetsredovisning, indikatorer i EU-förordningar samt referenser till specifika
artiklar i olika regelverk, inklusive EU:s klimatlag.
101
Underskrifter
Styrelsens underskrift
Verksamhetsberättelsen och bokslutet undertecknas härmed.
Mariehamn den 13 mars 2025
Marika Mansén-Hillar
Ordförande
Bernt Bergman
Vice ordförande
Åsa Dahlman
Medlem
Pavlos Ylinen
Medlem
Björn Blomqvist
Medlem, VD
Revisionsanteckning
Över utförd revision har idag avgetts berättelse.
Mariehamn den 13 mars 2025
Andreas Holmgård
CGR
Jukka Korin
CGR
Paulina Lepistö Andresen
Medlem
102
Revisionsberättelse
Till bolagsstämman i Rederiaktiebolaget Eckerö
Revision av bokslutet
Uttalande
Vi har utfört en revision av bokslutet för Rederiaktiebolaget Eckerö
(FO-nummer 0280703-5) för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2024.
Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, rap-
port över totalresultatet, rapport över förändringarna i eget kapital,
rapport över kassaflöden och noter till bokslutet inklusive väsentlig
information om redovisningsprinciper samt moderbolagets balans-
räkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.
Enligt vår uppfattning
• ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens
ekonomiska ställning och av resultatet av dess verksamhet och
kassaflöden för året i enlighet med internationella IFRS-redovis-
ningsstandarder, så som de antagits av EU.
• ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska
ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med
i Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av
bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven
Vårt uttalande i denna rapport är förenligt med innehållet i den kom-
pletterande rapport som överlämnats till styrelsen.
Grund för uttalandet
Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland.
Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revi-
sorns ansvar för revisionen av bokslutet.
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen
enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda revi-
sionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.
Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbolaget
och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse i
enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har
inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordning-
ens 537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster som
vi tillhandahållit framgår ur not 6 till koncernbokslutet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-
målsenliga som grund för våra uttalanden.
För revisionen särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som
enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för
räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ra-
men för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som
helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden
Vid vår revision har vi beaktat risken att ledningen förbigår kontroller.
Detta har omfattat en bedömning av om det finns indikationer på
ledningens medvetna förhållande till dessa, vilket kan medföra en
väsentlig risk för felaktigheter till följd av oegentligheter.
Särskilt betydelsefullt område för koncernbokslutet och moderbolaget:
Värdering av fartyg
Se noten gällande materiella anläggningstillgångar i koncernbokslu-
tet där det framkommer att värderingen av fartygen görs på basen
av anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade planavskriv-
ningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker linjärt över
tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningar enligt plan för
fartyg baseras på en för varje fartyg individuell bedömning av den
beräknade nyttjandeperioden och avskrivning linjärt under den tiden
med beaktande av restvärdet. Nedskrivning redovisas om fartygens
återvinningsvärde understiger det redovisade värdet. Vi bedömer
att värdering av fartyg utgör ett särskilt betydelsefullt område för
revisionen på grund av att posten utgör en betydande andel av
koncernens tillgångar.
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
För att säkerställa oss om att fartygen i balansräkningen inte är värde-
rade till ett värde som
överstiger deras gängse värde, jämförde vi på fartygsnivå bokförings-
värdet för respektive fartyg med en värdering utförd av en utomstå-
ende expert. Granskningen omfattade koncernens samtliga fartyg.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av
bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt
internationella IFRS-redovisningsstandarder, så som de antagits
av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i
Finland ikraftvarande bestämmelser gällande upprättande av bokslut
samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande
direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer
är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några
väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller
på misstag.
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande
direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens
förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt,
om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam-
heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om
fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moder-
bolaget eller koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har
något annat realistiskt alternativ än att göra något av detta.
Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida
bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare
sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en
revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är
en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som
utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig
felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av
oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt
eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska
beslut som användare fattar med grund i bokslutet.
Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professi-
onellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under
hela revisionen. Dessutom:
• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter
i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på miss-
tag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån
dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och
ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden.
Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd
av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som
103
beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta age-
rande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig
information eller åsidosättande av intern kontroll.
• Skaffar vi oss en förståelse av den del av moderbolagets eller
koncernens interna kontroll som har betydelse för vår revision
för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med
hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om
effektiviteten i den interna kontrollen.
• Utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som
används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovis-
ningen och tillhörande upplysningar.
• Drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk-
ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid
upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund
i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon
väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller
förhållanden som kan leda till betydande tvivel om moderbola-
gets eller koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om
vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor,
måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på
upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn
eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalan-
det om bokslutet. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis
som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock
kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett moderbo-
lag eller en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
• Utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och
innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bok-
slutet återger de underliggande transaktionerna och händelser-
na på ett sätt som ger en rättvisande bild.
• Planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckli-
ga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella
informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen
som grund för att lämna ett uttalande avseende koncernbokslu-
tet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det
revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är
ensamt ansvariga för vårt revisionsuttalande.
Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avse-
ende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning
samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under
revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna
kontrollen som vi identifierat under revisionen.
Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med en
bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende
oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållan-
Mariehamn den 13 mars 2025
Jukka Korin
CGR
Andreas Holmgård
CGR
den som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall
tillhörande motåtgärder.
Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bola-
gets styrning fastställer vi vilka frågor som varit de mest betydelse-
fulla för räkenskapsperiodens revision och som därför utgör de för
revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områ-
den i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar
förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi
bedömer att en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen
på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen
skulle väntas vara större än allmänintresset av denna kommunikation.
Övriga rapporteringsskyldigheter
Uppgifter om revisionsuppdraget
Vi har fungerat som av bolagstämman valda revisorer från och med
7.4.2021 oavbrutet i fyra år.
Övrig information
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga infor-
mationen. Den övriga informationen omfattar verksamhetsberättel-
sen och informationen i årsberättelsen men inkluderar inte bokslutet
eller vår revisionsberättelse. Vi har fått tillgång till verksamhetsberät-
telsen före datumet för denna revisionsberättelse och förväntar oss
att få tillgång till årsberättelsen efter detta datum. Vårt uttalande om
bokslutet täcker inte övrig information.
Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informa-
tionen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med
detta göra en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter
mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfatt-
ning vi har inhämtat under revisionen eller om den i övrigt verkar
innehålla väsentliga felaktigheter. För verksamhetsberättelsens del
är det ytterligare vår skyldighet att bedöma om verksamhetsberättel-
sen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av
verksamhetsberättelse.
Enligt vår uppfattning är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och
bokslutet enhetliga och verksamhetsberättelsen har upprättats i
enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksam-
hetsberättelse.
Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen som
vi fick tillgång till före datumet för denna revisionsberättelse, drar
slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella
övriga informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att
rapportera gällande detta.
104
Hållbarhetsgranskningsberättelse
Till bolagsstämman i Rederiaktiebolaget Eckerö
Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med
begränsad säkerhet gällande den i bokföringslagens 7 kap. avsedda
koncernhållbarhetsrapport för Rederiaktiebolaget Eckerö (0280703–
5) som ingår i verksamhetsberättelsen för räkenskapsperioden
1.1.–31.12.2024.
Uttalande
Baserat på de åtgärder vi utfört och de bevis vi inhämtat har vi inte
fått kännedom om ett förhållande som får oss att tro att det i kon-
cernhållbarhetsrapporten inte i alla väsentliga avseenden har följts
1. de krav som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen och standar-
derna för hållbarhetsrapportering (ESRS);
2. de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och rå-
dets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att
underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning
(EU) 2019/2088 (EU:s taxonomi).
Punkt 1 ovan omfattar även processen där Rederiaktiebolaget Eckerö
har identifierat informationen för rapporteringen i enlighet med
standarderna för hållbarhetsrapportering (dubbel väsentlighetsana-
lys) samt märkningen av uppgifterna på det sätt som avses i 7 kap. 22
§ i bokföringslagen.
Vårt uttalande täcker inte märkningen av koncernhållbarhetsrap-
porten med digital XBRL-hållbarhetsidentifiering i enlighet med 7
kap. 22 § 1 mom. 2 punkten i bokföringslagen, eftersom hållbar-
hetsrapporterande företag inte har haft möjligheten att följa denna
bestämmelse på grund av avsaknaden av ESEF-förordningen eller
någon annan EU-lagstiftning.
Grund för uttalandet
Vi har utfört koncernhållbarhetsgranskningen som ett uppdrag där
uttalandet lämnas med begränsad säkerhet med iakttagande av god
granskningssed i Finland och av den internationella standarden för
bestyrkandeuppdrag ISAE 3000 (omarbetad) ”Andra bestyrkandeupp-
drag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell
information”.
Vårt ansvar enligt denna standard beskrivs närmare i avsnittet Håll-
barhetsrevisorns ansvar.
Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga bevis som
grund för vårt uttalande.
Övriga upplysningar
Vi vill fästa uppmärksamheten på att den i bokföringslagens 7 kap.
avsedda koncernhållbarhetsrapporten för Rederiaktiebolaget Eckerö
har upprättats och granskats för första gången för räkenskapsperio-
den 1.1.–31.12.2024. Vårt uttalande täcker inte de jämförelseupp-
gifter som presenterats i koncernhållbarhetsrapporten. Vi har inte
modifierat vårt uttalande i detta avseende.
Koncernhållbarhetsrevisorns oberoende och kvalitetsstyrning
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen
enligt de etiska kraven i Finland som gäller uppdraget vi utfört och vi
har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.
Koncernhållbarhetsrevisorn tillämpar den internationella standarden
för kvalitetsstyrning ISQM 1, enligt vilken hållbarhetsrevisionssam-
manslutningen ska utforma, implementera och upprätthålla ett
system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende
efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och
tillämpliga krav i författningar och föreskrifter.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören för Rederiaktiebolaget Eckerö
ansvarar för
• koncernhållbarhetsrapporten och för upprättandet och fram-
läggandet av koncernhållbarhetsrapporten i enlighet med vad
som föreskrivs i 7 kap. i bokföringslagen, inklusive den process
som har specificerats i standarderna för hållbarhetsrapporte-
ring och där informationen för rapporteringen i enlighet med
standarderna för hållbarhetsrapportering har identifierats och
märkningen av uppgifterna på det sätt som avses i 7 kap. 22 § i
bokföringslagen, samt
• att de krav som föreskrivs i artikel 8 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för
att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förord-
ning (EU) 2019/2088 har följts i koncernhållbarhetsrapporten;
• en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direk-
tören bedömer är nödvändig för att upprätta en koncernhållbar-
hetsrapport som inte innehåller några väsentliga felaktigheter,
vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.
Inneboende begränsningar vid upprättandet av hållbarhetsrap-
porten
Att uppgöra en hållbarhetsrapport kräver att företaget utför en
väsentlighetsbedömning för att identifiera relevanta rapporterings-
punkter. Detta innebär en betydande mängd avvägningar och val från
ledningen. Det är också karakteristiskt för hållbarhetsrapportering att
rapportering av denna typ av information involverar uppskattningar
och antaganden, samt mät- och bedömningsosäkerhet. Dessutom,
när företaget rapporterar framåtblickande information, måste det
presentera antaganden om möjliga framtida händelser och informera
om företagets möjliga framtida åtgärder i relation till dessa händelser.
Faktiska utfall kan vara annorlunda, eftersom förväntade händelser
ofta inte inträffar som förväntat.
Koncernhållbarhetsrevisorns ansvar
Vår skyldighet är att utföra ett bestyrkandeuppdrag för att uppnå
en begränsad säkerhet om att koncernhållbarhetsrapporten inte
innehåller väsentliga felaktigheter beroende på oegentligheter eller
misstag samt att lämna en sådan granskningsberättelse som innehåll-
er vårt uttalande och där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet.
Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag
och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas påverka de beslut som användare fattar med grund i
koncernhållbarhetsrapporten.
Att följa den internationella standarden för bestyrkandeuppdrag ISAE
3000 (omarbetad) innebär att vi använder professionellt omdöme
och har en professionellt skeptisk inställning under hela uppdraget.
Dessutom:
• Identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktig-
heter i koncernhållbarhetsrapporten, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på misstag, och skaffar vi oss en förståelse
av den del av den interna kontrollen som har betydelse för vårt
uppdrag för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga
med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss
om effektiviteten i den interna kontrollen för moderbolagets
eller koncernens del.
105
• Utformar och utför vi granskningsåtgärder bland annat utifrån
dessa risker för att inhämta bevis som är tillräckliga och
ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden.
Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd
av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som
beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta age-
rande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig
information eller åsidosättande av intern kontroll.
Beskrivning av de utförda åtgärderna
De åtgärder som utförs i ett uppdrag där uttalandet lämnas med
begränsad säkerhet varierar i fråga om karaktär och tidpunkt, och är
mindre i omfattning än för ett uppdrag där uttalandet lämnas med
rimlig säkerhet. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de
valda granskningsåtgärderna är en fråga om professionellt omdöme,
inklusive bedömningen av risken för väsentliga felaktigheter beroen-
de på oegentligheter eller misstag. Följden är att graden av säkerhet
som uppnås i ett uppdrag där uttalandet lämnas med begränsad
säkerhet är betydligt lägre än den säkerhet som skulle uppnås om ett
uppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet hade utförts.
Våra åtgärder omfattade bl.a. följande:
• Vi intervjuade företagets ledning och de personer som ansvarar
för insamling och rapportering av uppgifterna i hållbarhets-
rapporten för att få en förståelse för hållbarhetsrapporterings-
processen samt de relaterade interna kontrollåtgärderna och
informationssystemen.
• Vi bekantade oss med de bakgrundsdokument och handlingar
som företaget har upprättat, där det är tillämpligt, och bedömde
om de stöder uppgifterna i hållbarhetsrapporten.
• Vi bedömde företagets dubbelväsentlighetsbedömningsprocess
i enlighet med kraven i ESRS-standarderna samt om den infor-
mation som lämnats om bedömningsprocessen överensstämmer
med ESRS-standarderna.
• Vi bedömde om hållbarhetsinformationen i företagets hållbar-
hetsrapport är förenlig med ESRS-standarderna.
• När det gäller EU-taxonomiinformationen fick vi en förståelse
för processen genom vilken företaget har identifierat de taxono-
miberättigade och taxonomianpassade ekonomiska aktivite-
terna, och vi bedömde om den rapporterade informationen
överensstämmer med reglerna.
Mariehamn den 13 mars 2025
BDO Oy, hållbarhetsrevisionssammanslutning
Andreas Holmgård
HBR
106
Oberoende revisors rapport gällande
ESEF-bokslutet för Rederiaktiebolaget Eckerö
Till Rederiaktiebolaget Eckerös styrelse
Vi har utfört vårt bestyrkandeuppdrag där uttalandet görs med rimlig
säkerhet gällande det bokslutet (dokumentets namn: rede-2024-12-
31) för Rederiaktiebolaget Eckerö (FO-nummer 0280703-5) som har
upprättats i enlighet med kommissionens tekniska tillsynsstandard
för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av
bolagets verksamhetsberättelse och bokslut (ESEF-bokslut) så att de
uppfyller kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard. I detta
ansvar ingår att
• upprätta ESEF-bokslutet i XHTML-format i enlighet med artikel 3
i kommissionens tekniska tillsynsstandard
• märka de primära rapporterna, noterna och identifieringsupp-
gifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i ESEF-bok-
slutet med iXBRL i enlighet med artikel 4 i kommissionens
tekniska tillsynsstandard och
• säkerställa överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet och det
reviderade bokslutet.
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna
kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett ESEF-bok-
slut i enlighet med kraven i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Revisorns oberoende och kvalitetsstyrning
Vi är oberoende av bolaget enligt de etiska krav som tillämpas i
Finland och som gäller vårt uppdrag och vi har uppfyllt våra övriga
etiska skyldigheter enligt dessa krav.
Revisorn tillämpar den internationella standarden för kvalitetsstyr-
ning ISQM 1, enligt vilken revisionsföretaget ska utforma, implemen-
tera och använda ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer
eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för
yrkesutövningen och tillämpliga krav i författningar och föreskrifter.
Revisorns skyldigheter
Vår skyldighet är att i enlighet med 7 kap. 8 § i värdepappersmark-
nadslagen bestyrka ett bokslut upprättat enligt kommissionens
tekniska tillsynsstandard. Vi ger ett uttalande om huruvida det
koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar
märkts i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska
tillsynsstandard.
Vår skyldighet är att i vårt uttalande anmäla i vilken omfattning
bestyrkandet har utförts. Vi har utfört ett uppdrag där uttalande görs
med rimlig säkerhet i enlighet med den internationella standarden
för bestyrkandeuppdrag ISAE 3000.
Granskningen innefattar åtgärder för inhämtande av
bevis gällande
• huruvida de primära rapporterna i det koncernbokslut som
ingår i ESEF-bokslutet har till väsentliga delar märkts med iXBRL
i enlighet med kraven i artikel 4 i kommissionens tekniska
tillsynsstandard och
• huruvida de noterna och identifieringsuppgifterna av bolaget i
det koncernbokslut som ingår i ESEF-bokslutet har till väsent-
liga delar märkts med iXBRL i enlighet med kraven i artikel 4 i
kommissionens tekniska tillsynsstandard och
• huruvida det finns överensstämmelse mellan ESEF-bokslutet
och det reviderade bokslutet.
Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de valda
granskningsåtgärder beror på revisorns bedömning. Detta omfattar
övervägandet av risken om huruvida det finns en väsentlig avvikelse
beroende på oegentligheter eller misstag från kraven i kommis-
sionens tekniska tillsynsstandard.
Vi anser att vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga gransknings-
bevis som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Såsom vårt uttalande enligt 7 kap. 8 § i värdepappersmarknads-
lagen anser vi att de primära rapporterna och noterna och identi-
fieringsuppgifterna av bolaget i det koncernbokslut som ingår i
ESEF-bokslutet för Rederiaktiebolaget Eckerö för räkenskapsperioden
1.1–31.12.2024 till väsentliga delar har märkts i enlighet med kraven
i kommissionens tekniska tillsynsstandard.
Vårt uttalande om revisionen av koncernbokslutet för Rederiaktie-
bolaget Eckerö för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2024 har getts i vår
revisionsberättelse (daterad den 13.3.2025). Med denna rapport ger
vi inte ett uttalande om revisionen av koncernbokslutet och drar inte
någon annan slutsats.
Mariehamn den 28 mars 2025
BDO Oy, hållbarhetsrevisionssammanslutning
Andreas Holmgård
CGR
107
Bolagsstyrningsrapport
Allmänt
Bolagsstyrningsrapporten har godkänts av styrelsen för Rederiaktie-
bolaget Eckerö den 26 februari 2025.
Moderbolaget Rederiaktiebolaget Eckerö är ett privatägt åländskt
bolag. Till koncernen hör Eckerö Linjen Ab, Williams Buss Ab, Eckerö
Line Ab Oy och Eckerö Shipping Ab Ltd, som alla är registrerade i
Finland, samt Rederi Eckerö Sverige AB och Eckerö Cruises AB, som
är registrerade i Sverige. I koncernen ingår även två filialer. Eckerö
Linjen har en filial som är registrerad i Sverige och Eckerö Line har en
filial som är registrerad i Estland.
Koncernens förvaltning bygger på finsk lag och praxis, huvudsakli-
gen baserat på aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen och
bokföringslagen. Denna bolagsstyrningsrapport är utformad enligt
rekommendationer som framgår av finska Värdepappersmarknadsför-
eningens ”Finsk kod för bolagsstyrning” samt CSR-direktivet.
Bolagsstämma
Rederiaktiebolaget Eckerö är ett finskt aktiebolag med hemort på
Eckerö Åland, som lyder under den finska aktiebolagslagen och
företagets bolagsordning. Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman
företagets högsta beslutande organ, där ägarna utövar sitt inflytande.
Rederiaktiebolaget Eckerös samtliga aktier utgör en serie där alla
aktier är likvärdiga och varje aktie motsvarar en röst vid omröstning
och val. Den 31 december 2024 hade Rederiaktiebolaget Eckerö
2 005 693 aktier och 9 956 aktieägare.
Den ordinarie bolagsstämman beslutar bland annat om fastställande
av bokslutet för föregående räkenskapsår, disposition av bolagets
vinst eller förlust och om ansvarsfrihet för styrelsen och verkstäl-
lande direktören. Stämman utser också styrelsen och revisorer och
beslutar om deras arvoden. Det är också bolagsstämman som fattar
beslut som rör bolagets aktier och aktiekapital samt ändringar i
bolagsordningen.
Extra bolagsstämma ska hållas om styrelsen eller bolagsstämman så
beslutat, eller om en revisor eller ägare till minst en tiondel av samtli-
ga aktier skriftligen kräver det för behandling av ett visst ärende.
I enlighet med bolagsordningen hålls ordinarie bolagsstämma på
bolagets hemort eller i Mariehamn på av styrelsen bestämd dag inom
sex månader efter räkenskapsperiodens utgång.
Kallelse till bolagsstämman sker genom kungörelse som införs i en
av styrelsen bestämd tidning som utkommer på Åland. Kallelsen ska
ske tidigast två månader före bolagsstämmans avstämningsdag och
senast tre veckor före bolagsstämman.
Förutom uppgift om de ärenden som ska behandlas på stämman ska
kallelsen innehålla förslag till styrelsemedlemmar och deras ersätt-
ningar samt förslag till revisor.
Aktieägare har rätt att få önskat ärende upptaget till behandling vid
bolagsstämman, om denna skriftligen påyrkar detta hos styrelsen i så
god tid, att ärendet kan upptas i kallelsen till stämman.
Styrelse
Styrelsen består av minst fyra och högst åtta ledamöter. Ledamöterna
väljs vid ordinarie bolagsstämma för tiden intill utgången av nästa
ordinarie bolagsstämma. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice
ordförande. Styrelsen har inte tillsatt några kommittéer.
Styrelsen fungerar som bolagets revisionskommitté och samtliga
uppgifter i anslutning till revision behandlas direkt av styrelsen.
En person som väljs till styrelsemedlem ska ha tillräcklig kompetens
och tillräckligt med tid för uppdraget. Styrelsemedlem och -kandidat
ska ge styrelsen tillräckliga uppgifter för att bedöma dennes kompe-
tens och oberoende samt uppge förändringar i dessa uppgifter och
presentera sin egen bedömning av sitt oberoende.
Styrelsemedlemmarna representerar samtliga aktieägare, inte enbart
de aktieägare som nominerat dem. Antalet ledamöter och styrelsens
sammansättning ska möjliggöra en effektiv skötsel av styrelsens
uppdrag.
Styrelsesammansättningens mångfald stöder bolaget i att uppnå
strategiska mål och säkerställer att styrelsen fullgör sina förpliktelser.
Målsättningen är att styrelsen omfattar medlemmar med kunskap och
erfarenhet från olika branscher och uppgifter.
Styrelsen bedömer årligen ledamöternas oberoende. Majoriteten
av styrelseledamöterna ska vara oberoende av bolaget, varav minst
två även ska vara oberoende av bolagets betydande aktieägare.
Majoriteten av ledamöter i den sittande styrelsen är oberoende av
bolaget och majoriteten är även oberoende av bolagets betydande
aktieägare.
Styrelsen har inte utsett någon nomineringskommitté, utan bereder
själva förslaget till styrelsens sammansättning med beaktande av
ovanstående principer.
Styrelsen ansvarar för förvaltningen av bolagets angelägenheter och
säkerställer en långsiktig och hållbar utveckling av verksamheten.
Den leder och övervakar bolagets operativa ledning, tillsätter och
entledigar verkställande direktören och koncernledningens medlem-
mar, godkänner bolagets strategiska mål och riskhanteringsprinciper
och tillser att ledningssystemen fungerar.
Styrelsens ordförande svarar för organiseringen av styrelsens arbete
och ser till att styrelsen sammanträder vid behov. Som styrelsens
sekreterare fungerar koncernens ekonomidirektör.
Vid sitt konstituerande möte efter ordinarie bolagsstämma faststäl-
ler styrelsen en arbetsordning för verksamhetsåret. Den gällande
arbetsordningen för styrelsen är fastställd vid styrelsens möte den 15
maj 2024.
Arbetsordningen ska innehålla anvisningar för:
• behandling av strategi,
• behandling av bokslut och interimsrapport,
• behandling av revisionsrapporter,
• behandling av koncernens budget och verksamhetsplan,
• tillsättande av eventuella styrelsekommittéer och
• utvärdering av styrelsens arbete
• utvärdering av verksamhetens hållbarhet
Därutöver handlägger styrelsen då sådant aktualiseras:
• övriga ärenden som enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen,
och andra regelverk ankommer på styrelsen
• betydande investeringar och avyttringar
• andra ärenden som anhängiggörs av den operativa ledningen
eller av enskilda styrelsemedlemmar.
108
Bolaget ska se till att alla styrelsemedlemmar får tillräcklig infor-
mation om bolagets verksamhet och verksamhetens hållbarhet,
verksamhetsomgivning och finansiella ställning samt att nya styrelse-
ledamöter blir insatta i bolagets verksamhet. Vid varje styrelsemöte
informerar VD om den operativa verksamheten. Därtill erhåller sty-
relsen kontinuerligt information i form av bland annat regelbundna
rapporter och koncernledningens mötesprotokoll.
Styrelsen följer upp och bedömer bolagets transaktioner med närstå-
ende parter, vilka definieras i enlighet med Aktiebolagslagen. Sådana
transaktioner med närstående parter som inte hör till bolagets
sedvanliga verksamhet eller görs med avvikelse från normala mark-
nadsvillkor förutsätter styrelsens beslut. I sitt beslutsfattande ska
styrelsen beakta bestämmelser om jäv eftersom en styrelsemedlem
inte får delta i beslutsfattandet i ett ärende som gäller sig själv.
Styrelsen som valdes vid bolagsstämman den 24 april 2024 består av
Marika Mansén-Hillar, Bernt Bergman, Björn Blomqvist, Åsa Dahlman,
Paulina Lepistö Andresen och Pavlos Ylinen. Vid konstituerande sty-
relsemötet den 24 april 2024 utsåg styrelsen Marika Mansén-Hillar
till ordförande och Bernt Bergman till vice ordförande.
Under verksamhetsåret 2024 hölls 16 styrelsemöten. Styrelseleda-
möternas genomsnittliga deltagarprocent på mötena var 99,1 %
Namn Ställning Styrelsemöten Deltagar-
procent
Marika
Mansén-Hillar Ordförande 16/16 100
Bernt Bergman Vice ordförande 16/16 100
Björn Blomqvist Medlem 16/16 100
Åsa Dahlman Medlem 16/16 100
Paulina Lepistö
Andresen Medlem 16/16 100
Carina Sunding* Medlem 5/5 100
Jukka Suominen* Medlem 4/5 80
Pavlos Ylinen Medlem 16/16 100
Genomsnittlig deltagarprocent 99,1 %
*Medlem t.o.m den 24 april 2024
Arvoden
Styrelsens ersättning fastslås av bolagsstämman. Vid senaste bo-
lagsstämma fastslogs följande arvoden; årsarvode 28 000 euro för
styrelsens ordförande och 23 000 euro för övriga styrelsemedlem-
mar. Mötesarvode per bevistat möte är 1 000 euro. För verkställande
direktören utbetalas inget separat mötesarvode. För verksamhetsåret
2024 utbetalades sammanlagt 224 330 euro i styrelsearvoden.
109
Styrelsens medlemmar sedan 24 april 2024
Marika Mansén-Hillar
Kandidatexamen i internationell mark-
nadsföring, Mälardalens högskola
Styrelseordförande i Rederiaktiebolaget
Eckerö sedan 2018 (suppleant 1994-
1999, ordinarie medlem 2000-)
Född 1967
Marika Mansén-Hillar studerade mark-
nadsföring och ekonomi vid Mälardalens
Högskola i Västerås 1989–1991 samt vid
Universitetet i Göttingen 1991–1993.
Efter studierna arbetade Mansén-Hillar på Redarnas Ömsesidiga
Försäkringsbolag (RÖF) i Mariehamn. Under tiden på RÖF ansvarade
Mansén-Hillar för upprätthållande av bolagets ISO 9000 certifiering,
inkluderande internrevision av densamma. I samband med denna
uppgift genomgick hon också en utbildning i kvalitetssystemet ISO
9000. Mansén-Hillar har gått Styrelseakademiens grundutbildning i
styrelsearbete 2006 och utbildning för styrelseordföranden 2016.
Arbetet med ISO 9000, styrelseutbildningarna och erfarenheten från
styrelsearbetet i företaget har gett Mansén-Hillar värdefull insikt
i hur företaget samverkar med och påverkar samhället och miljön.
Mansén-Hillar är beroende av en större ägare på grund av sin anställ-
ning i Rederi Ab Skärgårdstrafik.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger tillsammans med sina syskon och mor direkt och via bolag 552
914 aktier i bolaget
Bernt Bergman
Övermaskinmästare, Ålands Tekniska
Läroverk
Marin institutsofficer, Sjöbevakningsskolan
Vice styrelseordförande i Rederiaktiebola-
get Eckerö sedan 2020
Född 1961
Bernt Bergman var från 1987 till 2006
verksam inom sjöbevakningen. Han
utbildade sig 1991–1993 till marin
institutsofficer och 1997-1999 till övermaskinmästare. 2006 började
han som ombudsman, först i Ålands Redarförening och efter det att de
finska redarföreningarna sammanslagits, i Rederierna i Finland r.f. med
ansvarsområdena teknik, miljö och utbildning. 2008–2011 arbetade
Bergman som rektor på Ålands sjömansskola. 2011–2013 var Bergman
chef för teknik, underhåll och miljö vid mejeriet ÅCA. 2013 återanställ-
des han av Rederierna i Finland r.f. med samma uppdragsbeskrivning
som tidigare. Bergman fungerade som sakkunnig i den finska delega-
tionen i den internationella sjöfartsorganisationen IMO gällande ovan
nämnda områden. Sedan 2016 är han egen företagare som konsult i
sjöfartsärenden inom teknik, miljö och utbildning. År 2015–2022 var
Bergman styrelsemedlem i Högskolan på Åland. Från hösten 2021 har
Bergman vid sidan av sina konsultuppdrag arbetat som lärare i marin
teknik på Axxell Utbildning och i Yrkeshögskolan Novia i Åbo. Bergman
har läst sjörätt (10 ECTS), allmän juridik (4 ECTS), strategiarbete (7
ECTS), utbildningsledarskap (25 ECTS) och studier i pedagogik (50
ECTS) vid Åbo Akademi.
Bergman är inte beroende av bolaget eller någon större ägare.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger 200 aktier
Åsa Dahlman
Politices magister, Åbo Akademi
Styrelsemedlem i Rederiaktiebolaget
Eckerö sedan 2015
Född 1978
Åsa Dahlman har arbetat som ekonomi-
och personalansvarig på slakteri- och
charkföretaget W.J. Dahlman Ab åren
2004-2015 och som bolagets VD mellan
2015-2016. Dessa år gav Dahlman
erfarenhet av hållbar affärsverksamhet
och ledarskap. 2017-2023 var Dahlman delägare och VD för ett
bolag inom handelsträdgårdsbranschen. Sedan januari 2024 arbetar
Dahlman som ledande disponent hos Mäklarhuset Åland Ab. Under
sin karriär har Dahlman haft ett flertal styrelsepositioner.
Dahlman är inte beroende av bolaget eller någon större ägare.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger 50 aktier i bolaget
Paulina Lepistö Andresen
Kandidatexamen i Sjöfart och logistik,
Chalmers Tekniska Högskola
Styrelsemedlem i Rederiaktiebolaget
Eckerö sedan 2023
Född 1982
Efter sin kandidatexamen studerade
Paulina Lepistö juridik vid ”Skandinavisk
Institutt for Sjørett” på Oslo universi-
tet med inriktning på sjörätt, engelsk
avtalsrätt och petroleumsrätt. Därefter
har Lepistö arbetat i varierande roller i 15 år hos Höegh Autoliners.
Huvuduppgifterna har bland annat varit kontraktsförhandling av
tidsbefraktningsavtal av fartyg samt fraktavtal med ledande redare
samt bilproducenter. Sedan 2023 arbetar Lepistö inom förnybar
energi-branschen som kommersiell ledare hos Fred Olsen Windcar-
riers; ett rederi som erbjuder installationslösningar med fartyg till
havsvindparker. Sedan 2017 fungerar Lepistö som styrelseledamot
i Åland Hotel Group Ab som driver hotellverksamhet på Åland och
hon arbetade mellan 2017–2019 som styrelseordförande i rederi
Euro Marine Logisitics; en ledande fartygsoperatör av rullande gods i
Europa. 2017 fullförde Lepistö en kurs inom ”Styrekompetanse” på BI
Norwegian Business School i Oslo och sitter i valkommittén för "Oslo
Rederiforening" med huvudansvar att nominera relevanta styrelsele-
damöter.
Lepistö är inte beroende av bolaget eller någon större ägare.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger inga aktier i bolaget
110
Pavlos Ylinen
Master of Science in Shipping, Trade and
Finance London Business School
Politices magister, Tammerfors universitet
Styrelsemedlem i Rederiaktiebolaget
Eckerö sedan 2022
Född 1968
Pavlos Ylinen finansierade sina studier
genom arbete som socialarbetare i
Lahtis och Tammerfors mellan 1991
och 1994, vilket lade grunden för hans förståelse av sociala frågor
och samhällsansvar. Efter avslutade studier började Ylinen sin karriär
som konsult på Sosiaalikehitys Oy i Tavastehus, där han 1995–1996
arbetade med utveckling av kommunala socialtjänster. Från 1998 till
2001 var han anställd på IBM i Helsingfors och Stockholm som Plan &
Control Specialist.
2001 började han arbeta på Finlands Post (nu Posti Group), där
han 2003 utsågs till Head of Business Control/Finance Director och
Vice President för divisionen Electronic Messaging Services. Åren
2005–2009 verkade Ylinen som Vice President och VD för dotterbo-
laget Itella Asiakkuusmarkkinointi Oy. Han satt också i styrelsen för
flera av Posti Groups dotterbolag och joint ventures, inklusive Eesti
Electron Post, Latvijas Electron Post och Capella Sverige, Capella
Norge och Capella Danmark.
2009–2011 var Ylinen Vice VD med ansvar för försäljning och mark-
nadsföring på Viking Line Abp.
Bland externa styrelseuppdrag kan nämnas styrelsemedlem i Luhta
Fashion Group Oy (2005–2012) och styrelseordförande för Systema-
tic Finland Oy, ett dotterbolag till Systematic A/S (2006–2010).
Sedan 2012 driver Ylinen sitt eget företag, Datafisher Oy, som är
specialiserat på digitala tjänster och utbildning inom ESG-frågor (En-
vironmental, Social & Governance), med särskilt fokus på governance.
Ylinen är inte beroende av bolaget eller någon större ägare.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger 360 aktier i bolaget
Björn Blomqvist
Ekonomie magister, Svenska Handelshög-
skolan i Helsingfors
VD i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan
2004, styrelsemedlem sedan 2014
Född 1969
Björn Blomqvist studerade juridik
vid Helsingfors universitet läsåret
1988–1989, varefter han inledde
studier för ekonomie magister 1989.
Blomqvist finansierade sina studier
genom arbete på Eckerökoncernens fartyg 1988–1994. Blomqvists
första arbete efter examen var på verkstadsindustriföretaget Munters,
där han jobbade 1994–1999. Han jobbade 1999–2004 i flygbola-
get SAS. Erfarenheterna från ett tillverkande industriföretag och ett
multinationellt flygbolag har gett Blomqvist värdefulla insikter i hur
kommersiella företag samverkar med och påverkar det omgivande
samhället och miljön. Under sin tid som VD i Rederiaktiebolaget
Eckerö har Blomqvist varit verksam i branschföreningar på nationell
nivå i Sverige och Finland samt även på EU-nivå. Blomqvist verkade
i försäkringskoncernen Alandias förvaltande organ 2005–2021. Han
har även suttit i den finska Sjömanspensionskassans fullmäktige
sedan 2007. Arbetet i branschorganisationerna och försäkrings-
verksamheterna har gett Blomqvist värdefulla insikter i hur kapital-
placerare och även andra intressenter ställer sig till olika företags
hållbarhetsprofiler. 2021 genomgick Blomqvist en Riksomfattande
totalförsvarkurs (MPK 238).
Blomqvist är genom sin ställning som VD i bolaget beroende av
detsamma.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger tillsammans med sin hustru 5 206 aktier i bolaget
Verkställande direktör
Verkställande direktören sköter bolagets löpande förvaltning i enlig-
het med styrelsens anvisningar och föreskrifter och ansvarar för att
styrelsens beslut verkställs. I enlighet med aktiebolagslagen svarar
även VD för att bolagets bokföring är lagenlig och att medelsförvalt-
ningen är ordnad på ett betryggande sätt.
Verkställande direktören tillsätts och entledigas av styrelsen. Vill-
koren för befattningsförhållandets inkluderande ersättningar och
förmåner fastställs i ett skriftligt avtal som godkänns av styrelsen.
Verkställande direktören kan väljas till medlem av styrelsen. Verkstäl-
lande direktörens pensionsålder är 60 år.
Bolagets verkställande direktör är Björn Blomqvist. Verkställande
direktörens ersättare är personaldirektör Lars-Erik Karlsson.
Björn Blomqvist har verkat som VD sedan den 24 maj 2004. Björn
Blomqvist verkar också som VD för Williams Buss Ab, Rederi Eckerö
Sverige AB och Eckerö Cruises AB. Björn Blomqvist är även styrel-
seordförande i dotterbolagen Eckerö Linjen Ab, Eckerö Line Ab Oy,
Eckerö Shipping Ab Ltd, Eckerö Cruises AB, Rederi Eckerö Sverige AB
och Williams Buss Ab.
Verkställande direktören representerar bolaget i olika branschorgani-
sationer. Under 2024 har VD Björn Blomqvist fungerat som ordföran-
de för Rederierna i Finland r.f., viceordförande i Sjöfartens Arbetsgi-
varförbund, styrelsemedlem i Transportföretagen i Sverige, samt som
styrelsemedlem i European Community Shipowner's Associations.
Verkställande direktören erhöll under verksamhetsåret 2024 en
ersättning om 424 190 euro, inklusive lön och övriga löneförmåner.
111
Koncernledning
Förutom verkställande direktören utnämner styrelsen även verk-
ställande direktörens ersättare och övriga medlemmar i koncernens
ledningsgrupp. Koncernledningen ansvarar under ledning av verk-
ställande direktören för koordinering av affärsverksamheten samt
strategisk och ekonomisk planering. Koncernledningen sammanträder
regelbundet.
Koncernens ledningsgrupp består av Björn Blomqvist, Tomas Karlsson,
Taru Keronen, Bo-Gustav Donning, Jari Sorvettula, Lars-Erik Karlsson,
Annica Sviberg, Robin Weiss och Tor Rönnberg.
Koncernledningen leds av koncernens verkställande direktör Björn
Blomqvist.
Koncernledningens medlemmar
Annica Sviberg
Ekonomie magister, Svenska Handelshög-
skolan i Helsingfors
CFO i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan
2023 (anställd sedan 2016)
Född 1984
Annica Sviberg har en magisterexamen
i nationalekonomi och finansiell eko-
nomi från Svenska Handelshögskolan i
Helsingfors och hon har även studerat
internationella relationer vid Albert Ludwigs Universitet i Freiburg
im Breisgau. Sviberg har arbetat som Business Controller och nordisk
teamleader för Financial Control på Vattenfall AB åren 2013–2016.
Under sin karriär har Sviberg haft flera ordförande- och styrelsepo-
sitioner med stort fokus på ESG-frågor. Hon har också genomgått
en ESG-utbildning vid Hanken & SSE Executive Education under år
2022, vilket ytterligare förstärker hennes kompetens inom området.
Svibergs omfattande erfarenhet och utbildning inom ekonomi och
finansiell kontroll har gett henne en stark grund för att förstå och
hantera ESG-relaterade frågor, både ur ett strategiskt och operativt
perspektiv.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger 326 aktier i bolaget
Lars-Erik Karlsson
Ekonomprogrammet, Uppsala universitet
Personaldirektör i Rederiaktiebolaget
Eckerö sedan 2007, VD:s ersättare
Född 1959
Efter sina studier vid Uppsala Univer-
sitet började Lars-Erik Karlsson arbeta
inom Ålands landskapsregering, där
han fram till december 2007 hade olika
chefsbefattningar såsom studieinspek-
tör, utbildningsinspektör, enhetschef
för studieserviceenheten samt byråchef för arbetsförmedlingen och
myndighetschef för Arbetsmarknads- och Studieserviceenheten.
Under sin tid inom Landskapsregeringen var Karlsson medlem i
Nordiska Ämbetsmannakommittén för arbetsmarknadsfrågor samt
Nordiska Studiestödskommittén. Han har under sin tid i Eckerökon-
cernen representerat företaget i branschföreningarnas förhandlings-
delegationer både i Finland och Sverige samt varit styrelsemedlem
i Pensions Alandia 2012–2019. Karlsson har även varit ordförande i
arvodeskommissionen för Ålands lagting 2016–2023. Karlsson har
även studerat pedagogiskt ledarskap vid Uppsala universitet. Under
sin karriär har Karlsson skaffat sig en bred kompetens och erfaren-
het inom sociala hållbarhets- och arbetsmarknadsfrågor både på en
strategisk och operativ nivå samt ur både ett samhälls- och närings-
livsperspektiv.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger inga aktier i bolaget
Bo-Gustav Donning
Sjökapten, Ålands sjöfartsläroverk
Direktör Marine Operations Rederiak-
tiebolaget Eckerö sedan 2004 (anställd
sedan 2001)
Född 1966
Bo-Gustav Donning påbörjade sin
sjöpraktik 1986 och var examinerad
sjökapten 1992, med erhållen sjö-
kaptensbehörighet 1993. 1992–1994
seglade Donning mestadels på tankfartyg i oceanfart och RoRo- och
passagerarfartyg i närfart. Åren 1994–1998 var han anställd på
Ålands Sjöfartsläroverk som lektor i navigation. År 1995 genomgick
han navigationslärarutbildning på Försvarshögskolan i Stockholm
(HNK95). 1999–2001 var han Prefekt på Chalmers Lindholmens Sjö-
befälsutbildning för däck och maskinbefäl. År 2001 tog han anställ-
ning på Rederiaktiebolaget Eckerö som säkerhetschef, sedan 2004 är
han direktör Marine Operations med ansvar för hela fartygsdriften på
rederiet gällande säkerhet, teknik och miljö.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
112
Äger 40 aktier i bolaget
Robin Weiss
Gymnasieekonom, Norrtälje
CIO i Rederiaktiebolaget Eckerö sedan
2015
Född 1967
Robin Weiss studerade Systemvetenskap
vid Uppsala universitet (1991–1994)
och började sin karriär på Cap Gemini
1994 som systemutvecklare och syste-
markitekt. År 1998 grundade Weiss ett IT-bolag tillsammans med en
grupp kollegor, vilket under hans ledning växte till 25 konsulter. Från
2008 har Weiss arbetat som konsult inom strategisk IT, med roller
som projektledare och affärsutvecklare. Han har haft flera uppdrag
som inhyrd CIO för större svenska koncerner och organisationer inom
utbildning och arbetslöshetsersättning. Dessutom har Weiss varit VD
och styrelseledamot i små och mellanstora företag.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger 200 aktier i bolaget
Tomas Karlsson
Merkant, Ålands Handelsläroverk
VD Eckerö Linjen Ab sedan 2009 (anställd
i koncernen sedan 1993)
Född 1967
Tomas Karlsson utbildade sig till mer-
kant med inriktning på marknad och
försäljning 1985–1986. Efter studieti-
den arbetade han vid Ålands Sparbank
1987–1993. Under tiden vid Sparban-
ken genomgick han Sparbankens Central Aktiebanks Förmansexamen
i Helsingfors. I december 1993 anställdes han vid Eckerö Linjens
marknadsavdelning och 2009 utnämndes Karlsson till VD för Eckerö
Linjen Ab. Under 2020 verkade han även som VD i systerbolaget
Birka Cruises AB. Under sin tid som VD har Karlsson representerat
företaget i flera branschorganisationer, bland annat Visit Åland och
Passagerarrederiernas förening. Detta arbete har gett honom goda
insikter i hur företaget påverkar och samverkar med det omgivande
samhället.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger 200 aktier i bolaget
Taru Keronen
Ekonomie magister, Tammerfors univer-
sitet
VD Eckerö Line sedan 2014 (även
2004–2007)
Född 1966
Efter sin magisterexamen i ekonomi från
Tammerfors universitet arbetade Taru
Keronen i olika expert- och ledarroller
inom hotell- och restaurangbranschen
på SOK:s reseverksamhet (1988–2004),
som VD för Eckerö Line (2004–2007), som VD för Finnair Abps dot-
terbolag Matkatoimisto Area (2007–2013). Sedan 2014 är hon åter
VD för Eckerö Line Ab Oy. Arbetet som VD i flera företag, inklusive ett
kooperativt företag och ett börsnoterat företag, har gett Keronen erfa-
renhet av hållbar affärsverksamhet och ledarskap. År 2007 genom-
förde Keronen en Executive MBA vid Aalto-universitetet. Studierna
inkluderade även en hållbarhetsmodul.
År 2008 genomförde Keronen Handelskammarens HHJ-kurs (God-
känd Styrelseledamot), inkluderande en fördjupning i aktiebolagsla-
gen och hållbarhetsfrågor. Keronen har sedan 2008 arbetat som
styrelseledamot i flera olika företag och är för närvarande styrelsele-
damot i Helsingfors Andelsaffär Elanto (2018–), ordförande för Avis
Budget Finland (2015–) och medlem i Business Finlands förvaltning
(2024–). I alla dessa uppdrag är kunskap om lagstiftning och praxis
för hållbarhet en grundläggande förutsättning.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger inga aktier i bolaget
Jari Sorvettula
Civilekonomexamen, Göteborgs univer-
sitet
VD Eckerö Shipping Ab Ltd sedan 2012
Född 1957
Jari Sorvettula har jobbat inom re-
deribranschen sedan 1991. Han har
jobbat med kyl-, kemikalietank- och
RoRo-fartyg som CFO och CEO inom
Hollming Shipping, Crystal Pool och
Navirail. Sorvettula har även deltagit i 10
nybyggnadsprojekt inklusive projektens finansiering i Norge, Belgien
och Sydkorea. Som VD för Navirail arbetade Sorvettula intensivt med
miljö- och hållbarhetsfrågor. Bolagets strategi baserade sig på att
flytta godsflöden bort från landsvägar och stadskärnor till järnvägar
och till sjötransporter via hamnar som ligger utanför överbelasta-
de stadsområden. Sorvettulas erfarenhet som ansvarig ledare och
uppdrag i dotterbolagsstyrelser som medlem/ordförande (i Benelux,
Schweiz, Italien) har gett honom bred kunskap i frågor relaterade till
internationella Corporate Governance-frågeställningar.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger inga aktier i bolaget
113
Tor Rönnberg
Studentmerkonom, Åbo Handelsläroverk
Inköpsdirektör i Rederiaktiebolaget Eckerö
sedan 2012 (anställd i koncernen sedan
1989)
Född 1967
Tor Rönnberg inledde sin karriär
inom Eckerökoncernen 1989, först på
Marknadsavdelningen 1989–2005 och
därefter som avdelningschef på försälj-
ningsavdelningen inom Eckerö Linjen Ab
2006–2011. Erfarenheten som avdelningschef bidrog till en djupare
syn på ledarskap, både kulturellt och socialt. Styrelsearbetet i Visit
Åland 2008–2012 gav Rönnberg värdefull insyn i ekonomisk håll-
barhet. Sedan 2012 har Rönnberg varit chef för Rederiaktiebolagets
Eckerös inköp- och logistikavdelning och inför bolagets uppgradering
av ISO 14001 certifieringen 2017, arbetade Rönnberg fram Rederiak-
tiebolaget Eckerös Leverantörskod för inköp.
AKTIEINNEHAV 31.12.2024
Äger 48 aktier i bolaget
Revisorer
Bolaget har två ordinarie revisorer och en revisorssuppleant som väljs
på ordinarie bolagsstämma för tiden intill utgången av nästa ordinarie
bolagsstämma. Revisorn granskar bolagets bokföring och bokslut.
Efter utförd granskning erhåller styrelsen en granskningsrapport och
bolagsstämman tillställs en revisionsberättelse.
Bolagets revisorer är CGR Andreas Holmgård och CGR Jukka Korin
som huvudansvariga revisorer med CGR-samfundet BDO Ab som
revisorssuppleant.
Revisorns arvode fastställs av bolagsstämman. Enligt gällande beslut
utgår arvode enligt löpande räkning. Koncernens kostnader för
revision beräknas till 117 570 euro under 2024 (60 927 euro under
2023), varav 63 850 euro (17 260 euro under 2023) avsåg moder-
bolaget. Kostnaderna för övriga tjänster till koncernens revisorer
samt deras revisionssamfund var 117 849 euro under 2024 (25 978
euro under 2023). Övriga tjänster hänför sig huvudsakligen till IFRS-,
hållbarhets- och skattekonsultation under 2024.
Styrelsen fungerar i sin helhet som revisionskommitté.
Intern kontroll och riskhantering
Målet för den interna övervakningen som styrelsen och den operativa
ledningen ansvarar för är att säkerställa effektiv och resultatbringan-
de verksamhet, tillförlitlig information samt iakttagande av bestäm-
melser och verksamhetsprinciper. Riskhanteringen är en integrerad
del av koncernens verksamhetskontroll och övervakning.
Styrelsen följer kontinuerligt upp koncernens resultatutveckling och
finansiella ställning genom det interna rapporteringssystemet. Det
interna kontrollsystemet består av en detaljerad intern bokföring
som avstäms mot affärsbokföringen. Koncernens ekonomiavdelning
ansvarar för den externa och interna rapporteringen innefattande
ekonomisk uppföljning, analys och affärsplanering.
Koncernen har en Finanspolicy som fastställts av styrelsen. Policyn
behandlar bland annat principer för koncernens likviditet och finan-
siering samt hantering av finansiella risker. Det operativa ansvaret för
detta ligger på koncernens ekonomiavdelning. Ekonomiavdelningen
rapporterar regelbundet bland annat uppföljning av koncernens likvi-
ditet, finansiering och riskexponering till styrelsen och verkställande
direktören.
I notuppgifterna till koncernens bokslut redogörs för hanteringen
av finansiella risker. Ett avsnitt om riskerna i affärsverksamheten
återfinns i styrelsens verksamhetsberättelse.
Insiderförvaltning
Rederiaktiebolaget Eckerös aktie är inte noterad på någon värdepap-
persmarknad och bolaget är inte ett publikt aktiebolag. Bolaget har
emitterat en obligation som är noterad på Oslo Börs och därigenom
omfattas bolaget av de krav som ställs på emittenter av noterade
värdepapper.
Eckerökoncernen förvaltar insiderinformation och insiders enligt
kraven i marknadsmissbruksförordningen (Market Abuse Regulation,
MAR), värdepappersmarknadslagen, Oslo Börs insiderbestämmelser,
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens och Finans-
inspektionens föreskrifter och anvisningar samt Eckerö koncernens
insiderinstruktioner.
Koncernens insiderförvaltning omfattar bland annat:
• intern informationsgivning om insiderfrågor,
• intern skolning i insiderfrågor,
• behandling av insideranmälningar,
• upprättande och upprätthållande av insiderförteckningar,
• övervakning av insiderfrågor samt
• upprätthållande av information som offentliggörs på internet.
Den information som erhållits på basen av insynspersoners anmäl-
ningsskyldighet och de transaktioner avseende bolagets finansiella
instrument som genomförts av insynspersoner granskas fortlöpande.
Därutöver görs en övergripande granskning en gång per år och ett
personligt förteckningsutdrag skickas årligen för granskning till var
och en insynsperson.
Koncernens verkställande direktör är insideransvarig i bolaget. De
praktiska uppgifterna avseende insiderförvaltningen sköts av perso-
ner utsedda av verkställande direktören.
Insiderinformation offentliggörs så snabbt som möjligt och detta
sker genom ett börsmeddelande. För en person som förfogar över
insiderinformation är det alltid förbjudet att genomföra transaktioner
avseende bolagets finansiella instrument. Utöver denna allmänna
handelsbegränsning är insynspersonerna förbjudna att handla med
bolagets finansiella instrument under en stängd period på trettio
dagar före offentliggörandet av koncernens finansiella rapporter.
Enligt bestämmelserna i MAR publicerar Eckerö koncerninformation
om transaktioner avseende bolagets finansiella instrument som ge-
nomförts av insynspersoner. Detta sker genom ett börsmeddelande
och en anmälan till Finansinspektionen senast inom tre affärsdagar
från det aktuella transaktionsdatumet. Som Eckerökoncernens in-
synspersoner räknas i detta hänseende bolagets styrelsemedlemmar,
verkställande direktör och koncernledningsgrupp.
Om insiderinformation uppstår upprättas en projektspecifik insiderför-
teckning. De personer som antecknas i förteckningen underrättas om
detta och erhåller information om de skyldigheter som följer därav.
Begreppen insiderinformation och projektspecifik insiderförteckning
ovan rör endast sådana förhållanden som påverkar obligationens
marknadsvärde. Insynspersonernas rapporteringsskyldighet och
handelsbegränsning omfattar även aktien.
114
Fartygsflotta
Eckerö
Byggd 1979, Aalborg Værft A/S, Aalborg,
Danmark. Längd 121 m, bredd 24,5 m.
Kapacitet: 1 635 passagerare.
Lastkapacitet: 200 bilar, 515 längdmeter.
Finlandia
Byggd 2001, Daewoo Shipbuilding & Heavy
Machinery Ltd., Sydkorea. Längd 175 m,
bredd 27,6 m. Kapacitet: 2 520 passagerare,
252 hytter. Lastkapacitet: 610 bilar, 1 808
längdmeter.
Finbo Cargo
Byggd 2000, Astilleros Espanoles S.A. (AESA),
Sevilla, Spanien. Längd 180 m, bredd 25 m.
Kapacitet: 366 passagerare. Lastkapacitet:
2 000 längdmeter.
Transporter
Byggd 1991, Fosen Mek. Verksteder A/S,
Norge. Längd 122 m, bredd 19 m.
Lastfiler: 1 263 längdmeter.
www.eckeroline.fi www.eckerolinjen.ax www.eckeroshipping.com www.williamsbuss.ax
Rederiaktiebolaget Eckerö
Torggatan 2, AX-22100 Mariehamn
Telefon +358 18 28 030 • info@rederiabeckero.ax • www.rederiabeckero.ax
För information om våra dotterbolag: